- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
610

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - purra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma ord som mlty., ty. purren, sticka
i, reta, egga = eng. dial. purr, sticka el.
rota i, da. purre, reta, egga, no. purra,
ä. nsv. purra, reta o. d., B. Skytte 1656,
även por ra; i nord. spr. väl lånat (jfr
purra 3); jfr no. po ra, peta, sticka;
till en stam pur(r) av imitativ
karaktär, växl. med put- i påta osv. Jfr
följ.

2. purra, narra, 1770-80-t., ofta med
i, på = no.; väl etymologiskt = föreg.,
med en betyd, utvecklad ur den av
’reta’ el. dyl.

3. purra (upp håret), Thomander
1826: ’purrar . . håret högt’ - da. purre,
= purra l, med en betyd, utvecklad
ur den av ’peta i’ o. d.; men starkt
påverkat av burr, yvigt utstående hår
m. m., burr ig, jfr burra upp i samma
betyd., vilka senare former med b
äro obesläktade, självständigt uppkomna
imitativa bildningar.

1. puss, vattenpuss, t. ex. Hels. 1587,
Burens Suml. o. 1600, Petreius 1615,
y. fsv. puss God. Ups. G 20 s. 16:
leerpwz, s. 144: vatu pwzs (el. vatnl):
åtminstone delvis (jfr nedan) motsv.
sv. dial. pyss, no. puss, pus, da. pus,
da. dial. pus, med avljtidsformen no.
p0ysa, dypöl, besl. med pussig, pusta,
påse, pösa ävensom pys; sannol. till
en germ. rot pus, svälla, blåsa o. d.,
parallell med put, vartill med liknande
betyd.-skiftningar p utt (vars germ. börd
dock är oviss), puta (däremot säkert
ej, såsom också antagits, putte); jfr
Noreen Sv. etym. s. 59, Persson Indog.
Wortf. s. 264 f. - Fsv. putz, brunn,
(dy)pöl, helvete, hör däremot på ett el.
annat sätt tillsamman med p ut t o.
(resp. eller) lat. puteus (fra. puits); se
under p utt. Ordet, under formen puts,
är allmänt i ä. nsv., till o. 1700, o.
sannol. (genom assimilation av ts till
ss) en andra källa för nsv. puss.

2. puss, kyss, Hesselius 1740, men
vb. pussa redan 1692 i brev: ’Sparren
pussar din tiortell’, M. Stenbock 1705:
’puss (dvs. pussa) alla mina ungar’,,
likaledes i brev. Av omtvistad
härledning. Enl. K. F. Johansson KZ 36:
355, IF 14: 319 egentl, med betyd, ’mun’
o, besl. el. identiskt med det dock i for-
mellt avs. flertydiga ir. bus, läpp, gäliska:
mun med tjocka läppar, jfr med avs. på
betyd. lat. osculum, liten mun o. kyss,
eng. to mouth, kyssas: mouth, mun,
ty. mundchen, sv. dial. lillmun Delsbo,
varjämte kan erinras om ä. nsv.
pussmunken, puss, varom nedan. Snarast
är emellertid det sv. ordet en bildning
av samma ljudhärmande el.
ljudsymboliska karaktär som t. ex. stammen
kuss- i kyss, litau. bucztiti, kyssa, ä. ty.
buss, k}rss, dial. bussen o. eng. buss,
kyssa osv.; jfr Persson Indog. Wortf.
s. 260 n. 2. Om sv. dial. muss se kyss.
För lågtyskt ursprung talar i sin mån
ä. nsv. pussmunken el. -munkin 1600-t.,
till munken, liten mun.

pussa (en hund på en annan), väsen ti.
dial., tussa, bussa (se d. o.) - da. pudse,
till interjekt. puds (se puts 3); jfr dock
även likbetyd, ä. ty. putschcn ds.

pusserlig, komisk, löjlig, Ekeblad
1650, Verelius 1681, Rudbeck Atl. osv.,
Bellman: ’Gubben Wingmark har ibland
sina infallen, som äro rätt pusserliga’; nu
betydligt mindre brukligt än förr; från
ty. possierlicli ds., till ä. ty. possieren,
locka till skratt, till posse, possen, lustigt
upptåg m. m., se f. ö. puts 1.

pussig, Trameus 1690: pussig, -ugh,
(om ansikte); på ett el. annat sätt
sammanhängande med l ty. piisig,
uppblåst, ty. dial. pfusig, pussig, eng. dial.
pussy, kort o. fet; besl. med fsv., sv.
dial., no., da. dial. pusen, svullen, ä. nsv.
utpusad (Var. rer. 1538: utpusat
kind-bcen); jfr även l ty. pustig, uppblåst, till
en ljudrot pus, växl. med plus, plös,
varom under plös.

pusta = fsv. ~ no. pusta, da. puste,
Ity. pusten (varav ty. pusten); jämte sbst.
pust (vind-) = da. - mlty. pust, av
germ. * pusta-. En bildning på -tr- är isl.
puslr (gen. -rs), örfil, samt med förlorat
r fsv. pusler ds. (i sv. kindpust), ä. da.
pust, motsv. mlty. puster, blåsbälg; jfr
till betyd.-utveckl. fra. soufflet, blåsbälg
o. kindpust. Till germ. roten pus, blåsa,
svälla; se puss l o. pösa.

1. puta, dyna o. d., 1734 = da..pude;
besl. med sv. dial. put, mjuk svulst m. m.,
no. puta, tjock kvinna, höll. puit, groda,
ålkussa, ägs. dlputa (eng. eelpout), ål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free