- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
519

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ninna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

affuund är alltijd oond, men nijt är
stundom i thet gott är’; i Bib. 1541
har ordet betyd, dels av ’vrede, avund,
misstanke’ (’icke i kijff och nijt’) o. dels
av ’nitälskan’; i ä. sv. både n. o. m.;
från mlty. nit (gen. nides), m., illvilja,
hat, avund = isl. niÖ, hån, got. neip,
avund osv.; alltså samma ord, som
ingår i niding (se närmare d. o.) o.
nid-visa. - Nitisk, NT 1526. - N itälska,
NT 1526.

2. nit, lott utan vinst, t. ex. 1737
(niet) = da. nit(f)e, från höll. niet,
varifrån även ty. mete; lånat från höll. (el.
i Sverige möjl. från ty.) i samband med
det s. k. holländska lotterispelets
införande; egentl.: intet, noll = ty. nicht,
av fhty. ni-wiht, ingenting = got.
ni-waihl(s) ds., motsvar. fsax. neowiht9
ägs. nåwiht (eng. not, icke, nought,
intet), av *ni-aiw-wiht (se ej); av ni, icke,
o. ett ord för ’väsen, varelse’ (se vätte»
vittra 3).

nita, 1790 = da. nitte, från ty. nieten,
av fhty. hniotan = mlty. néden, isl.
hnjöÖa, slå, hamra, fsv. niudha, nita, i
avljudsförh. till nåda (stam *hnud-)t
se d. o. samt nydja o. nystan. -
Nitnagel, från ty. nietnagel.

nitid, se nätt.

nittio, fsv. niutlo, ombildning i
anslutning till tio av ä. mntighi, egentl.:
nio tiotal; se närmare femtio. -
Nitton, fsv. nit(t)ant motsv. isl. nitian, got.
niuntaihun osv.; se närmare femton
o. tio.

nivellera = ty. nivellieren, av f ra.
niveler, avledn. av fra. niveau, nivå,
jämn yta, avvägningsinstrument
(varifrån sv. nivå), med oorganiskt n av
äldre livel (eng. level) = ital. livello,
libello, spän. nivel, av lat. libella,
vattenpass, dimin. till llbra, våg, det vägda,
skålpund (fra. livré, skålpund, ett
mynt-jfr grek. litra; kanske ett icke-indoeur;
ord); jfr ekvilibrist.

Njord, gudan., fsv. " Niorper, gen.
*Niar-par (jfr fjord, fjärd) = isl. Njorör,
motsv. forngerm. Nerthus, en
fruktbarhetsgudinna (Tacitus), av urgerm.
*Ner-pnz; av omstridd härledning (litteratur
Helm Altgerm. relig.-gesch. 1: 313);
snarast besl. med ir. nert, kraft, makt.
Övergången från kvinnligt till manligt
kön beror knappast, såsom stundom
antagits (A. Kock ZfdPh. 28: 289 f.),
uteslutande på den formella
överensstämmelsen mellan fem. o. mask.
iz-stammar, av vilka de förra tidigt
ut-dogo, utan har sannol. väsentligen
religionshistoriska grunder; se t. ex.
Sahlgren NoB 6: 26, E. Lehmann MoM 1919,
s. l f. - I sv. ortnamn, t. ex. fsv.
Ncerdhcewi, nu Nalavi Nke,
Ncerdhe-lunda, nu Närlunda Sdml.,
Nierdha-tunum, nu Närtuna Uppl., Njcerdhavi,
nu Mjärdevi (2 ggr) Ögtl. Jfr senast
Wessén Forntida gudsdyrkan i Ögtl. s.
l f. (Meddel. fr. Ögtlds Fornm.-fören.
1921). - Formen Nerthus hos Tacitus
uppträder i dåliga handskr. o. texter
som Herthus, Hertha, varifrån t. ex.
Tegnérs Herta om ’moder Jorden’ o.
kvinnon. Herta.

njugg, Lselius 1588: Een ning g Tunne;
ä. nsv. också någg, sv. dial. även nägg,
nagg, gottl. neggur, motsv. el. besl. med
isl. hnoggr, hnyggr, no. nogg, ä. da.
nygger, njugg, mlty. uouwe, njugg, smal,
noga (se noga), Hy. nout njugg (varifrån
sv. dial. nou, 110. Jiauw, da. dial. n0v
m. m.), mhty. genouwe (ty. genan), ägs.
hnéaw; jfr sv. dial. nugger, njugg,
ävensom nigla, snålas, o. det från nord. spr.
lånade meng. nig. I formellt avs.
fler-tydiga former. Sv. njugg kan vara ett
urnord. *hneggwap, med -i- i vissa
kasus (framför n o. i), vartill ackus.
*hniggwan >> *hnyggwan, varifrån
brytningsformen njugg delvis kan härledas.
Möjlig vore även en urnord. grundform
*hneggwiiK, jfr isl. hnyggr, el.
*hnngg-WIIK, ackus. *hnuggwian ;> *hnyggwau,
jfr isl. hnugghent, sv. dial. nugger. Isl.
hnoggr kan även utgå från hneggwafi,
med 0 t. ex. från plur. *hneggwe(jt)\ det
kan dock likaväl innehålla ett
"hnaggw-med i-omljud av -p- = ägs. hnéaw osv.
Jfr t. ex. Kock Uml. u. Brech. s. 316,
Lindroth Ark. 24: 342. Säkerl. till isl.
hneggva st. vb., stöta, snäva (av
*hnegg-wan), sv. dial. nagga, stånga, mht}7.
niuwen, nnwen, krossa, stampa, isl.
hnugginn, slagen, krossad, till germ.
hnu- = ie. knu- i grek. knyö, krafsar,
lett. knust, klia, osv., parallellrot till ie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free