- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
506

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -mässig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möderne, fsv. möþærne, möþrine m. m.,
motsv. isl. móderni, bildningar på -ia
till tillhörighetsadj. på -in- el. -n- (jfr
lat. maternus), som avletts av moder
(se f. ö. fäderne).

mögel, Var. rer. 1538: möghle, motsv.
isl. mygla f., no. mygl n., mygla f.; besl.
med ä. da. mu(g)en, fuktig, kvalmig; till
en germ. rot mug, muk = ie. muk i
lat. mucor, mögel, grek. mýkes, svamp
(jfr sv. mykologi) osv., serb. mukljiv,
fuktig. - Med sekundär förlängning av
g: sv. dial. mugg, fuktighet, mögel, no.
mugg, mögel, mugga, fuktighet, isl.
mugga, dimregn; av samma slag som i
modd, dial. skadda, dimma, osv. -
Växelform: ie. mug = germ. muk i fsv.
mukna, mögla, sv. dial. mukken, möglig,
ty. mucheln, mücheln, lukta mögligt;
jfr mjuk. - En likartad bildning
föreligger även i ty. muff, mögel. - Härtill
vb. mögla = fsv., jämte moghlas, isl.,
no. mygla.

möjlig, fsv. mögheliker (jfr
mögelikith n. P. Månsson) = ä. da. mugelig,
da. mulig, från mlty. mogelik = ty.
möglich, till mlty. mogen, må, kunna;
se f. ö. må 1.

[möla, ä. nsv., sv. dial., mumsa, tugga,
se under mumsa.]

[möling, sv. dial., se myling.]

mölja, Var. rer. (i betyd, ’soppa’),
Asteropherus 1609, Spegel 1685 (i betyd,
’röra’) osv., i dial. även mylja = no.
mylja, ä. da. mulie, mulle; mlty. molje
från nord. spr.; besl. med isl., no. mylja,
krossa, smula; jfr fhty. mullen ds. (som
dock kan innehålla gammalt -ll-); med
samma avljudsstadium som mull; till
roten i mala.

[mölla, sv. dial., kvarn, se Mjölby.]

Mölle, ortn. i Skåne, se Mjölby.

Möller, familjen., från ty., egentl,
yrkesnamn med betyd, ’mjölnare’ (=
familjen. Müller), av samma slag som
Köhler, Meier osv.; se närmare under
mjöl o. Mjölby. - Ingår även i
familjen. Möllerswärd, efter stamfadern
Möller.

mön m., götal. dialektord (t. ex. Vgtl.,
Hall.): takås, motsv. isl. mønir m., no.
møne n., ä. da. møn (jfr nda. mønning),
av germ. *monia-, till ie. roten men,
skjuta fram el. upp, i man 1; se även
under mun. - Den norska
motsvarigheten till det besl. man (på hästar;
egentl.: hals, nacke) brukas i no. även
i betyd, ’(berg)ås’ o. ’i vatten
utskjutande udde’.

mönja, Var. rer. 1538: minya, fsv.
menia = ä. da. menie, da. mønje, från
mlty. minie = fhty. minig (ty. mennig),
från lat. minium, cinnober, enligt
Propertius egentl, ett spanskt-iberiskt ord.
- Härtill miniatyr (se d. o.).

mönster, ä. nsv. mönster t. ex. 1665
(om mod el. snitt på kläder), munster
1548 i betyd, ’prydnad’, muster G. I:s
reg. (om kläder) = no. mynster, ä. da.
munster, da. mønster, från mlty.
munster, av ffra. monstre, bildat till lat.
monstrare, visa (till monstrum, se d.
o.); alltså egentl.: vad som förevisas
(som prov). Den i ä. nsv. o. ä. da.
uppträdande biformen muster = ty.
kommer från ital. mostra (el. ffra. mostre)
av samma latinska ursprung. - Härtill
vb. mönstra, redan i fsv. i sammans.
utmönstra; jämte mönstring; med
bi-formen munstra in på 1800-talet (t. ex.
Weste 1807 med hänvisning till mönstra).

Mönsterås, y. fsv. Mölstadhas, äldre:
Mielstadhaas, Miolstadhaas, egentl.: åsen
vid Mölsta, fsv. Molsta, i Mönsterås
socken, ett namn på -staþ) (se -stad), vars
första led är ovisst; möjl., såsom också
antagits, till mjöl (alltså ’mjölplats’,
’kvarnplats’), jfr Båstad, egentl.:
båtplats.

mör = fsv., da. = isl. meyrr; jfr 110.
maurast, bli skör; av somliga betraktat
som besl. med grek. amaurós, svag, o.
hörande till en rot (s)mu, gnida,
söndersmula o. d.; i alla händelser en
parallellbildning till germ. *murwia- (ty.
mürbe) osv. (varom murken);
knappast däremot, såsom också antagits, besl.
med dessa senare ord. Jfr myra.

mörda, fsv. myrþa = isl. myrda, da.
myrde, fhty. murdian (jfr ty. morden)
osv., till mord; liksom got. maurþrjan,
fhty. murdiren, ags. myrdran (eng.
murder) till germ. *murþra- (got. maurþr
osv.) ds. Jfr det etymol. identiska ä. sv.
möla under myling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free