- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
600

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - profoss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


betyd, även provins (med
folketymologien prō(vinst), jfr fsv. provent(a) (se
prebende slutet).

profoss, t. ex. Hund 1605, förr även,
såsom ännu t. ex. i Uppl., brofoss =
da. profos, från ty. profoss, av ffra.
provost (= eng.), av mlat. propositus,
ombildning av lat. præpōsitus, alltså
etymologiskt samma ord som det
tidigare lånade prost; se f. ö. d. o. -
Formerna med b- bero på en i lånord
rätt vanlig växling av p—b (jfr t. ex.
pajas, pank, puckel, pudding) o. ej,
såsom förmodats, på folketymologi.

program = ty. programm, av grek.
prógramma n., offentlig skriftlig
kungörelse, till prográphein, skriva förut;
jfr grammatik.

projekt = ty., av lat. projectum,
egentl.: det framkastade, part. pf. pass.
n. till proicere, framkasta, till prō, fram,
o. jacere, kasta. Det sv. ordet är med
sitt sch-ljud o. sin betyd. en blandning
av det lat. o. ty. ordet å ena sidan o.
det etymologiskt identiska fra. projet å
den andra. Uttalades med sch-ljud åtm.
på 1660-t., t. ex. 1661: prosject (Åbo).
Jfr däremot 1657: itt latinskt proiect.
- Härtill även: projektil, Dagl. Alleh.
1824 = ty., av fra. projectile.

prokura, t. ex. 1887 = ty., av ital.
procura, fullmakt, av lat. prō, för, o.
cūra, omsorg, förvaltning (se kurera).

proletär, om moderna förh.: Geijer
1846, Wingårdh 1847 (’som de nu
kallas’), 1848, alltså under revolutionsåren;
tidigare om förh. i gamla Rom t. ex.
1768 (proletarier); av fra. prolétaire, av
lat. prōlētārius, hörande till de lägsta
klasserna, ytterst till prōlēs, barn,
avkomma (alltså egentl.: person med barn),
till pro- o. alere, föda, nära (urbesl. med
alster).

prolog = ty., av grek. prólogos, till
pró, för, o. lógos, tal (se filolog).

promemoria, lat.: för minnet, till
memor, ihågkommande (rotbesl. med
martyr).

promenera, av fra. promener, föra
omkring, ledsaga på promenad, av
vulg.-lat. promināre, egentl.: driva (djur) fram
genom hotelser, till lat. pro, fram, o.
mināri, hota. Den sv. inträns, betyd.
’spatsera’ motsvaras av fra. se
promener.


promovera = ty. promovieren, av lat.
prōmovēre, bringa framåt, befordra, till
pro, fram, o. movēre, sätta i rörelse. -
Härtill: promotion = ty., av lat.
promōtio, befordran (jfr motion).

promt, som adv. förr: genast,
ofördröjligen, t. ex. 1839, nu: nödvändigt;
mera sällan som adj.: flink, punktlig
o. d., från ty. prompt adj. ds., av fra.
prompt adj. ds., av lat. promptus, rask,
duktig, färdig, uppenbar, o. (senare) adv.
prompte, raskt, villigt, part. pf. pass.
till prōmere, taga fram, av prō, fram, o.
emere, taga.

promulgera, av lat. promulgāre,
offentliggöra, av ej säkert utrett ursprung.

prononcera, av fra. prononcer, uttala,
förkunna, avkunna, av lat. prōnuntiāre,
avkunna, tillkännagiva m. m., till prō-,
fram, för, o. nuntiāre, kungöra, till
nuntius, bud, förkunnande; jfr annons o.
renons.

propaganda, i sin moderna betyd. ett
1800-tals ord; handlingens
propaganda
o. 1870; urspr. ett kyrkligt ord,
som fick politisk betydelse o. 1790 i
Frankrike; efter lat. de propaganda fide,
benämning på en institution i Rom för
den katolska trons utbredning;
gerundivform till lat. propāgāre, utbreda,
fortplanta (egentl, genom sättkvistar
o. d., om vinrankor o. träd), vartill ty.
propfen, ympa (se under propp).

propeller, Sv. T. 1852, Berlin 1852,
från eng. =, till lat. propellere, driva
el. stöta framåt (jfr puls samt ambolt,
filt). - Jfr Winterbl. 1853: ’Propeller
har man kallat, till och med i tryck,
»propell»’ (se mankill o. jfr dial.
kilomet, sekvest, teat, där -er uppfattats
som pluraländelse).

proper, i modern betyd. 1704:
’propert slott’, 1707: ’kläder sig propert’;
= ty., av fra. propre ds., även: egen
m. m., av lat. proprius, uteslutande
tillhörig, egendomlig, egen, vartill sv.
proprieborgen. - Dessutom i ä. nsv. i
betyd, ’egentligt, bestämt’, t. ex. 1546.

proponera = ty. proponieren, av lat.
propōnere, föreslå, berätta, framlägga,
av prō-, fram, o. pōnere, lägga, sätta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free