- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
548

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ond ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eng. onanism el. onania osv., efter Onan,
Juda son (l Moseb. 38: 9).

ond, fsv. ōnder, besvärlig, svår, ond,
dålig m. m. = no., da. ond; genom s. k.
kombinerat u-omljud uppkommen
biform till fsv. vānder (kvar i ösv. dial.)
= isl. vándr, no. vōnd; till isl. , lägga
ngn ngt till last, tadla, no. vaa seg,
ängslas, o. snarast en participbildning
till detta verb; jfr isl. f., skada,
orycka, av germ. *wanhō-, egentl.: något
skevt, krokigt, varom utförligt under
våda o. vång. — Grundbetyd. i de
nord. spr. är ’besvärlig, svår’, t. ex. fsv.
onda dagha, kvar i nsv. onda dagar
el. tider, jfr även ondt om rum,
vatten osv., utvecklade ur fullständigare
uttr. såsom t. ex. Columbus: ’Der . .
var mächta ondt at få huus’ (dvs.: svårt,
besvärligt). — Vanligare förr än nu var
också betyd. ’dålig o. d., t. ex. fsv. ond
blodh
(jfr nsv. väcka ond el. ont
blod
; se blod), Gustaf II Adolf: min
onda styl
, vår gamla bibelövers.: ’ett
ondt trä bär onda frukt’ (Matt. 7: 17;
jfr nya övers.: ’ett dåligt träd bär ond
frukt’); f. ö. kvar i nsv. ont rykte,
ont samvete (jämte dåligt). Från
betyd. ’dålig’ har också utvecklats den
vardagl. anv. örn det som smakar illa;
jfr t. ex. Gustaf II Adolf: ondt wijn,
säkerl. där ännu i den äldre betyd.,
medan t. ex. nsv. ont brännvin
närmast avser smaken. En annan
utveckling ur ’dålig’ är väl delvis även ’öm,
värkande’: Een ond tand hos L. Petri
är nog snarast ännu ungef. liktydigt
med ’dålig’, medan motsv. förb. i nsv.
uppvisar den senare betyd.-skiftningen;
jfr dock redan i fsv. t. ex. ont i
inelffwen, med motsv. uttr. i fsv., där
betyd.-utvecklingen är en annan. Från betyd.
’dålig’ utgår även den (el. hin) onde
om djävulen = fsv. thæn onde; även
anslutande sig till den betyd. av
’moraliskt dålig’, som fanns redan i fsv. o,,
som kvarlever i avledn. ondska
(’människornas ondska’). Betyd. ’vred’, som
nu är en av ordets huvudbetyd., fanns
redan i fsv., men spelar där en mera
underordnad roll. — Jfr följ.

onda bettet, sv. dial., fulslag, ett slags
inflammation i fingrarna, panaritium,
Tidström 1756 (om skånska förh.), även
om det djur (särsk. tagelmasken,
Gordius aquaticus) som ansågs o. stundom
ännu anses framkalla sjukdomen, 1795,
Almqvist 1844. I dial. även onda väla
(med s. k. tjockt l = världen),
grimsbett (efter en mask som kallas grimmen),
toss(e)bett, torskbett (se tossa 2 o.
tusse), möjl. också kvesa (se d. o.). Motsv.
no. trollbit, tussebit (till tuss, vätte;
ansågs liksom så många andra sjukdomar
orsakat av onda makter), ty. das böse
ding
osv. — Om likbetyd. västnord.
namn på katt- o. hund- se Falk i MoM
1921 s. 70.

onkel, 1790-t. (tidigare mera enstaka)
= ty. onkel, från fra. oncle, farbror,
morbror, av lat. avunculus, morbror,
egentl. dimin. till lat. avus, farfader,
förfader (med sedermera förlorad
diminutivbetyd., såsom ofta är fallet hos
släktskapsorden); besl. med fpreuss.
awis, onkel, got. awô, mormor, o.
sannol. isl. afe, farfar, ävensom med fhty.
ôheim (ty. oheim), mlty. ôm, ags. éam,
äldst: morbror, i ty. även: farbror
m. m.

onomatopoetisk = ty.
onomatopoetisch osv., efter grek. onomatopoiētikós,
bildande ett ord genom att efterhärma
ett naturljud, till ónoma (genit.
onómatos), namn (se d. o.), o. poieìn, göra
(se poem).

onoslig, Dalin Årg.: ’En onoselig
lymmel’, Almqvist 1840; jfr nosig, näbbig
osv.; med o- väl från obehaglig o. d.;
jfr otymplig.

onsdag, fsv. ōnsdagh, ōþinsdagher =
isl. óðinsdagr, da. onsdag, mlty.
wôdensdach, holl. woensdag, ags. wódnesdæg
(eng. Wednesday); till Oden (se d. o.);
gammal germ. översättning av lat. dies
Mercurii
(fra. mercredi): germanerna
betraktade Oden som en motsvarighet till
romarnas Mercurius; i veckodagsnamnet
ingår dock närmast namnet på den
efter guden uppkallade planeten M., som
av astrologerna ansågs behärska
onsdagens första timme. — Ä. nsv. odensdag
försvinner först under 1700-t. o.
upptages som biform ännu hos Weste 1807.
— Utvecklingen till onsdag (redan i
fsv.) beror på synkope av den av de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free