- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
527

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - normand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krokig, skrumpen kvinna’, o. hör
samman med no. dial. nykkja, kröka, isl.
hnuka, böja sig (se n ock), en trol.
riktig härledning. - Hit hör möjl. också
det fsv. tillnamnet Nokke, även ingående
i fsv. Nokkaby, nu Nockeby Uppl.
(saiinol. ej att förbinda med isl. Nokkvi).

nudda (vid), snudda, kunde med Torp
Etym. ordb. s. 463 förbindas med nisl.
nudd, gnidning, no.: skadegörelse genom
skrapning el. gnidning. Men bör
knappast skiljas från fsv. nudda (nuddha
God. Ups. G 20, jämte slaa o. stöta övers,
av lat. pauio), vilket tydl. är en
bildning med intensivisk el. diminutivisk
konsonantförlängning till nåda (till
germ. *hnnd-, slå, hamra); jfr även no.
nudd, bildat såsom det likabetyd, nubb.
Se f. ö. under snudda. - En liknande
bildning föreligger i fsv. *nudder (i
nwddhe stötts, stötha, God. Ups. C 20,
Sv. fornskr.-sällsk. h. 156 ss. 448, 449),
mortel; jfr fsv. nudher, stötesten, block
== isl. hnuÖr, stock, stav.

nudel, makaron, 1730: nudlor,
nudel-kaka, G. Warg 1755: nudler, Bellman:
nuddelkaka, samma ord som det
skånska dialektordet nudler plur., jfr E.
Wigström Sv. 1m. VIII. 2:7: ’ett slags
hembakade nudler, som brändes
tillsammans med kaffebönorna’ (nu
knappast brukligt; ej hos Rietz), från ty.
nudel, makaron, deg att göda fäderfä
med, varifrån fra. nouille (noulet(te));
i ty. förr även nutel; f. ö. okänt
ursprung.

numerär, adj. o. sbst, av fra.
numé-raire, nummer-, räkne-, som sbst.: reda
penningar m. m., till ett lat. adj.
nume-rärius (uppvisat blott som sbst.), till följ.

numismatik, myntvetenskap .=
fra.nu-mismatique osv., bildat (såsom
matematik osv.) till grek. nomisma (genit.
nomismatos), lagligt mynt, till nomös,
lag (till némö, tilldelar).

nummen (dial.), lam, känslolös = no.
= isl. numinn, meng. nomen (eng. numb);
jfr ty. benommen, bedövad, virrig; egentl,
’borttagen’ o. part. pf. till det germ. vb.
*neman, taga = ty. nehmen, isl. nema
osv.; se närmare, ni mm e, förnimma,
an n amma. Jfr det gammalbibliska
borttagen i samma betyd.

nummer, senare hälften av 1600-t.,
plur. först num(e)rar, t. ex. O. Rudbeck,
senare oftast -or (långt in på 1800-t.),
förr (såsom stundom ännu) m. el. f.,
från ty. nummer, av lat. numerus m.,
tal (fra. nombre osv,; jfr
prenumerera), väl besl. med grek. némö,
utdelar osv. (se nemesis, förnimma).
- Under 15- o. 1600-t. brukades den
lat. formen, (t. ex. 1633). - Numro,
förr: numera t. ex. Weste 1807 - ty.
numero, från ital. numer o, nummer.

numro, se nummer.

1. nunna, sbst., ä. nsv. även nonna,
fsv. nunna, nonna = isl. nunna, da.
nonne; lån från olika språk, jfr mlty.
nunne, mht}^., ty. nonne, ägs. minne
(eng. nun); av mlat. nonna (fra. nonne),
i senlat, även ’(barn)sköterska’, jfr
non-nus, munk,; väl egentl, tilltalsord till äldre
kvinnor; urspr, från barnspråket [-liksom-] {+lik-
som+} följ. ord el. grek. n ann e osv., tant;
av samma slag som amma, dadda,
kvinnon. Nanna osv. - I överförd
bemärkelse, liksom i da. o. ty., om
nattfjärilen Rombyx monacha, på grund av
de vita vingarna; jfr nymf.

2. nunna, vb, gnola, motsv. da. dial.
nunne, ty. dial. minnen, ljudhärmande.
- Härjämte: nynna = da. mjnne m. fl.
- Dessutom förekommer ett nan n a,
sjunga el. gnola en vaggvisa, jfr ’Nanna,
nanna lilla barn’ osv., med biformen
nana; jfr sv. dial. nanna, vagga; från
barnspråket liksom t. ex. de härav
oberoende romanska bildningarna
toskan-ska nanna, vagga, spän. hacer la nana,
sova, osv. Ett slags diminutivisk
av-ljudsform härtill är n in n a, gnola för
att få barn i sömn. Jfr de obesläktade
ital. ninnare, ds., ninna, nanna,
vaggsång, grek. nynnios ds., ävensom t. ex.
da. dial. nulle, gnola.

[nunnas, sv. dial., se nu slutet.]

nuntie, se annons.

[nuv, nubb, nuvug, sv. dial., utan
horn, kullig, se under nubb.]

1. ny, adj. fsv. ny(r) = isl. nyr, da.
ny, got. niujis, fsax., fhty. niuwi (ty.
neu), ägs. néowe, niwe (eng. new), av
germ. *neuja- = ie. *neuio- i sanskr.
ndvya-, fir. nue, litau. näfijas.
Växel-form: ie. *neuo- = sanskr. ndva-, grek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free