- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
505

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -mässig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avljudsstadium dessutom i isl. mjotudr,
öde = fsax. metod (se under måste).
Jfr f. ö. mått, måtta. - Roten med
är väl en dentalutvidgning av en
enklare bas me- i mål 1. - I danskan i
stället maale (se mål 1).

-mätig, från ä. lty., mlty. -mêtich -
ty. -mässig (se -mässig), i likmätig,
från mlty. lîkmêtich, överensstämmande
med, o. rättmätig, från mlty.
rechtmêtich; avledn. av mlty. mâte, mått,
sätt; se f. ö. mått.

mätress, från fra. maîtresse ds., egentl,
eufemistisk beteckning, utgående från
betyd, ’käresta o. d.’, urspr,
’härskarinna’, fem. till maître, husbonde m. m.,
av lat. magister (= mästare, se d. o.).

mätt, fsv. mætter = isl. mettr, da.
mett, av germ. *matida-, antingen med
tillhörighetssuffixet -id- till mat (bildat
som svett), i så fall med ett omljuds-i,
som kan förklaras på flera sätt, el. part.
pf. till germ. *matjan = got. matjan,
äta, ags. mettan, ge föda. Annorlunda,
men osannolikt Falk-Torp s. 747 o. Torp
Etym. ordb. s. 423. - Avledn.: mätta,
fsv. mælta (ipf. -tte o. -adhe) = no.
metta. - Det allmänna germ. ordet för
’mätt’ är *sada- = got. saþs, fsax. sad,
fhty. sat (ty. satt), ags. sæd (eng. sad,
sorgsen), isl. sadr (Poet. Eddan), jfr
got. gasôþjan, mätta, besl. med lat.
satur, mätt (se satir), grek. áatos (av
*n-s9to-), omättlig, litau. sutùs,
mättande, osv.

= fsv. flicka, (ren) mö,
kammarjungfru (med samma betyd.-utveckling
som piga) = isl. mær, ack. mey, no.
møy, da. mø, got. mawi (genit. maujôs);
av germ. *mawi, av *magwi-, bildat med
ett urgammalt femininsuffix i till germ.
*magu- = got. magus, yngling, tjänare,
fsax. magu, gosse, ags. magu, barn,
son, ung man, tjänare, urnor d. magu
ack. sing. (Strand), isl. mogr, son, ung
man, osv.; snarast besl. med ir. mug,
tjänare (av ie. *maghu-); i så fall
kanske till roten i germ. *magan (se );
jfr även fir. macc, son (väl med
hypokoristiskt kk), se Mac. I fråga om
ljudutvecklingen jfr ö. - En annan
femininbildning är got. magaþs, mö, fhty.
magad (ty. magd, med dimin. mädchen),
ags. mæged (eng. maid) osv. -
Diminutivum till *mawi-: got. mawilô o. (väl av
*maujilon) isl. meyla, liten flicka, osv.
- Den isl. nomin. mær (med R-omljud
av *maR, av *mawiR) motsvaras av ä.
da. maar, upptaget i nyare tid; jfr
Oehlenschlägers: den vene Maard
(oriktigt anslutet till djurnamnet maard).
- Jfr under måg.

möbel, 1650-t.: meubler = ty. möbel,
av fra. meuble, av lat. môbilis, rörlig,
el. dess neutr. mobile-, se f. ö.
mobilier o. mob.

Möckeln, Möcklaflon, Möcklesjö osv.,
sjön., till fsv. mykil, stor (se mycken
o. magle), jfr no. Myklevandct, fhty.
Mihilbah osv.; se närmare förf. Sjön.
1: 421 f. - Hit höra även Möckleby,
Myckleby osv. - Om -flon i
Möcklaflon se flod.

1. möda, sbst, fsv. möþa, upprörd
sinnesstämning, vedermöda, möda,
trötthet - isl. møda, möda, ä. da. møde,
möda, bekymmer, ansträngning, av germ.
*moþion; jämte isl. médi f., trötthet, av
*moþin- (-d-), avledning av fsv. adj.
moþer, upprörd, oroad, medtagen, matt,
trött = isl. módr, trött, da. mod i hu,
motsv. fsax. môthi, fhty. muodi (ty.
made), ags. méde, trött, av germ.
*moþa-resp. *moþia- (såvida ej här en i nord.
spr. vanlig deklinationsövergång
föreligger el. möjl. ordet varit en gammal
H-stam; jfr blid, blöd, fast, sen,
söt, tunn, ödmjuk), en dentalutvidgning av
germ. roten mo i mlty. môjen, fhty.
muoen, besvära (ty. mühen), got.
afmauiþs, utmattad; mlty. môie, möda,
bekymmer (varav da. møie, som
undanträngt møde), fhty. muoî (ty. mühe);
besl. med grek. mõlos, möda, strid, o.
väl också lat. moles, börda, massa (jfr
molekyl), med avljud i grek. maimãn,
ivrigt önska, vara våldsamt upprörd; se
f. ö. följ. o. mod 1.

2. möda, vb., fsv, möþa (ipf. mödde),
oroa, besvära, göra sig möda för, part.
pf. mödder, upprörd, trött (varav sv.
dial. mödd(er), trött) = isl. møda, fhty.
muoden (ty. ermüden) ds., jfr mlty.
môden, bli trött, ags. médan, av germ.
*moþian, till fsv. moþer, trött, osv.; se
föreg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free