- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
580

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plakat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plakken, fästa vid, klistra på (besl. med
mlty. plakke, lapp, trasa; se plagg 1).
- Jfr ä. nsv. blackelt i samma betyd.
G. I:s reg. 1535. - Härtill: p lake 11,
av fra. plaquelte, dimin. till plaque.

2. plakat, full, drucken, Tersmeden
1764, Kellgren, Bellman == da. plakat
jämte plakatfuld; väl egentl, från
stu-dentspr., av lat. placätus, blidkad, lugn,
part. pf. pass. till placäre, blidka (till
placere, behaga, egentl.: vara jämn;
ur-besl. med flack osv.). Alltså en
skämtsamt eufemistisk beteckning av samma
slag som säll, välplägad osv.

plan, sbst. - da.; i betyd, ’jämn yta,
slätt’ o. d., t. ex. Bib. 1541 (plur.
planar), från mlty. plån (lånat efter den
fsv. övergången av ä ;> å) = mhty. plån
(ty. plan), från lat. plänum, yta, slätt,
egentl, neutr. till adj. plänus, flat, jämn
(jfr piano; besl. med planka, planta
o. urbesl. med f l o). Samma ord som
det tidigare lånade plån. I betyd,
’utkast, förslag’ från ty. plan, likaledes
från fra. plan, som kan vara identiskt
med föreg., men av somliga på grund
av den äldre skrivningen plant förts
samman med planta, jfr ital. pianla
dell’ edifwio, grund, utkast. I alla
händelser tydl. anslutning till denna stam.
- Till lat. plänus, jämn, hör explanäre,
utjämna, jämnt utbreda, vartill part.
pf. fem. explanäta (underförstått: via,
väg), varav ital. spianata, spän.
expla-nada, varav fra. esplanade (=- sv.
es-plånad). - Ordet är i betyd, ’plan
yta’ neutr.; förr dock stundom
realge-nus, t. ex. Rydqvist SSL 5: 41: ’en högre
vetenskaplig plan’ samt i uttr. [-’sluttande-] {+’slut-
tande+} el. lutande plan’ t. ex. Bergklint
1781, Gosselman 1828. Däremot i betyd,
’fält o. d.’ alltid realgenus, såsom i
gräsplan. - Lat. plänum, slätt, motsvaras
av gäll. llänum (-ön) i Mediolänum,
varav ital. Milano (även fra. Moiliens
osv.), egentl.: mittslätt.

planet, y. fsv. planeeth God. Ups. G
20 s. 454, jfr fsv. planete, -a = isl.
pla-neta, motsv. mlty., mhty. planete (ty.
planet), från lat. planéta, av grek.
pla-nétes, som irrar el. svävar omkring, jfr
pldnéles astéres, planeterna (till pldnes,
genit. -élos, kringsvävande), till planas-
thai, irra el. sväva omkring. - lä. nsv.
stundom flyttstjärna. - Från
astrologiens dagar härstammar ä. sv. plånat
hos t. ex. Hallman: ’Ditt plånat icke
lyckligt är’ o. sv. dial. läsa plånäte
Ydre h., spå av handens el. pannans
linjer.

planka - fsv. (där även: plankverk
som befästning), fno., från mlty. planke
- mht3^., ty., motsv. fra. planche
(varav plansch), av lat. planca, en
nasa-lerad biform till ie. roten plak, vara
flat (se f lag a, f l o). - Enl. Palander
(Suolahti) Der franz. einfluss (osv.) s.
34 o. Öhmann Stud. iiber die franz.
worte im deutschen s. 123 har det
tyska ordet närmast lånats från fra. o. ej,
såsom vanligen antages, från lat. -
Härtill kollektivet plank n., Bureus
Suml. o. 1600 i obest, f., 1629: plancket;
med samma betyd, även i mlty. planke.

plansch, 1791: ’Rinmans
Bergverks-Lexicon med Plancher’ = da. planche;
från fra. planche, plansch, gravyr,
träsnitt, trästock, plåt, bräde, planka (eng.
planch), av lat. planca - lånordet
planka (se d. o.). - Härtill: p l
anse het t, från fra. planchette, dimin. till
planche. - Samma ord ärplants, ten
av guld el. silver, bl. a. använd till
myntning, närmast från ty. plantsche;
jfr den fra. formen plancher 1752, om
delar av kopparplåt, begagnad vid
mynttillverkning.

planta = fsv., senisl. = da., mlty.,
ägs. (eng. plant) = fhty. pflanza (ty.
pflanze), från lat. planta; alltså ett av
de många gamla (före den tyska
Ijud-skridningen inkomna) latinska lånorden
från trädgårdsodlingens område. -
Härtill: plantera = fsv.; jämte fsv., ä.
nsv. planta - da. plante, mlty. planten,
fhty. pflanzön (ty. pflanzen), ägs.
plantian (eng. plant), av lat. plantäre, varav
sannol. sbst. planta är en nybildning;
alltså egentl.: jämna jorden för sådd el.
plantering, besl. med plänns, jämn (se
p l a n).

plants, se plansch.

plaska, Lucidor 1660- o. 70-t. = da.
plaske, från mlty. plasken; ljudh arman de
liksom ty. plätschern, sv. bl a sk a, eng.
splash, Ity. pladdern ds. Jfr pladask

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free