Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - normand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrbotten, fsv. Norra butn, egentl,
om havsviken norr om K varken; till
botten i betyd, ’vik’ (se
Bottenhavet, Bottniska viken); sedan om
dess omgivningar o. i början
gemensamt för alla dess kuster (även
Finnlands).
Norrköping, fsv. Norköpunger m. m.,
är etymologiskt icke så klart, som det
kan förefalla. Vanl. o. säkerl. med
rätta fört till väderstrecksnamnet norr,
fsv. nor, varvid utgångspunkten för
beteckningen dock är oviss. Ställes
däremot av G. M. Kjellberg o. A. Norden
till n or, trångt sund (se d. o.); enl.
den senare skulle Motala ström rent
av ha kallats Nor. Häremot talar dock
starkt, att man i så fall väntat
Norskö-pinQj Jfr Norsholm. Jfr T. Hederström
Fornsagor o. eddakväden 1: 14 f.
Norrland, fsv. Nor(r)land, egentl.: de
i norr (dvs. norr om skogen Ödmården)
belägna trakterna. Först omnämnt i
Karlskrönikan o. där betecknande
länderna på ömse sidor om Bottniska viken.
Gästrikland räknades äldst till
Tiunda-land o. sedermera till Roden (Roslagen).
Först sedan detta landskap (under Gustaf
II Adolf) administrativt förenats med
Hälsingland, började det anses höra till
Norrland.
norrman, ä. (n)sv. även nordman,
t. ex. O. v. Dalin, motsv. fsv.
nor(dh)-man, no. nordmand, da. normand,
isl.-fno. nordmadr, även person från något
av länderna norr om Tyskland el.
nordisk inbyggare i Normandie. Samma
ord som sv. n orm a n d, plur. norman ner
o. normander, fra., eng. norman, varav
Normandie.
Norrtälje, se Tälje.
Norrvidinge, härad i Smal., fsv.
Nör-vidhingoe hæradh m. m., genit. plur. av
ett ord, bildat med härstamningsavledn.
-ing- (se -inge) av fsv. viþer, skog (==
ved); alltså: deras (härad) som bo ’norr
i skogen’.
nors = fsv., lånat i 110. nors, samma
ord som Ity. nors, översatt:
’salmbrach-sen’ (lån från sv. el. omvänt?).
Dunkelt; knappast med Noreen Sv. etym.
s. 22 till roten ner, vara trång, i nor
osv., i så fall efter den smala kropps-
formen. Med avs. på slutljudande s i
fisknamn jfr gärs, lax.
norsk, fsv. norsker, även: norisker,
nornisker = no., da. norsk-, av omstritt
urspr. Snarast med Htegstad MoM 2: 51
f. av ett adj. nor(r)ensk el. norronsk,
bildat med suffixet sk av den gamla
beteckningen för ’norsk’: norrénn; jfr
neu-tralformen nornst 1415 av ett norcnst
av norenskt, med bortfall av k mellan
s o. /. Knappast däremot av *noregsk;
ej heller, såsom även antagits, av *nordsk,
nordisk, el. av elt ’urspr. *nörisk (till
stammen i nor).
nos = fsv., no., ä. da.; jfr ags. nóse,
näs, udde; avljudsform till näsa (se
d. o.); jfr t. ex. lat. nāsus. -
Noshörning, ä. sv. i stället nås(e)hörning t. ex.
1G82 o. ännu Weste 1807; Lind 1749:
mnl-hörning; motsv. da. næshorn, ty.
nashorn, övers, av grek. rīnókerōs, till
ris (genit. rīnós), näsa, o. kéras, horn
(se d. o.).
1. not (fisk-), förr stundom plur.
nöther t. ex. G. I:s reg. == norrl. dial.
nötter = fsv. (plur. nōtar) == isl. nót
(plur. nøtr)-, avljudsform till nät (se
d. o.). Från nord. spr. kommer finska
lånordet nuotla.
2. not (mus. m. m.), i ä. nsv. även
’melodi’ t. ex. Messenius (såsom i isl.)
o. i sv. dial. i plur. också ’åtbörder,
upptåg, fuffens’ (= da. noder), jfr fsv.
nota, not, nottecken, motsv. isl. nóti(-o-?)
m., tecken, musiknot, da. note, node,
mlty., mhty., ty. note, fhty. nota, ags.
not, tecken, märke, från lat. nota, märke,
anmärkning (fra., eng. note); kan på
grund av den korta vokalen ej, såsom
vanl. framställes, förbindas med lat.
nōscere (part. pf. nōtus), känna. -
Betyd, ’anmärkning under en text’
härstammar från humanisterna; den av
’banknot’ o. av ’diplomatiskt [-meddelande’-] {+medde-
lande’+} från ital. o. fra. Jfr följ.,
notarie o. notera. - I uttr. få stryk
efter noter, motsv. da. faa prygl
efter noder (t. ex. Bauditz), ingår kanske
urspr. icke detta ord utan möjl. i
stället ett slags övers, av ty. nach noten,
dat. plur. till not, nöd, behov = nöd.
nota, liten räkning, 1790-t.; förr även
om bank- o. musiknot, anteckning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
