- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
596

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - prakt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

presenning, Grundell o. 1695 osv.;
enstaka o. 1648: bresenning - da., från
Ity. (ty.), höll. -, av ä. fra. préceinte,
skydd, beklädnad (jfr ä. ty. dial.
per-sent, namn på ett tyg), av part.-stammen
prcecinct- till lat. prcecingere, omgjorda,
omgiva, av prce-, för, o. cingcre, gjorda.

presens, av lat. prcesens, närvarande
(underförstått tcmpus, tid), partic. pres.
till prceesse, vara närvarande, vara
framför. Jfr följ.

present, sbst., fsv. present (n.) =
mlty. présanl, ty. prusent (n.) osv., av
fra. present m., gåva, bildat till vb.
presenter, överräcka, föreställa m. m., av
lat. prccsentäre ds., avledn. av prcesens
(genit. -sentis), närvarande (se föreg.),
alltså egentl.: göra närvarande.

preses, av lat. prceses (genit. prcesidis),
egentl.: försittande, av prce, framför, o.
sed-, sitta (se f. ö. följ.).

president = ty. präsident, av fra.
president, av lat. prcesidens (genit. -entis),
part. pres. till prcesidere, sitta framför,
till prce- o. sedere, sitta (se d. o.; jfr
assessor, residens).

preskribera, av lat. prcescribere,
föreskriva m. m., av prce- o. scribere, skriva
(se d. o.).

press, i ä. nsv. även prässe t. ex. 1591,
fsv. press, prces, press, olje-, vinpress –
da. presse, i allm. från ty.; jfr mhty.,
ty. presse == fra., av mlat. pressa,
sub-stantiverat fem. sg. till lat. pressus, part.
pf. pass. till premere, trycka (jfr
express, pränta, reprimand). - Betyd,
’tidningslitteratur’ härstammar från fra.
Jfr följ. o. pärs.

1. pressa, hårt trycka, fsv. prcessa
= da. presse, från ty.; jfr mhty., ty.
pressen, av flit}7, pressön, av lat. pressäre,
trycka, till part. pressus (se föreg.).

2. pressa (soldater el. matroser, dvs.
tvinga i tjänst), t. ex. 1717: ’det pressade
follket’ = da. presse, ty. pressen, från
eng. press, som beror på
sammansmältning av press, pressa (se d. o.), o. äldre
imprest (nu impress), giva handpengar,
jfr prest-money, handpengar, till ffra.
prester (fra. préter), låna, lemna pengar,
av lat. prcestäre, fullgöra m. m., egentl.:
stå framför (= prestera).

prestav, samma ord som y. fsv. pri-
stav (pre-), tjänsteman som i Ryssland
å regeringens vägnar ledsagar
främmande sändebud, från ry. pristav, nu
ungef.: stadsfiskal, länsman, egentl.: som
är ställd vid (jfr fslav. pri, vid; uibesl.
med ä. lat. pri i betyd, prce, varom
Walde2 s. 575, o. med^stå). - Under
15- o. 1600-t. om ’ledsagare till skydd,
uppvaktande (hos främmande
sändebud)’, stundom, t. ex. hos A.
Oxenstierna, skrivet prce- genom anslutning
till lat. prce, framför; även i betyd,
’skyddsherre’ i allmänhet, o. hos
Ekeblad 1654 ’uppsyningsrnan å skepp’. -
Den sekundära betyd, ’marskalk vid
begravningar’ uppträder hos Ekeblad
1650 (stundom också om
bröllopsmarskalk, t. ex. Rudhelius 1662); enl.
Bael-ter 1762 tillåtna endast vid »adeliga
begrafningar». Sedermera i anslutning
till stav även om de florbehängda
stavarna, o. 1740; kanske redan 1696 (dock
i osäkert sammanhang); stundom
skrivet prcestafuar. - I samtliga betyd, i
ä. nsv. ibland pri-.

prestera, av lat. prcestäre (se under
pressa 2).

prestige, av fra. prestige, anseende,
nimbus, bländverk, av lat. prcestigium,
-ia, -ice, bländverk, gyckelspel, genom
dissimilation av prcestrig- till
prcestrin-gere, egentl.: draga ihop, tillsammans
med oculos, aciem ociilorum i betyd,
’fördunkla’ (till prce- o. stringerc, draga
ihop, vartill även s t r i k t u r, stringent;
jfr distrikt, restriktion).

pretendent, av fra. prétendant ds.,
egentl, part. pres. till prétcndre, göra
anspråk, fordra (= sv. pr et en d er a),
av lat. prcetendere, sträcka framåt, i
mlat. även ’begära’, av prce- o. tendere,
spänna, sträcka (jfr tendens; urbcsl.
med tunn o. tänja).

pretiosa, egentl, substantiverat neutr.
pl. till lat. preliösus, dyrbar, till prelium,
pris (se pris 3). - Härtill pretiös,
skruvad, tillpjord o. d. (om stil) = ty.
preziös, av fra. précieux, även: dyrbar,
av lat. pretiösus.

Preussen, landsn., från ty. Preussen,
egentl, dat. plur. av ty. preusse,
preussare (mhty. priuze, jfr mhty. ze Priuzen,
hos preussarna), motsv. mlty. prusze,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free