Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trycka på = det lärda imprimer, av lat.
imprimere ds., av in- o. premere, tr}rcka,
pressa (se press).
prärie, Fr. Bremer 1853, av f ra.
prai-ric, avledn. av pre, äng, av lat. prätum.
präst, fsv. prester, prester = isl. prestr,
da. prest, lån från fsax. préstar (möjl.
också, åtminstone i isl., från ägs.) –
fhty. priestar (ty. priester, blott om
ickeprotestantisk), ägs. préost (med
egendomlig vokalisation; eng. priest);
gammalt lån (enl. somliga genom
förmedling av ffra. prestre, f ra. prétre), från
grek. -lat. presbyter,
församlingsföreståndare m. m., av grek. presbyter os (även
i sv. presby terian), egentl.: den äldre,
kompar. till présbys, gammal. - En
inhemsk nordisk beteckning för ’(hednisk)
präst’ är isl. goÖi, runda. guÖi, jfr got.
gudja, avledn. av gud (se d. o.). -
Prästkrage, Ghrysanthemum
leucan-themum, Tillandz 1683: pr åste- = no.
p restekrage, da. dial. prcestekrave, där
även om Achillea millefolium; efter den
förr av prästerna brukade vita
pipkragen (ännu använd i Norge o. Danmark).
I sv. även: prästnacke, -skalle, i Norge:
prestgull. På Bornholm betecknar
pra-stakrava pingstliljan.
pröva = fsv.: godkänna, bevisa, pröva
= da. prvve, från m Hy. proven = mhty.
prueven (ty. priifen), ägs. pröfian; till
prov o. lat. probäre (f ra. proiwer, eng.
prove); jfr probera. - Prövosten,
Var. rer. 1538: pröffuo-sten, med -o-
såsom i många andra fall utbytt mot
lag-tyskt el. tyskt -e, motsv. da. proveslen,
ä. ty. prufestein Luther (ty. p räf s té i n)’,
egentl, om prövning av guldhalten
medelst s. k. proberstenar (av kvarts).
psalm, fsv. psalmber, salmber, motsv.
isl. (p)salmr, da. (p)salme, mlty. salme,
fhty. (p)salm(o) (ty. psalm), ägs. sealm
(jfr eng. psalm), av kyrkolat, psalmus,
av grek. psalmös, vid strängaspel sjungen
visa, lovsång el. psalm, egentl.:
knäppning, vidröring, till psdllein, knäppa på
strängar, vidröra. Under den första
kristna tiden väsentligen om sångerna i
Psaltaren; se följ.
psaltare, fsv.(p)saltare = isl.(p)saltari,
ty. psaller osv., av lat. psaltérinm,
Davids psalmer, även: stränginstrument,
harpa, av grek. psaliérion, i Septuaginta
använt om Davids psalmer (jämte
psal-moi), egentl.: stränginstrument, harpa;
till psdllein (se föreg.).
pseudonym = ty., av grek.
psevdd-nymos, till pscvdo-, falsk (jfr psevdo,
bedrager), o. en avledn. av önoma,
onyma, namn; jfr anonym, synonym
o. det urbesl. namn.
Psilander, familjen, (flera släkter, bl. a.
en utdöd friherrlig), jfr grek. psllös, glatt,
kal o. d.; o. se Neaiider.
psykologi - ty., fra. pscychologie, till
grek. psykhé, själ (besl. med psykhö,
andas m. m.; jfr lat. animus, själ, till
roten an, andas, i ande), o. en avledn.
av logos, tal (se logik).
pst, intcrj., Fr. Hedberg (i en övers,
dock redan 1799) - ty. o. väl kommet
därifrån.
publicera, publicist osv., se följ.
publik, sbst., från fra. pnblic, till adj.
public (- sv. publik), av lat. publicus,
offentlig, vilket ej hör till populns, folk,
utan snarast med Niedermanii till
pu-bes, manbar, vuxen, vuxen ungdom,
alltså egentl.: ’vad som hör till el. rör
de vuxna männen’; avlett av populns
är däremot adj. poplicus. - På 1700-t.
använt även då man nu föredrar uttr.
(den stora) allmånhet(en). - Avlett av
lat. publicus, offentlig, är publicärc,
of-fentliggöra, varifrån sv. publicera =
ty. publizieren. - Härtill: publicist
= ty. publizist, av ett nlat. publicista.
I betyd, ’tidningsman’ vanligt i s.v. först
på 1820-30-t., t. ex. Sv. lit.-tidn. 1821:
’våra Publicister, som förstå allt’; jfr
Wallmark o. 1850: ’Jag var nu (1809)
tidningsutgifvare, eller, som det
sedermera anspråksfullt blifvit kalladt,
publicist’. Tidigare i betyd, ’skriftställare
i allmänhet’, t. ex. 1756, ävensom, mera
sällan, i den ännu i tyskan kvarlevan de
betyd, av ’kännare av statsrätt’ o. d.
Jfr under journalist. - Se f. ö. följ.
publikan, Bib. 1541: förpaktare av
(stats)inkomster o. d., av lat.
piibUcä-mis, till publicnm, i betyd,
’statsmono-pol’, neutr. till publicus, offentlig (se
föreg.). Hos Luther: Zöllner, i grek. NT:
telonai plur. (se tull 2), got. mötarjös
plur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
