- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
563

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - panik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

panter, fsv. pante(e)r, neutr. såsom
ännu under 1600-t. = da. panter, från
mlty. panter, ty. panther, av grek.
panther, av ovisst ursprung. Fsv. pantiwr,
pantir motsvara mhty. pantier, en
ombildning efter tier, djur.

[pantoffler, sydsv. dial., potatis, se
under potatis.]

pantomim, fra. pantomime, från grek.
pantömimos m., substantiverat adj. med
betyd, ’som efterhärmar allt’, till panto-,
all- (av pds, genit. pantas), o.
mimel-sthai, efterhärma (jfr mimik).

papegoja, med -g- t. ex. 1605, fsv.
papegoya God. Ups. G 20 s. 499,
pape-koja - = da. papegoie, från mlty.
pape-goie (papa-) - ty. papagei, meng.
pape-gai m. m. (eng. popinjay); från ffra.
papagai (fra. papegai,
målskjutningsfågel) - spän. papagayo; jfr ital.
pappagallo ; kanske lån från arab. babagd,
såvida ej förhållandet är omvänt, l ä.
n s v. stundom en kortform med lågtysk
diminutivändelse papken (Rosenfeldt).
- Franskan har i stället perroqnet,
egentl, skämts.: liten kyrkoherde, till
ital. parroco, kyrkoherde; jfr sv.
fågelnamnet domherre.

papiermaché, bouppt. Växiö 1773:
Papp Masche, 1776 i övers. = ty., av
fra. papier mdché, egentl.: tuggat
papper, till mdcher, tugga (av lat. masticäre,
till grek. mastikhe, varom under
mas-tix).

papiljott, t. ex. Dalins Årg., Bellman:
’Med små papiljotter upvickladt på kam’,
Weste 1807 (men ännu ej hos Sahlstedt
1773); av fra. papillote ds., bildat av
papilloter, lägga upp hår i papiljotter,
till papillon, fjäril, med syftning på
fjärilsvingarnas färg, av lat. papilio
(ur-besl. med det likbetydande fjäril).

papjemasché, se papiermaché.

papp, Nordberg 1740, annars sällsynt
före o. 1800 = da. pap, från ty. pappe
ds., även: styvning, stärkning,
mjölk-klister, barnvälling, vilken senare betyd,
är den ursprungliga (jfr mhty., mlty.,
eng. pap, sydsv. dial. melpapp, (tjock)
barnvälling); egentl, ett barnord av
samma slag som pappa, ä. nsv., sv. dial.
papp(e), modersbröst, osv.; se följ.

pappa, t. ex. Spegel 1685, Karl XII i
brev 1689 (min Pappa), M. Stenbock
1690 (papa) = da., ty. papa, från fra.
papa (= eng.); jfr lat. papa, pappa (jfr
under påve), grek. pappa (t. ex.
Nav-sikaa till sin far, Odyss. VI), ävensom
grek. dppa. Egentl, ett från barnets
lallande härrörande ord av samma slag
amma, dadda, mamma eller som en
del beteckningar för fader, vilka
innehålla d- el. /-ljud, t. ex. got., lat. åtta,
fhty. atto, ital. dial. täta, grek. åtta,
sanskr., turk. dada, litau. tetis; med
motsvarigheter även i icke besläktade
språk, där f. ö. pap- stundom kan
beteckna ’moder’ o. niarn- ’fader’.
Självständigt uppkomna äro no. pape o. nisl.
pabbi. - Ordet brukades enl. Sedol.
Merc. 1731 redan bland ’Båtzmans- och
Soldate-Barn’, något som förf. synes
betrakta som en onödig nyhet. I
tyskan, som också lånat ordet från fra.,
klandras dess spridning 1708; ännu o.
1750 var det icke fullt borgerligt. -
Från barnspråket härstamma ock, med
samma ljudelement, en del ord för
’bröstvårta, spene, modersbröst’, såsom ä. nsv.,
sv. dial. o. no. pappe, eng. pap samt de
obesläktade litau. pdpas (päpas), ital.
poppa osv.; jfr de likbetydande gottl.
mamme osv. (se mamma). - Av samma
barnspråkselement pä- är fader bildat,
liksom moder av ma-. Jfr även papp.
- Ett på samma sätt i barnspråket
uppkommet personnamn är det, som
ligger till grund för bynamnet
Päpp-linge Ögtl., fsv. Pa>plinge, till ett *Papi
= fda. Papi, fsv. Papo (Paping), såsom
Mämming(e) till personn. på
Mam-(se mamma) el. N än (n) i n ge till fsv.
Nanne (se Nanna). Av samma slag
äro även ftv. Pappo, Peppo, Pippi,
Pop-(p)o, ty. familjen. Pipping osv.; liknande
även t. ex. i grek. Se närmare förf.
Ortn. på -inge s. 109.

[pappe, sv. dial., modersbröst, se
föreg.]

pappenheimare i uttr. känna sina
p., känna sitt folk, Sturzen-Becker 1859,
Hedenstjerna 1884, motsv. i da. o. ty.,
efter Schiller Wallensteins Tod 3 akt.
15 se.: ’Däran erkenn’ ich meine
Pap-penheimer’ (ett under W:s befäl stående
regemente).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free