- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
493

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - multum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-er; någon gång -or = da., ty., från lat.
musculus, till mus, mus, alltså egentl.:
liten råtta, liksom t. ex. spanska
mure-cillo, muskel, till ä. spän. mur, mus;
andra paralleller ävensom närmare om
betyd.-utvecklingen se under mus. Jfr
mussla.

muskot, fsv. muskoth o. mnskat (den
senare formen ännu i ä. nsv., t. ex. B.
Olai 1578 o. in på 1800-t.; Spegel 1705;
mos cat) = isl., da. muskat, mlty.,
mhty. muschdt (ty. muskat(e)), av mlat.
muscala (underförstått: nux, nöt), till
adj. muscatus, myskliknande, till
mus-cus, mysk (se d. o.); alltså egentl.: med
mysklukt; jfr muskat(vin).

musköt, Gyllenius 1644;tidigare: 1612:
muscheter plur., 1616: muschetter, 1625:
musquelter; formerna med -e- de
allmännaste under 1600-t. o. i
1700-ta-lets ordb. (Lind dock även muskjöt);
Hof 1753: muskiöt (uttalat med s/e-ljud)
= da. musket, ty. muskete, eng, musket,
från fra. mousquet = ital. moschetto,
urspr, om en vid jakt använd
sparv-höksart o. dimin. till lat. miisca, fluga
(se musch o. moskit), antingen på
grund av fågelns litenhet el. på grund
av hans bröstfläckar, som liknats vid
flugor. - Rörande den sv. formen med
-ö- jfr Kock Sv. ljudh. 1: 184. - Andra
vapennamn, som urspr, betecknat vid
jakt begagnade fåglar äro terserol,
ävensom ä. nsv. falkon o. falkonett,
eldrör tillhörande fältartilleriet, under
Gustaf I:s tid (av ital. falcone, falconetto,
till falcone, falk), o. ital. sagro, ett
skjutvapen, egentl.: Falco sacer. Då
falkjakten efter krutets uppfinning kom ur
bruk, överflyttades benämningarna på
jaktfåglarna till de nya skjutvapnen.

muslin, Serenius 1734: musslin, Dalin
1853: musseli’n el. mussZf/i, Nybom 1853:
musslin = ty. musselin, av fra.
mousse-line = ital. mussolino osv., ytterst till
Mosul, stad vid Tigris i Asiatiska
Turkiet, som förr drev stor tillverkning av
muslin. - Efter (de första)
tillverkningsorterna ha också uppkallats t. ex.
kalikå, kambrik, kretonn,
mada-polam, n an k ing, tyll.

mussera, Tersmeden 1763 (o. 1870;
om uti. förh.), Wadman; av fra. mousser,
skumma, avledn. av mousse, skum o.
mossa (den förra betyd, med hänsyn till
mossans fuktighet o. d.), av lat. muscus,
mossa, under inflytande av det
besläktade o. likbetydande germ. *musa- =
vgerm. mos (se mossa).

mussla, Hels. 1587: musla = ä. da.
mussel, från mit}7. mussel(e), muschele
= fhty. miiscula (ty. muschel), ägs.
muscle (eng. muscle, mussel); gammalt
germ. lån från lat. musculus ds., egentl,
’liten råtta’ o. dimin. till mus, råtta (se
mus); sålunda etymologiskt = muskel.
I da. avledn. musling. - Om sv. dial.
skäl, mussla, musselskal, se skal.

must, fsv. muster, moster’= da. mos/,
från mlty. must, most = fhty., ty. most,
ägs., eng. must-, liksom de flesta andra
vinodlingstermer från romarna: lat
mus-tum (varav fra. mout o. fslav. mus/u),
neutr. till adj. mustus, frisk, ung, besl.
med grek. mydos n., mögel o. d., egentl.:
fuktighet; se m ödd o. jfr f. ö. under
senap.

mustasch, Columbus: mystachier (o.
1678), moustasch, mystacher (Ordesk.),
f. ö. i äldre tider -ag(i)er m. m., från
fra. moustache, av ital. mostacchio, till
grek. mystax (genit. -akos), mustasch,
överläpp. - Ett gammalt germ. ord
för ’mustasch’ är isl. kanpr = ffris.
kenep, ägs. cenep ds. = mholl. caneve,
käke, av H. Petersson Ar. und armen.
Stud. s. 9 ställt samman med got.
kin-nus, kind, ty. kinn, haka, osv.

1. muta, vb, besticka = fsv., no.;
vartill även sbst. muta (vanl. i plur.
mutor), fsv. mula, gåva, muta = isl.
muta, gåva som ersättning, ett nordiskt
lånord ovisst från vilket språk = fht}r.
muta, tull (ty. mänt), jämte mhty.
muozze, mjölnarens anpart av den
inlämnade säden, motsv. got. möta o. ägs.
möt, tull. Fslav. myto, tull (av mät-)
från germ. spr. F. ö. i enskildheter
oklart. Ofta uppfattat som lån från
mlat. muta, vedergällning, till lat.
mu-täre, förändra, mutiius, ömsesidig (se
miss- o. gemen). Det mlat. ordet kan
dock vara lånat från germ. spr.
Annorlunda Meringer IF 18: 211: got. möta
inhemskt o. besl. med mäta; lånat till
fslav. o. återinlånat till fhty.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free