Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pigg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regrī, utomlands, utom staden, av per
(jfr grek. péra(n), bortom, på andra
sidan), o. en kasusform till äger, åker,
alltså: utanför det romerska området
(ager romanus). - I sv. folkvisor i
stället vallareman (se valla i betyd. vandra).
- Pilgrimsfalk, Falco peregrinus, Sv.
Nilsson 1858: pelegrimsfalk = no.-da.
pelegrimsfalk; översättning av peregrinus
hos Albertus Magnus 1479 (jfr da.
vandrefalk, ty. wanderfalk); så kallad på
grund av fågelns kringstrykande levnadssätt
över mycket vidsträckta områden.
pilk, ett slags vasst fiskredskap, särsk.
syd- o. västsvenskt, t. ex. Linné Gotl.
resa 1745 = no. o. da. dial. pilk,
metallfisk med krokar, varmed fiskas
medelst ryckning; till vb. pilka, fiska med
pilk = no.; med grundbetyd, ’pilla,
plocka’, som uppträder i no. pilka, da.
pilke, diminutivisk k-avledn. av pilla,
no. pila osv. o. identiskt med nordsv.
dial. pilka, springa smått, varom följ.
pilla, t. ex. 1694, sv. dial. även pela
= no. pĭla, da. pille, motsv. mholl.
pēlen, meng. pilien (eng. peel, skala; jfr
eng. pill, plundra, skala, påverkat av
fra. piller, plundra, som hör till lat.
pilāre, trycka) m. fl.; vanl. betraktat som
lån från lat. pilāre, rycka ut hår (fra.
peler), till lat. pilus, hår. Om härmed
sammanhängande västg. dial.-ord se
Landtmanson Sv. lm. Bih. 1:39. - Hit
hör även det vardagl. pilla sig av
(jämte avledn. pillra), sv. dial, pela av
= no. pila av, med samma
betyd.-utveckling som i no. pitla seg, skynda sig
åstad, till pila (= peta). Jfr sv. dial.
pilka, springa smått (se föreg.). Sv.
dial. pīla av i samma betyd. hör
däremot till pil l, alltså: skjuta i väg som
en pil.
piller, Lex. Linc. 1640 som sing. o.
plur. utan angivet kön, Lind 1749 (som
neutr. sing.). Möjl. är, att döma av
enstavighetsaccenten, r-formen lånad från
da. piller, plur. till da. pille = ä. nsv.
pill, 1720, Serenius 1741 m. fl. (jämte
pilla, t. ex. Kolmodin); från mlty. =
mhty., ty. pille, av mlat. pillula (Var. rer.
1538; i ital. pillola), av lat. pilula, liten
kula (fra. pilule), dimin. av pila, boll, kula
(jfr Lind: pila, stolpila), vartill även
pluton. Då i ä. da. piller även
uppträder som sing., kunde dock r-formen
med icke mindre skäl tänkas bero på
dissimilation av ett ord motsv. ä. ty.
pillel, jfr ital. dial. pillora jämte pillola.
Se Tamm Gr. s. 19. - I ä. nsv. även
plur. pillor; hos B. Olai 1578: pilluler,
Lex. Linc. piluler (jämte piller).
pillra, avledn. av pilla (se f. ö. d. o.).
pilsner, Lundin N. Sthlm o. 1890:
pilsener, ellips av pils(e)neröl 1880-t.,
efter ty. Pilsener bier, efter detta öls
ursprungliga hemort, Pilsen i Böhmen.
pilt, fsv. piller = isl. pilir, da. pilt,
jfr fin. lånordet piltli. Av K. F.
Johansson KZ 36: 377 betraktat som en
avljudsform till palta, med ungefär samma
betyd.-utveckling som i stumpa, liten
flicka: stump; av andra fört samman
med no. pilta, trippa, osv. Dunkelt.
pimpla, Valerius 1811, Franzén 1824,
jfr sv. dial. pimpa, pempa i sej ds.
– da. dial. pimpe, dricka. Knappast,
såsom antagits, att direkt ställa till ett
pimpa, buk = sydsv. dial. pempan best.
f., buken, vartill avledn. sv. dial.
pimpug, bukig, dräktig; varvid vore att
jämföra bälja i sig till bälg, buk.
Snarare föreligga här av varandra oberoende
imitativa bildningar av ett slag som
inom dessa betyd.-områden är mycket
vanligt. Avljudsform: no. pampa, proppa
(med mat), ä. da. pampe, dricka, festa
= sydty. pampfen, enl. somliga till ett
*pampa, buk; se pamp o. jfr Wigforss
S. Hall. folkm. s. 37. Man har fört
orden samman med lett. bambu, kula,
som dock snarare är en självständigt
uppkommen bildning, av samma
ljudsymboliska karaktär som de ovan nämnda
orden. Om ä. sv. pimpernält o. da.
pimpe(r)nille, nippertippa, som sannol.
höra hit, se under nippertippa. -
Motsvarande ursprung ha sv. dial. bamba,
bämba o. bämma i sig, äta o. dricka
glupskt ~ sv. dial. bamb, våm, vartill
även fsv. tillnamnet bamse, no. o. da.
som björnnamn, sv. o. da. dial. bams,
bjässe m. m.; se Lidén SNF I. 1: 11 f.
- Jfr under pumpa.
pim(p)sten, 1640: pim-, pimbslen, l727.
pimp- = da., från ty. bimsstein, jfr fhty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
