- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
591

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - polyp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gagl i Voluspå str. 41: i gaglvidi, alltså:
i porsskogen.

porslin, Lucidor 1G69 i sammans.
porcelaine- (i ä. tid vanlig form),
Stenbock 1693: porselinett best. f.; f. ö. ofta
postlin, t. ex. G. Gyllenborg 1740 o. ännu
(alternativt) Weste 1807 o. Dalin 1853
såsom i sv. dial. = no. o. da. porselin
o. postelin, ä. ty. porcellin, möjl. genom
förmedling av höll. porselein, från fra.
porseleine, av i tal. porcellana (Marco
Polo 1200-t., varav ty. porzellan), dels
om det österländska porslinet o. dels i
den äldre betyd, av ’porslinssnäcka,
concha Veneris, Cypraea’:
betyd.-övergången beror på likheten i glans o. färg;
till lat. porcellus, dimin. till porens,
cun-nus (varmed porslinssnäckans utseende
jämfördes), egentl, ’svin’ (med samma
betyd.-övergång som i grek. koiros, gris),
urbesl. med far- i f ar gal t. - Den
svenska formen porslin kommer väl från
ä. ty., postlin från da.

port, fsv. poort, porter = senisl. port
(n.), da., ägs., eng. port, fsax. porta,
mlty. pörte, fhty. pforta (ty. pforte);
gammalt germ. lån (före den tyska
Ijud-skridningen) från lat. porla (varav fra.
pörte), till ie. roten por i portus, hamn,
vb. fara osv. - Porten, om den
turkiska regeringen, t. ex. 1708, även ’den
höga Porten’ = da. Porten, efter eng.
pörte o. fra. Sublime Pörte, översättning
av ett turkiskt uttr. med denna betyd.,
som i Konstantinopel begagnas om
(porten till) den byggnad, där regeringen
har sitt säte, o. om regeringen själv;
urspr, syftande på den gamla
österländska seden, att fursten i porten av sitt
palats brukade avkunna sina domar
osv. - Från avledn. mlty. portener,
portvaktare (varav fsv. portenär, motsv.
ty.pförlner), kommer sv, familjen.
Port-ner, alltså urspr, yrkesnamn. -
Härtill: portal = ty. osv., av mlat. portale,
till ett adj. lat. *portälis, till porla. Jfr
portik, portier, portiär, portulak.

portativ, adj. o. sbst., motsv. ett lat.
*porlatlvuLS, egentl.: som kan bäras, till
portäre, bära (se portör). Jfr mhty.
portativ, ett slags orgel.

portepé, 1759, av fra. porte-epée, av
imper. till porter, bära (se portör även-
som portfölj, portmonnä), o. epée,
värja (av lat. spatha, av grek. spdthe,
urbesl. med spade); jfr epålett o.
med avs. på bildningen pincené.

porter, Leopold 1788: Engelsk Porter,
Göt. T. 1788: porter; från eng. porter,
egentl.: bärare (jfr portör), o. så kallad,
emedan drycken var särskilt omtyckt
bland Londons bärare.

portfölj, PT 1758, från fra.
porte-feuille, av imper. till porter, bära (se
portör), o. feuille, blad (se följetong),
av lat. folium (se foliant); jfr med
avs. på bildningen portepé,
portmonnä.

portier, portvakt, t. ex. Agrell 1892
av fra. ~, av lat. portärius, dörrvaktare,
till porta (se port).

portik, av fra. portique, egentl, lärd
form (jfr det etymologiskt identiska
porche, portal, vapenhus m. m.), av lat.
portions, till porta el. portus, egentl,
’ingång’ (sedan ’hamn’); se port o.
fjärd. Annorlunda, men sannol.
oriktigt, Osthoff IF (se härom Walde 2).

portion, t. ex. J. Skytte 1617 i betyd,
’del’ = ty., av fra. =, av lat. portio
(genit. portiönis), del, andel, besl. med
pars (se part).

portiär, dörrförhänge, Iduna 1865, av
fra. portiére, till lat. porta (se port).

portmonnä, 1850-t. (ännu ej Dalin
1853), av fra. portemonnaie, av imper.
till porter, bära (se portör), o. monnaie,
pangar (av lat. moneta; se mynt); jfr
med avs. på bildningen portepé,
portfölj, portschäs.

[Portner, familjen., från Ity., egentl.:
portvaktare; se under port (slutet).]

porto, Tidn.-taxa 1645 = ty., av ital.
porto, till portäre, bära (se portör).

porträtt, 1624 i sammans. (Finnl.),
1707: portret, av fra. portrait, egentl,
part. pf. till ä. fra. portraire, av lat.
protrahere, frambringa, av pro-, fram
(se pro), o. trahere, draga (se trakt).

portschäs, ett slags förr bruklig
bärstol (skåp), Serenius 1734, av fra.
porte-chaise ds., egentl, om bäraren, av imper.
till porter, bära (se portör), o. chaise,
stol (se schas); jfr med avs. på
bildningen under portmonnä.

portulak, växten Portulaca, B. Olai

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free