- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
547

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ohägn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. om, prepos. o. adv., fsv. om, um
= isl. um, da. om, fsax., fhty. umbi (ty.
um), ags. ymb(e); motsv. lat. amb-,
omkring (jfr t. ex. ambulans), grek.
amphí (jfr amfibie), gall. ambi (jfr
ambassad), ir. imb-, im(n)-, jfr sanskr.
abhítas; besl. med lat. ambo, båda, vars
senare led -bo ingår i både. —
Utvecklingen um till om har försiggått i
obetonad ställning; jfr som. Den gamla
formen um kvarlever i umgås o.
umgänge. — I ä. n s v. även som adv. i
betyd. ’förbi, t. ex. 1619: ’När åhret
om är’, motsv. da. omme (det senare
en ombildning efter adv. på -e såsom
inde o. ude).

omak = fsv. = isl. úmak, da. umag(e),
från mlty. un(ge)mak = ty. ungemach;
se mak.

Omberg, Ögtl., fsv. Amobærgh, egentl.:
dimberget; till ett fsv. *āma, dimma,
rök (se åmme). Vb. åmma användes
ännu i trakten, då berget höljer sig i
moln o. dunstblider. — Även i flera
sjönamn, t. ex. Åm(m)elången Ögtl. o.
Nke, åtm. det senare förmedlat genom
ett fsv. ånamn Ama; jfr de likbetyd.
sv. sjön. Dimlingen, Emmern,
Immeln samt under Emån. — Se förf.
Sjön. 1: 766 f.

-ome, i vissa ortn. av -hem, se
Lindome, Okome.

omelett, t. ex. Cygnæus 1861 (ännu
ej hos Dalin 1853), från fra. omellette,
av amelette, enl. vanligt antagande av
alemette, alemelle, tunn platta, till
lamelle (se lamell o. lås); i så fall efter
formen, men ganska osäkert.

omen, av lat. ōmen, förebud (flat.
osmen); av ytterst omstridd härledning;
se Walde o. senare Brugmann IF 29:
235 f. o. Pantzerhjelm-Thomas NTfF
1912, s. 145 f.

omfång, Schroderus Com. 1639, i
betyd. av ’periferi’; egentl. dock ett
1800-talsord (mera enstaka på 1790-t.); efter
ty. umfang, jfr mhty. umbevanc; till ty.
umfangen, av om, omkring, o. fånga.

omkomma, förr även om annat än
personer, t. ex. 1568, om brev som gått
förlorade, förr också trans.: ombringa
= da. omkomme, från ty. umkommen
el. mlty. ummekommen (i båda anv.);
jfr ty. ums leben kommen, förlora
livet.

omkring, se kring.

omkull, se kull 3.

omnibus, G. F. Dahlgren 1837:
’omnibus gå ej (plur.)’, Gosselman 1839:
omnibuser plur., Ulla v. Heland 1843:
’väntande på omnibus (best. form)’,
Sjöberg 1844: omnibusar plur. = ty.,
av fra. = (1823), av lat. omnibus, för
alla, dat. plur. till omnis, all, varje. —
Med omnibus gjordes i Stockholm första
försöket 1835.

område, Ödman 1800: ’Konungens . .
område’, Weste 1807; härifrån da.
omraade; till råda om; jfr gebit med
liknande grundbetyd.

omsider, fsv. um sīdher (jämte um
sīdh
, um sīdha) = isl. um sið(ir), da.
omsider. Möjl. egentl. med Falk-Torp
plur. till ett sbst. *sīdh = isl. *sīð,
substantivering av fsv. adj. *sīþer = isl.
*síðr, sen, som förutsattes för t. ex. fsv.
sidhkvæld(er) = isl. síðkveld, den senare
delen av kvällen, o. de under sist
omnämnda orden; se f. ö. d. o.
Annorlunda dock Noreen Ark. 6: 372, enl.
vilken -sider är ett komparativadverb
-ir, av ie. -eri, såsom isl. yfer = fhty.
ubiri, sanskr. upari. Fsv. sīdher
förhölle sig då till sīdh = yfer: of.

omständighet, O. Petri Kr. (vm-) =
da. omstændighed, från mlty.
ummestendicheit, efter fra. circonstance (eng.
circumstance), lat. circumstantia, egentl.:
omgivning, stående omkring. I ä. nsv.
även omstände(r) plur., motsv. ä. da.
omstand, efter ty. umstand. — Vara i
intressanta omständigheter
o. d.,
eufemism för ’vara havande’, Wetterstedt
1822: ’hon var uti omständigheter’,
motsv. da. være i omstændigheder (visse,
gode, interessante, velsignede), ty. in
anderen umständen sein
.

omsvep, t. ex. 1671, ombildning av
äldre omsvef, t. ex. A. Oxenstierna 1622
o. ännu o. 1750 -sväf, -svefva, -sväfva,
liksom da. omsvøb av äldre omsvæv,
från ty. umschweif, till um o. schweifen
(etymol. = svepa; jfr även under
sväva).

omvårdnad, se under vålnad.

onani = ty. onanie, jfr fra. onanisme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free