- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
606

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

puckel, 1762: pukelen, Wikforss 1804
= da. pukkel, från ty. puckel, buckel,
av mhty. buckel; väl, om p-Jjudet är
ursprungligt, besl. med sv. dial. p(j)uk,
liten hög, höll. peukel, blåsa, samt med
de under pocker anförda orden med
en antagen betyd, av något uppsvällt;
däremot ej att direkt sammanställa med
det romanska lånordet buckla (med
ä. biform puckla), som dock kan vara
urbesläktat. Hit hör möjl. även sv. dial.
puk(e), djävul, fsv. puke osv.; se dock
under skråpuk o. puke. - Med avs.
på växlingen av p- o. b se under
profoss.

pudding, o. 1710, om London-förh.;
1730 m. fl.: budding, 1753: buddin =
da., ty. pudding, från eng. =, egentl.:
korv, varifrån väl också fra. boudin,
blodkorv (ej omvänt, såsom ofta
antages); besl. med Ity. puddig, uppsvälld,
puddcwurst, blodkorv, eng. poddy, rund
o. tjock, samt avlägsnare möjl. också
med puta 1. - Med avs. på de sv.
formerna med b bör kanske jämföras
ä. ty. bodeng; dylik växling av p o. b
i lånord är dock ganska vanlig o. har
i regel särskilda ljudfysiologiska orsaker
(Ijudsubstitution o. d.); jfr pajas, pank,
profoss, puckel.

puddla, 1817 (puddling), 1825 = da.
pudle, från eng. puddle, väl besl. med
ä. höll. poderen, röra cl. sticka i ngt,
samt avlägsnare med påta.

pudel, Stjernstolpe 1821, Blanche 1847
(jfr nedan) = da., Ity., från ty. -,
varifrån även eng. poodle; bl. a. fört till
Ity. pudeln, gå o. vagga (om människor
o. djur med korta ben), o. i så fall egentl,
ett lågtyskt ord. - Äldre: pudelhund,
DA 1771 - ä. ty., den urspr, formen;jfr
tax av taxhund. - Pudelns kärna,
från Goethes Faust: ’Das also war des
Pudels Kern’, yttrat av doktor Faust, då
Mefistofeles, som först visat sig i en
pudels gestalt, till sist uppträder som
en resande student.

puder, Spegel 1685 = fsv.: puder,
pulver = mlty., ty. osv., av fra. poudre,
av ack. sg. till lat. pulvis (genit. -eris),
stoft, damm, alltså etymologiskt =
pulver. - Härtill: pudrett, av fra.
pou-drctle.

pueril, av fra. pueril, barnslig, av lat.
puenlis, till puer, barn, gosse, till en
vida spridd stam pu- för ord med
liknande betyd., i avljudsförh. till bl. a.
grek. pais, barn (av *paui-).

1. puff, interj., bl. a. i piff, p af f,
puff, jfr o. 1640: puf (om pistolskott),
Stjernhjelm: korl-morl-puff, Columbus
o. 1675?: puff och paff (om [-kanonskott);-] {+kanon-
skott);+} från ty. puff, tidigare buff =
höll. pof; ljudhärmande; jfr följ.

2. puff, stöt, S. Laurentii 1622: puff
och anslööt, förr även: påff, poff, t. ex.
Reineke Foss 1621; från ty. puff, äldre
buff, buff\ jfr det väl oberoende härav
uppkomna ffra. buffé, slag i ansiktet;
ljudhärmande; jfr föreg. - Härtill vb.
puffa, Kolmodin 1732 = da. puf f e,
från mlty. el. ty. p u ff en, i ty. även
’knalla, ljuda dovt’ (se puf f er t). - Jfr
buffa.

3. puff, å klädedräkt, 1789 = da,
puf, från ty. puff = eng. puff; jfr fra.
pouf, bl. a.: turnyr, förr även om ett
slags hårklädsel (vilket dock sannol.
uppstått oberoende av de germ. orden);
egentl.: något uppsvällt, uppblåst;
sammanhängande med puff 4; jfr puff 5;
av ljudhärmande ursprung; vanl. fört
samman med puff l, 2; jfr: puffade
Skiorlle kraghor 1617, puffandde (om
kvinnobröst) Stiernhielm Herc., o. puffa
1.

4. puff, reklam, Grusenstolpe 1848:
tidning spuff ar, Sturzen-Becker 1861:
»puffen» (om fransk och engelsk
journalistik); jämte vb. puffa för, L. Hierta
i Aftonbl. 1840: ’. . puffar för . . Boijes
inträde i lagberedningen’, Beskow 1862:
’puffade i tidningarna’; motsv. da. puff e
for’, jfr ty. mit einer sache puff machen,
skryta med, fra. pouf, puff, o. eng.
(vulg.) pnff, vid en auktion driva upp
prisen. En utgrening av den under
puff 3 anförda betyd, ’blåsa upp o. d.’.
- Hit hör även puff, humbug, 1854
= da. puf, bedrägeri; jfr det ä. sv.
uttr. på puff, på skoj, bedrägligt, 1791
1847. - Vilket språk som i de olika
betyd.-skiftningarna är långivande, kan
svårligen bestämmas. - I Bellmans
Fredm. testarn, nr 4, om
utterpuffert-makaren Chr. Wingmark med ty åt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free