- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
576

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pigg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bumiz, ägs. pumicstdn; från lat. pumex
(>fra. ponce o. eng. pumicé), till ie.
*(s)poim- i lat. spuma, ägs. fam (eng.
/barn), skum (se Fe m m en); på grund
av dess skumlika beskaffenhet.

pina, sbst. = fsv.: straff, pina,
pinoredskap = isl. pina ds., da. pine, fsax.,
fhty. pina (ty. pein), ägs. pin (eng. pine);
gammalt, genom kristendomen inkommet
lån från lat. poena, straff (uttalat péna,
jfr krita, siden), varav även fra. peine,
eng. pain). - Om pina i svordomar
(pina-raska-dö osv.) se under vaserra.

pinakotek, till grek. pinax (genit.
-akos), tavla, o. théke, förvaringsrum (se
närmare apotek o. bibliotek).

pincené, pincenez, Strindberg Röd.
rum. 1880: sina pincenez; av fra.
pincenez m., av imper. till pincer, klämma
(varav sv. pincera, jfr följ.), o. nez,
näsa; jfr med avs. på bildningen
por-tepé, portfölj, portmonnä;
tillhörande en inom de romanska språken
ytterst vanlig sammansättningstyp av
imper. -)- objekt el. subjekt (redan atm.
från 700-t.).

pincett, 1820, av fra. pincelte, jfr
föreg.

pingla, Bellman, av en ljudrot ping,
liksom eng. dial. ping, slå mot, ljuda
(om slag mot metall), jfr sv. dial. pinka
o. ä. nsv. pinkla, Bolinus 1668, i samma
betyd.

pingst, ä. nsv. pingest (ännu Lind
1749 jämte pingst), fsv.pingste(7),pingis-,
pingidz- m. m., jfr vm pinxta(n) = fda.
pingis-, ä. da. pingste m. m., da. pinse,
jfr isl.-fno. pikkisdagr = mlty. té
pin-koston, mhty. pftng(e)sten9 i fhty.
om-tytt till fimfchiistim (ty. pftngsten) plur.,
jfr got. paintékiisté, från grek. pentékosté
(dvs. (h)eméra, dag), den femtionde
(dagen efter påsk); se under fem. - I ägs.
i stället hwita sunnandceg (eng.
whit-sunday), varav isl. hvit(a)sunnudagr ds.
= no. kvitsundag; efter de vita kläder
som då buros av dem, som skulle döpas.
I fsv. betecknade hvitasunnodagher i
stället första söndagen i fastan, motsv.
i da., mlty. o. ty.

pingvin, Spegel 1685, förr även:
pengvin; av fra. pinguin, till lat. pinguis, fet.

pinje, 1613 (enstaka), annars vanligt
först på 1800-t., t. ex. Atterbom Minnen
osv. = ty. pinie, av lat. pinea, fem. sg.
till adj. plneus, till pinus, gran, fura,
pinje (jfr under beck).

pinka, Schroderus o. 1640, I Erici
1642 = da. pinke, ty. pinken jämte
pin-keln; uppkommet i barnspr., liksom
pissa, sissa m. fl. Ordet är knappast,
såsom vanl. antages, avlett av ett ord
motsv. ofris, pink, penis (jfr sv. o. no.
dial. pikk ds.). Sv. dial. mege, könsdel
på djur, no. mige, da. dial. -mie ds. o. fsv.
nugha, isl. mig a osv., kasta sitt vatten,
kunna ej anföras som paralleller, då
sbst. mige är ett urgammalt nomen
agentis, bildat på svaga rotstadiet till
mlga av samma slag som t. ex. fsv.
slipi, släde, till germ. *sllpan, glida (se
släde), osv. Jfr under m i ga.

pinne, fsv. -pinne (i icernpinné) = isl.
pinni, motsv. da. pind, fsax. pin, plugg,
mlty. pin(né), pinne, pryl (varav ty.
pinn(e), liten spik, pryl), mhty. p fin ne
ds., ägs. pin n, plugg (eng. pin, spik,
plugg, nål); enl. somliga lån från lat.
pinna, bl. a.: murspets, tinne, annars:
fjäder, fana; enl. andra inhemskt germ.
med mycket osäkra anknytningar.
Dunkelt.

pinsback, tekn., ombildat av eng.
pinchbeck, efter uppfinnaren Pinchbeck
f 1783.

pion, i ä. nsv. även pionie, pion(i)a,
peon, pijon (t. ex. 1659 o. ännu vardagl.
o. i dial., såsom fijol av fiol osv.) -
fsv., da. pion = mlty. piöne, fhty.
pionie (jfr ty. päonie), ffra. pione (jfr fra.
pivoine), eng. pionij osv., av lat. pwönia,
av grek. paiönia, till Paiön, gudarnas
läkare : växten ansågs förr som ett
utmärkt läkemedel o. förekommer ännu
i folkmedicinen.

pionjär, 1704: pionnerare, pionerer
plur., 1705: pioniers = ty. pionier, av
fra. pionnier, till pion, fotsoldat, till lat.
pes, fot.

pip (på kanna o. d.), 1650; bot. 1755
= da. dial. pip; till pipa sbst. I ä. sv.
även om tobakspipa: en pip tobak,
Ters-meden 1735, Hallman 1775 m. fl.

1. pipa, vb, fsv. pipa, pipa, blåsa i
pipa (så ännu Bib. 1541) - da. pibe,
från mlty. pipen = mhty. pfifen (ty.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free