- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
578

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pirål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pirål = no. piraal; egentl.: smal ål,
jfr sv. dial. pirug, fin, tunn, no. piren
ds.; besl. med det under plira
omnämnda Ity. piren, knipa hop ögonen
(egentl.: se genom en smal öppning);
jfr med sp-: sv. dial. spirelig, fin, turin,
no. spira, kvälla fram i fina strålar.

Piscator, familjen., lat.; egentl.:
fiskare; väl latinisering av ty. familjen.
Fischer. Jfr Sartor, Textorius.

piska, sbst, t. ex. 1680, i sammans.
Schroderus 1639, i finnl. även piske
(varom Bergroth Spr. o. st. 9: 256) -
ä. da. piske, da. pisk, från ä. ty. picze
(ty. peitsche), från slav. språk: pol. o.
tjeck, bic, till fslav. biti, slå (urbesl. med
bila). - Härtill vb. piska, Balck 1603,
varav pisk i betyd, ’stryk’, Serenius
1734. - Inhemska germ. ord för ’piska’
se under gissel o. svepa.

pissa = fsv. = da. pisse, mlty.
pis-sen, eng. piss osv., möjl. från fra. pisser,
jfr i tal. pisciare; ljudhärmande liksom
barnspr. sissa el. da. nisse.

pistill, Linné 1744 = ty., av lat.
pi-stillum, -us, stöt, stamp, till pinsere
(su-pin. bl. a. pistum), sönderstöta. Härtill
även pistong (se d. o.). - Hos O.
Rudbeck d. y. styl i betyd, ’pistill’.

pistol, J. De la Gardie 1612, plur.
förr icke sällan -ar = da., eng. = ty.
pistole osv., av fra. pistole (nu pistolet),
ital. pistola; som det synes, äldst i
betyd, ’jaktkniv, dolk’; väl från
stadsnamnet Pistoja (förr: Pistola, lat. [forum]
Pislörium), som ännu har betydande
vapenfabriker. Jfr under bajonett. -
Den i sv. dial. åtminstone förr
uppträdande formen pikstol förekommer i en
handl. från Växiö domkap. 1674.

pistong, Polhem 1743: piston, av fra.
pistone, kolvstång m. m. =. ital. pistone,
till ä. fra. vb. pister osv., av lat. pistäre,
till pinsere, sönder stöta; se f. ö.
pistol.

Pite, stadsn., egentl, om Piteälv; av
lapskt ursprung; se K. B. Wiklund NoB
2: 109.

pitprops, Uppf. bok 1873, NDA 1877,
från eng., av pit, gruva (se putt o. pytt),
o. props, plur. till prop, påle, stöd (se
propp). - Ofta även enbart props.

pitschaft, pet-, graverat sigill, signet,
1669: pitzskafft, Växiö domk. 1677, från
ty. petschaft, Luther Haggai 2: 24
:/>/#-schaftning (gamla sv. övers.: signeisring);
ombildning (i anslutning till schaft, skaft)
av mhty. petschat (b-), pitzschet, av tjeck.
pecet.

pittoresk, Fischerström 1785:
pittoreska utsigter, Gjörwell 1790; sedan ofta
hos nyromantikerna = ty., av fra.
pilto-resque, av ital. pitloresco, till lat. pictor,
målare, till pingere, måla (urbesl. med
fhty. féh, brokig, osv.). Jfr målerisk.

pjalt (värd.), stackare, egentl.:
trashank; pjaltig (värd.), slarvig (om
klädedräkt), jfr fsv. piceltugher (pieltoger
God. Ups. G 20 s. 405), till sv. dial.
DJalter, trasor, osv.; se närmare under
palta.

1. pjask el. pjasker, ännu ej hos
Dalin 1853, sv. dial pjask n., svag el.
långsam el. enfaldig person, även
pjasker, motsv. no. pjask m., stackare, vjosk
f. ds., till sv. dial. pjaska, gå sakta,
arbeta långsamt m. m. = no. pjaska, gå
svagt o. med möda, till nöd bärga sig
m. m.; jfr, utan Ä-avledning, sv. dial.
pjäs o. pjås 11., stackare, nisl. pjasi m.,
lätting o. d., sv. dial. pjasa, gå el.
arbeta långsamt. På samma sätt växla
sv. pjoska o. sv. dial. pjåsa, som
synas ha beröring med denna grupp. [-P/tycks-] {+P/-
tycks+} här ha samma nedsättande betyd,
som i pjunka, p j åka osv.

2. pjask, dålig (vattenhaltig)
blandning, röra, Bremer 1831: ’det välsignade
the- och kaffe-pjasket’, Almqvist Ladug.
1840: ’jag håller icke av pjask åt mina
kor’. Jfr vb. pjaska, Zedritz 1857:
’detta idkeliga, fördömda skurande och
pjaskande’, Nyblom 1864: ’ett pjaskande
regn’. Med pejorativt j, dels till sv.
dial. påsk, illa lagad mat, slask,
Orenlighet, även i Påsken, liten dyig sjö i
Sdml., från finska paska, smuts; o.
delvis även till p l ask (a), blask(a), jfr
t. ex. k af f eb la s k. - Härtill: p j as k ig,
Grau 1748: ’Deras qvinfolk är ganska
piaskige’, om Löfsta sn (Uppl.
fornm.-tidskr. 34: 14); jfr sv. dial. jjaskig,
osiiygg.

pjes, se pjäs.

pjollra, Dalin 1853, O. Adam 1857,
jfr no. pjuldra ävensom dalm. puella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free