- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
611

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - purra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kussa, efter det tjocka huvudet, östfris.
pilte, cunnus, m. fl. (se f. ö. även
putt); alltså egentl.: det uppsvällda,
med samma grundbetyd, som bolster;
jfr Noreen Sv. etym. s. 60, K. F.
Johansson KZ 36: 351 o. där citerad
litteratur. Man har erinrat om det formellt
motsvarande bud i sanskr. budbuda-,
vattenblåsa. I alla händelser till ett
rotelement med Ijudhärmande karaktär;
jfr pudding. - Hit har också förts
fsv. o. isl. puta, sköka - mlty. pilte.
Härför kunde i sin mån tala det
lik-betydande sv. (t. ex. Strindberg) o. sv.
dial. pyscha (pysja); jfr nämligen de
många andra betydelseparallellerna av
bildningar till germ. p ut- o. pus- (se
puss 1), ävensom under pugga. Men
snarare är kanske ordet romanskt lån,
motsv. ffra. pule, spän. o. ital. puta9
sköka, till ett femin. av lat. puiiis, pojke
(se under p vi 11 e). Jfr följ.

2. puta, t. ex. med munnen, vara
surmulen, el. i uttr. som »det putar ut,
på ryggen», står ut, är knöligt, 1890-t.
= eng. pout, stå ut, vara surmulen; till
samma rot put, svälla o. d., som föreg,
el. en imitativ bildning av samma slag
som pluta.

3. puta, sv. dial., vattenpuss, gol,
kärr (t. ex. Sdml.), avljudsform till no.
poyta ds.; se f. ö. putt.

1. puts, spratt, P. Svart Kr. m. fl.:
putz, Asteropherus 1609 m. fi.: puss =
da. puds, från mlty. pusse, putze = ty.
posse, i ä. tid även ’prydnad, utskuren
(komisk) bild’, vilken äldre betyd, ännu
skymtar fram i uttr. possen schneiden
el. reissen, ha upptåg för sig, egentl.:
skära el. inrista komiska bilder; enl.
vanligt antagande lån från fra. (ouvrage
a) bosse, upphöjt arbete; se f. ö. puts 2
o. p us ser l ig.

2. puts, å byggnader, o. 1880 (ej hos
Dalin 1853) = da. puds, från ty. putz,
av fra. bosse, utväxt, buckla, upphöjt
arbete, gipsfigur m. m., motsv. ital. bozzo,
grovt huggen sten; f. ö. dunkelt; enl.
somliga i sin tur från germ. spr. Jfr
föreg. o. pyssla.

3. puts i puts väck, 1799, Markalls
sömnl. n. 1821 = da. interjekt. puds
(jfr pussa). Jfr väck.

putsa, 1602 (uthputza, om kläder),
1698, om skägg, från ty. putzen, av
sen mhty. butzen, avlett av butze, klump
o. d., ty. butz(en), vartill även lånordet
buse; se d. o. Grundbetyd, är alltså:
befria från klumpar o. d., jfr das licht, die
nase putzen, varifrån betyd, ’rena, pryda’.

putt i gå i p u t té n; sv. dial. putt ni.,
med vatten el. dy fylld grop, puss, även
om helvetet; ä. iisv. i samma betyd.,
om avgrunden t. ex. Schroderus Lex.
1637, Stiernhielm Herc.: Stygia putt
(jfr Virgilius: stggia palus) osv.; motsv.
isl. pyttr, vattenfylld grop, no. pytt, putt,
da. pyt, fsax. putti, brunn, mlty. putte
m., f., fhty. pfuzzi, pfuzza (ty. pfiitze),
ägs. pytt (eng. pit; jfr p i tp rops); jfr
även pytt. Av omstridd härledning.
Orden ha särsk. förr ansetts som
urgamla lån från lat. puteus, brunn, varav
fra. puits, ital. pozzo-, jfr även
Rud-nicki Mat&Pr. 7: 249 (1915), se Indog.
Jahrb. 5: 193. Enl. K. F. Johansson
KZ 36: 353, P. Persson Indog. Wortf.
s. 262 m. fl. föreligger här emellertid
en inhemsk ordstam, germ. *puttia-,
*putta-, besl. med bl. a. pott, puta,
no. poyta, dypuss, ty. dial. pöt, puss,
m. fl.; jfr puss 1. För inhemsk börd
talar i sin mån ordens utbredning i
nord. dial., ävensom avljudsformer
såsom no. poyta m. m.; dock antaga vissa
forskare, t. ex. Persson o. Torp, vilka
annars uppfatta orden som germanska,
påverkan i betyd. o. form från det lat.
ordet. Jfr även finska lånordet puutio
<:. urnord. *putia-. Sv. putt betraktas
dock även som lån från mlty., medan
isl. pyttr av somliga uppfattas såsom
inkommet från ägs. - l fsv. finns
dessutom ett putz, brunn, dypöl, avgrund,
t. ex. hälwitis puds (alltså med samma
betyd, som putt), från mlty. putz, vars
förhållande till de övriga orden är
oklart; kanske från fra. puiis, brunn,
av lat. puteus; jfr puss l slutet o. pyts.
- Uttr. gå i putte n har
motsvarigheter i sv. dial. dra änna té putten o. d.;
jfr pytt. Betydelseutveckl. ’grop’;>
’hälvete’ är densamma som i sv. dial.
gubben i gröpa, om den onde, Kim. 1.,
jfr: hin håle i Putten Sv. 1m. 1918, s. 44
(förra hälften av 1600-t.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free