- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
545

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ohägn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oland, härad i Uppl., fsv. Olanda
hundare
, av o- 2 o. land, alltså: obygd, o.
bildat som detta ord; jfr adj. oländig.
M. Höjer Sverige 1: 143: ’Man påträffar
(näml. i häradet) överallt vida
skogsmarker, stundom oländiga genom hopade
klippblock . . Ofantliga, genom sin
ödslighet utmärkta mossar och kärr möta
ögat tidt och ofta’. — Annorlunda, men
icke antagligt, å ena sidan H. Pipping
SNF VIII. 1: 95 o. å den andra
Lundgren-Brate Personn. s. 186 (Sv. lm. X. 6).

olat, t. ex. Tessin 1751 (i plur.),
försvenskning av mlty. unlât; till mlty. lât,
beteende, i later; se även låt,
grannlåt. Ordet har lånats efter övergången
ā > å; jfr avlat. Det upptages ej hos
de äldre lexikograferna, varken hos
Sahlstedt, Weste el. Dalin 1853.

Olbers, familjen., från lty., med
genitiv-s (liksom Lyttkens osv.) till ett
förnamn, etymologiskt = Albert.

oleander, rosenlager, nerie = ty., av
fra. oléandre, ital., span. oleandro,
ombildat i anslutning till lat. olea, olivträd,
av mlat. lorandrum, lauriendrum, som
självt (med anledning av de
lagerliknande bladen) ombildats, i anslutning
till laurus (se lager 2), av grek.-lat.
rhododendron, egentl.: rosenträd, av grek.
ródon, ros (se ros 1), o. déndron, träd
(vars senare del -dron enl. somliga är
rotbesl. med trä).

Olga, kvinnon., från ryska Olga, som
i sin tur på 800-talet lånades från fsv.
Hiælgha, Hælgha = nsv. Helga; i
Ryssland vordet populärt genom den ryska
storfurstinnan, den heliga Olga († 969),
som hos Konstantin Porfyrogennetos
kallas Helga.

oliv, jfr fsv. oliva i sammans. = isl.
olifa, ä. da. olive, da. oliven, mhty. olive
i betyd. ’olivträd’, ty. olive, om frukten,
fra. olive, oliv, även: olivträd, av lat.
olīva, jämte olea, om trädet o. frukten,
från grek. elaí(ϝ)a, jfr élaios, olivträd,
av okänt ursprung; väl ursprungl. från
Orienten. Jfr följ. o. olja.

Oliva, Olivia, kvinnon., till föreg. Jfr
(E. D. Sjöberg) Stockholms hemligheter
s. 42 (1843): ’Herrarne . . kallade henne
Olivia, ett obegripligen romantiskt namn’.

olja, fsv. olia = da. olje, från mlty.
olie m. = fsax., fhty. oli n. (ty. öl); ags.
ele m., egentl.: olivolja, av vulg.-lat.
olium, lat. oleum, jämte olīvum från
grek. élai(ϝ)on, olivolja, bomolja,
smörjelseolja (se oliv). Fsv. o. senisl. olea,
olja, väl direkt från lat. olea, olivträd
(jfr oleander). Från lat. olea kommer
även ffra. oile, varav fra. huile o. eng.
oil. Got. alêw härrör enl. somliga från
kelt., enl. andra från armen. el.
handelsspråket vid Pontus. — Oljan var för de
förhistoriska germanerna okänd: vissa
av dess uppgifter fylldes istället av
smöret (se smör). I germ. spr. brukades
den äldst om smörjelse. — Sammans.
med olja, där nsv. har oliv-, äro i det
äldre språket mycket vanliga, t. ex. fsv.
oliokvister = oliokvist i Bib. 1541 fsv.
o. ä. sv. olioträ (oljoträd långt in på
1800-t.), ä. nsv. oliobergh, olivberg, Bib.
1541, osv. — Gjuta olja på elden,
motsv. i da. o. ty., jfr lat. oleum addere
camino
(dvs. på ugnen; se kamin).

Olle, mansn., redan i fsv.; nu använt
som kortform till Olof, men kan
dessutom ha annat ursprung. — Mota Olle
i grind(en)
, förhindra någons planer
o. d., Onkel Adam 1852 osv., sannol.
med Tamm Etym. ordb. s. 245 till Olle
om tjurar, alltså egentl.: hindra tjuren
att komma genom grinden. Jfr även
Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 229.

[olle, ett slags militärtröja, se Olsson.]

olm (uteslutande dial.), ond, folkilsken
o. d. = isl. olmr, no., da. dial. olm, av
germ. *wulma-, till got. wulan, sjuda (se
f. ö. välla, välling o. Ölme); bildat
som varm.

ollon, fsv. aldon, växlande med fsv.
aldin, ollon = isl. aldin, i sht ätlig
trädfrukt, o. ä. nsv. ållan, fsv. aallan,
färöiska aldan, no. alda (av *aldan),
fda. aldæn, da. olden, i da. om bok- o.
ekollon; till fsv. alda f., fruktbärande
träd. Detta ord är enl. förf. Ark. 7: 7
en substantivering av ett partic. *alða-,
uppvuxen (se alster), medan Falk-Torp
under olden utgå från den även
förekommande betyd. ’nära’ (alltså: ätlig
frukt; jfr bok). Däremot enl. Liden
Bland. språkh. bidr. I s. 22 (Göteb.
högsk. årsskr. 1904, I) till ie. roten aldh,
t. ex. i grek. växa (som dock ytterst är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free