- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
526

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - normand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

= da., ty., från ital. nota (såsom många
andra handelstermer ss. b a n k o, b r u 11 o,
netto, saldo osv.), av lat. nota (se
föreg.). I ty. även no té från f ra. -.

notarie, P. Erici 1582 (om
uppsät-tare av testamente), i ä. nsv. även om
kyrkosångare = ty. notar, mhty.
notarie, fhty. notan, fra. notaire osv., av
lat. notärius, skrivare, i mlat. om vissa
tjänstemän, till nota, tecken osv. (se
not 2).

notera, y. fsv. nothera God, Ups. C
20 s. 360 - ty. notieren, lat. notäre
ds., avledn. av nota, tecken (se not 2).

notis, o. 1740: noticen best. form, jfr
Dalins Årg.: notitie, av ty. notiz, fra.
notice, av lat. nötitia, underrättelse,
kunskap, till nötus, känd, part. pf. pass.
till nöscere, känna (jfr rekognoscera;
urbesl. med kunna, känna). - Av
lat. nötificäre, göra bekant, kommer
ytterst sv. n o t i fi c e r a. - N o t i sj ä g a r e,
Lundin N. Sthlm o. 1890.

notorisk, 1766, 1816, vanligt först
senare = ty. notorisch, efter lat.
nötö-rius, kungörande, till nötas (se föreg.).

novell, Rosenstein 1788: ’litterära
noveller’, Atterbom Phosph. 1810; tidigare
i betyd, ’nyhet’, 1640-t. till början av
1800-t. - ty. novetle, av fra. nouvelle,
ital. novella ds., egentl, fem. sg. till
lat.no-vetlus, ny, dimin. till novus, ny (se d.o.).

november, förr ofta med lat. böjning
= mhty., ty. = got. naubaimbair, fra.
novembre osv., av lat. november, egentl.:
den nionde månaden från 1. mars, till
novem, nio (se d. o.).

novisch, WennerbergsGlimtame, värd.
för novitie, medlem av en
nationsförenings första årsklass (i Lund; förr även
i Uppsala; där nu: recentior), av lat.
novitius, till novus, ny. - Härav även
fra. novice, person som genomgår
provtid i kloster, varifrån sv. novis.

nu = fsv. (även: ’alltså, sålunda’ samt
som konj.: ’då nu’), isl., da., got., fsax.,
fhty., ägs. nu (ty. nu, eng. now)9 motsv.
sanskr. nzl, litau. nu, fslav. nu, 1111, grek.
ny9 nu, dock, likväl, lat. nu- i nudius
(tertius), det är nu (den tredje dagen);
jfr lat. nunc, grek. ny n, ny n, mhty., ty.
min, osv.; besl. med ny. - lä. nsv.
även: nå, t. ex. Bib. 1541 = isl. niit
m. fl., jfr ty. nun. Se närmare under
nå 1. - Härtill: sv. dial. (rått) nunna,
nunna(n)s m. m., nyss, jfr t. ex.
Columbus, Karl XII (i brev: retnunes), motsv.
isl. mina, med samma avledn. -na som
i isl. hérna, sv. dial. hänna (se här,
adv.) ö. isl. parna, sv. dial. dänna (se
där); om avledn. -na se nå 1; i
nunnas med samma adverbavledn. -s som
i ä. sv., sv. dial. bortnas (till bort) osv.

nubb, o. 1730, i ä. nsv. o. sv. dial.
också ’kort tobakspipa, snugga’, t. ex.
1707, Bellman, Onkel Adam; även i
sammans. fä(h)tnubb, som i sv. dial. också
kan betyda ’avskedssup’ (jfr sv., värd.,
n u b b e, sup, ävensom fä r d k n äp p, -s u p)
= no. nubb, nubb, även om en liten
klumpig människa; med avledn. ä. nsv.
nubba, liten upphöjning, sv. dial. nubba,
liten tobakspipa, liten kvinna; besl. med
sv. dial. nubbug, kort, hornlös, no.
nubba, hugga av, stympa;
hypokoristi-ska el. intensiviska bildningar till germ.
hnub- i sv. dial. nuv, nubb, nordsv. dial.
nuvug, kullig, utan horn, no. nuv,
avstympad förhöjning, hårtofs, får med
stubbade öron, fno. niifa, trälinna som för
stöld fått näsa o. öron avskurna,isl. hniifa,
tillnamn, egentl.: stubbnäsa, no. nuva
st. vb, avkorta, stympa, m. m. Alltså
egentl.: liten stump. Jfr Noreen Sv.
etym. s. 57, v. Friesen Mediageni, s. 73
(med annan uppfattning om
konsonan-tismen). En likabetyd, o. likartad
bildning är no. nudd (se n udda).
Parallellbildningar se under snubba. Med
avs. på betyd, ’kort tobakspipa’ jfr
under snubba o. snugga. - Da. dial.
noppe, nubb, hör möjl. samman med
noppa 1.

nubbe, värd., sup, se föreg.

nucka, t. ex. Mellin 1833: ’gammal
nucka’, i dial. även nocka, gammal
gumma, för sig själv boende gumma,
liten oansenlig kvinna = da. nokke, i
sv. o. da. oftast i förb. med ’gammal’;
jfr fsv. nokkakona, fda. nockcekunce,
-frugha> ävensom fsv. nokkadrumber (jfr
under drummel), öknamn på kvinnor
(el. män) som ej betalade skatt o. ej
ville arbeta hos andra. Enl. Ekholm
Vidhemsprästens anteckn. s. 108 not l
betyder nokkakona urspr, ’(av ålder)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free