Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plägel, pläjel (sydvsv. dial.), slaga, i
nordligare trakter t. ex. Vgtl., Dal.
genom dissimilation präjel = ä. da. plegel
(da. plejel), från Ity. plegel = sydty.
dial. pflegel, instrumentalbildning till
germ. plag, slå, i plagg 2, bildat som
t. ex. degel, gördel osv. -
Parallellbildning: mlty. vlegel, ty. flegel, eng.
flaily till germ. flag - ie. plak, slå, i
litau. plakti, grek. plessö osv.; knappast,
med M. Lubke, Kluge (alternativt) o.
Hirt-Weigand, lån från lat. flagellum,
piska, sedan även: slaga (fra. fléau),
vilket snarare, med Falk-Torp under
pleti, erhållit denna senare betyd, från
det germ. ordet. Hit även fsv.
vcedher-flagha, vindil, isl. flaga, plötsligt anfall,
mlty. vlage osv.; jfr flacka o. plåga.
- På samma sätt bildat är ägs. perscel,
fhty.ä*mcj/ds.,varom under slaga slutet.
pläter, egentl, om med silver (el.
guld) i form av tunn plåt överdragen
koppar, DA 1793: silfverpläter, 1830-t.:
pläter, jfr vid samma tid enstaka:
plä-tedbeslag i Jernkont. an nål. Enl. Tamm
Gr. s. 19 från eng. plated adj., av
pläter, t. ex. plated vessels, ware o. d.,
plätersaker, part. pf. till plate, plätera, till
sbst. plate, silver, pläter, egentl.: platta
(se plåt); jfr det från eng. lånade höll.
platod, pläter. Ordet är dock snarare,
liksom da. plet, höll. pleet, lånat direkt
från det eng. sbst. plate. Ändelsen -er
beror i alla händelser på inflytande från
silver.
plätt på 1600-t. även ’lapp’, fsv.
platt-ter, fläck (på ögat) = isl. blettr - da.
plet, mlty. plet, lapp, fhty. plez, mhty.
blez, lapp, stycke jord; växl. med -a- i
da. dial. blat, fläck, Ity. platte, trasa,
ävensom got. plats, lapp, sv. dial. platå,
(jfr ä. nsv. p/å/, fläck?) jämte ägs. plott,
stycke jord (eng. plot; blöt, fläck). Enl.
Falk-Torp till en ie. rot bled, slå (beled:
jfr K. F. Johansson KZ 36: 371), växl.
med peled (se ambult) o. bheled (jfr
bulta); alltså egentl.: märke efter slag.
Dit hör väl i alla händelser ä. nsv. o.
sv. dial. plåit, lindrigt slag, jfr
Stiernhielm: leka el. slå plätt o. platta, slå
lindrigt.
plöja, se plog.
plös, Lex. Linc. 1640, övers, med
follis, Bellman (på skor), i dial.:
kil-formig remsa som sättes på lästen att
förhöja skons överläder, stycke som sys
på skjortan över axeln, fet pussig person
= no.-da., ä. da.; jfr Ity. pleusen plur.
ds.; till ä. nsv. plösa, fylla, stoppa,
proppa, t. ex. 1623, 1629 (om omåttligt
drickande) = sv. dial., även: slösa, jfr
no. plosa, blåsa upp sig (om bröd),
plosen, pussig, uppsvälld, sv. dial. plösig
ds.,ä. nsv. plösmun (okvädinsord),
ävensom no. plosa, rund, rödkindad kvinna;
till en ljudrot av samma slag som den
i plussig, pussig (se d. o.). Jfr
likartade bildningar på pus- under pussig.
plötslig, -en, som adj. 1688, som adv.
tidigare, 1544: plutzlige, 1634: plözlig,
Stiernhielm: plötzligen, från ty.
plötz-lich; jfr da. pludselig från mlty.
plntz-lich = ä. ty.; avledn. av ett
Ijudhär-mande plutz, plotz, jfr ty. auf den plotz,
knall o. fall, pladask; jfr med avs. på
bildning o. betyd.-utveckling bums,
pladask.
pneumatisk, motsv. fra. pneumatique
osv., av grek. pnevmatikös, till pnevma
(gent. -a/os), luft, vind, fläkt, till pnéö,
blåser, andas o. d., till en Ijudhärmande
rot av samma slag som i de under
fnysa anförda orden.
pocka, L. Petri (med prepos. på), i
ä. nsv. stundom absolut i förb. med
verb för ’överfalla’ o. ’träta’, förr även
pucka = da. pukke, väl från el.
åtminstone påverkat av ty. auf etwas pochen
(ä. ty. puchen, bochen) = mlty. boken-,
antagl. samma ord som ty. pochen,
knacka, slå (bl. a. om malm: se boka);
jfr no. pokka, knota, pukka,
tillrättavisa. Det inbördes förhållandet mellan
dessa former är i enskildheter flertydigt;
jfr även under boka, böka.
Formväxlingen sammanhänger med ordens
ono-matopoetiska karaktär. I övrigt kunna
här ord av olika ursprung ha
sammansmält.
pockenholts, guajakved, 1640, förr
även bo(c)ken- (jfr till växlingen p o. b
under bankrutt, beck), motsv. da.
pokkenholt, från ty. pockenholtz osv.,
jfr eng. pockwood; med syftning på dess
forna användning mot syfilis, förr:
pocker (se d. o.); om senare leden se hult.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
