- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
494

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - muta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. muta in el. inmuta, om
malmfyndigheter, Weste 1807, Uhr 1823 = no.
muta, från ty. muten, ansöka (bl. a.
om inmutning), av fhty. muotôn =
mlty. môden, begära (se anmoda); till
ty. mut = mod 1. Jfr vismut. Med
avs. på betyd, jfr eng. claim, stycke
land inköpt till guldgrävning; egentl.:
krav. — Tidigare i sammans, såsom
t. ex. mutsedel, o. 1750, jfr ty.
mutschein.

mutter, (skruv-), Dagl. Alleh. 1793;
jfr 1723: mordrer plur.; från ty. mutter
ds., egentl, bildlig användning av ordet
i betyd, ’livmoder’, alltså om en
hålighet, som har att upptaga ett därför
passande föremål, här om ett med en
gängad urborra ing försett stycke, i
vilket skruven passar in. Etymologiskt
= moder.

muttra, t. ex. Serenius 1757, under
mutter; allmänt i dial. = no. mutra,
mumla, viska, meng. muteren (eng.
mutter); jfr ä. da. mutte, knota, brumma,
sydsv. o. no. dial. mutten, småond,
surmulen, da. mut, jfr dalm. moitun,
missbelåten; egentl, ljudhärmande. Av samma
slag är isl. muðla, mumla = fhty.
mutilôn; ävensom lat. muttīre, knota
o. d. Ljudförb. mu- är i indoeur. språk
ytterst vanlig i ord för ’mumla,
frambringa ljud med sluten mun’ (se t. ex.
mucka, mumla, mysa, myt), liksom
också för ’mun’ (t. ex. sanskr.
mú-kham, litau. mute, jfr mule), utan att
dessa därför äro el. behöva vara
»besläktade». — I sv. dial. i samma betyd,
även pluttra.

mycken, fsv. mykin (jämte mikin),
stor, mycken = no. mykjen, da. megen;
egentl, ack. sg. m. till fsv. mykil (jämte
former med -i-; jfr liten : litil) = isl.
mikill, ä. da. megel, møgel, got. mikils,
fsax. mikil (jfr Mecklenburg), fhty.
mihhil, ags. micel, mycil (eng. much, eng.
dial. mickle), av germ. *mekila-
(knappast med Walde genom dissimilation
av äldre *mekina-), motsv. grek. megálo-,
stor, besl. med grek. mégas, stor (jfr
megära), sanskr. majmán, storhet,
samt med avljud lat. magnus, stor (se
Magnus, magnat), magis, mer, maior,
större (av *magi̯ōs; se major), gall.
Magl-, fir. mál, furste, ädling; även i
armen. o. alban.; med -gh- i sanskr.
mahánt-, stor, m. fl. Härtill adv.
dalmålets *mjög, ganska, ändå, fsv. miok,
mycket, isl. mjǫk, av germ. *meku,
motsv. grek. méga. — Formerna med
-y-, dial. även -ö-, bero på s. k.
kombinerat u-omljud i dat. sg. n. o. dat.
plur. *miklu(m) › myklu(m). — Jfr
magle (i sydsv. ortnamn), Möckeln.

Myckle- i ortn., se Möckeln.

mygg, i dial. även mugg, fsv. myg
n., oftast koll. = no. mygg, mugg, da.
myg r. (förr n.), ags. mycg m. (eng.
midge), av germ. *muw(w)ia-, med
avljudsformen *mūia- i isl. , no. o. norrl.
dial. my. — Härtill den speciellt svenska
n-stamsutvidgningen mygga = fsv. —
Därjämte germ. *muw(w)iō- (*muw(w)ī-)
› *muᵹjō-
i fsax. muggia, mlty. mugge,
fhty. mucka (ty. mücke, i vissa trakter
även: fluga); jfr till ljudutvecklingen
under brygga, sbst. — Av en ljudrot
mu (jfr mumla osv. ävensom bi, broms,
humla
). — Växelrot mus i gottl. mausä,
fluga (av *mūsa), flaml. meuzie, mygg,
lat. musca, fluga, grek. myĩa (av *musi̯ā),
fslav. mucha, fluga, mušica, mygg, litau.
musė. — De nord. formerna med u bero
väl åtm. delvis på inverkan från mlty.
mugge.

myl, nordsv. dialektord, boll, klimp,
motsv. ä. nsv. (t. ex. Var. rer, 1538) o.
fsv. mȳl, klot, kula, o. isl. mýll, mýill,
mýfill
. Enl. Olson Ark. 31: 132, Appell,
sbst. s. 247 av urnord. *mūwilaʀ (isl.
mýfill) med plur. *mūwilōʀ › mýlar,
vartill de analogisk nomin. mýill o.
mýll. Delsbom, miggel skulle kunna
utgå från ett urnord. *meuwilaʀ. Möjl.
rotbesl. med sanskr. mīvati, trycker,
tränger; grek. mýō, sluter ögonen, som
även förts hit, har sannol. ett annat,
imitativt ursprung. Jfr härtill Bugge
hos Noreen Sv. 1m. IV. 2: 236 (med
andra grundformer). Dalmålets *möl,
*mjöl
förbliva emellertid med dessa
antaganden oförklarade el. atm. mycket
svårförklarliga.

myling, barn lagt i lön, gengångare,
väsentl. dial., jämte götadial. myring
ds. o. dial. o. ä. sv. möling, även:
(nedgrävd) skatt, t. ex. Schroderus 1639,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free