- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
616

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pål ... - päron

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som Petter. - Pär och Pål, P. J.
Gothus 1614: Petrus eller Paulus eller
Märcla, Brasck 1648: Peder och Påwel,
Frese 1715: Pål ell’ Peter., osv., motsv.
da. Per og Poul, ävensom i Ity., höll.,
fra. m. fl.; jfr ty. Hinz und Kunz. Att
förbindelsen Pär och Pål blev en stående
fras, beror atm. delvis på, att
apostlarna Petrus o. Paulus så ofta nämndes
tillsammans, t. ex. Petri och Pauli dag
(den 29 Juni). Hjelmqvist Förn. o.
familjen, s. 250 f. - Härtill familjen.
Petri, egentl, genit. sg. av Petrus,
tidi-digast som latinisering av Pärsson;
ävensom det nu utdöda Pelrejus.

pär, se par.

pärk, ett bollspel, egentl, benämning
på den av fyra stänger (el. linor m. m.)
markerade fyrkant, där spelet försiggår;
lån från ett Ity. ord, motsv. höll. perk,
inhägnad = ty. pferch, kreatursfålla,
egentl. = park (se d. o.).

Pärkel, i sht dial., den onde, t. ex.
Morseus Vit. o. 1685: Perchil; lån från
finska perkele, djävul, enl. vanligt
antagande från litau. perkunas, åskgud,
som väl är urbesl. med de isl.
gudanamnen Fjorgynn m. o. Fjprgyn f. o.
med got. fairguni, berg (se fura). Enl.
Karsten Germ -finn. Lehnw.-stud. s. 20 f.
ligga däremot de germ. orden till grund
för det finska. - I vissa dial. (atm. förr)
även i betyd, ’nattman, hudavdragare’.

pärla, fsv. pcerla = senisl. perl, da.
perle, fsax. pernia, mlty. perle, fhty.
pe-rula m. m. (ty. perle), ital. perla, fra.
perle (eng. pearl); ytterst från vlat. (i
germ. spr. väl närmast från rom. spr.).
Enl. förr allmänt, men felaktigt antagande
av ett vlat. *pirnla, dim in. till pirum,
päron (se d. o.); efter den päronlika
formen. I stället av ett vlat. *pernula,
dimin. till perna, ett slags mussla -
sicil. perna, pärla. Se Meyer-Liibke Et.
Wb. Jfr följ. - Kasta pärlor för
svin, efter NT (Matt. 7: 6). - Om ett
annat fgerm., likaledes lånat ord för
’pärla’ se Margareta.

pärlemor el. -mo, t. ex. 1563:
pårle-lemor, 1566: perlemorer plur., Forsius
1643: perlemodror plur., S. E. Brenner
1697: ’den minsta Perlemor’, Broman
1723: pärlemodrar plur., Frese 1726:
pärlemo, Bromell 1730: perlmodren,
Möller 1755: ’det bästa perlemoret’ o.
Bellman 1777: ’durchsichtigt perlemo’(märk
hos båda neutr.), y. fsv. pcerlomödher
= da. perlemor, ty. perl(en)mutler (varav
sv. dial. pärlemuller t. ex. Ydre), efter
mlat. maler perlärum (ital. madreperla,
fra. mére-perle, jfr eng. molher of pearl);
alltså: pärlans moder, egentl, om den
mussla som innehåller en pärla;
namnet med anledning därav, att de äkta
pärlorna väsentligen bestå av samma
ämnen som pärlemor. - Formen -mö
i sv. beror antingen på att -mor
uppfattats som en pluralform el. (möjl.) på
ställning i svagare betonad stavelse. -
Ordet är numera vanl. neutr. trots urspr,
sammans, med ett ord för ’moder’. - Jfr
skruvmutter jämte ä. sv. skrnvmor.

pärm, Möller 1790 (perm); jfr ä. nsv.
permen 1541, perman Schroderus 1637
i betyd, ’pergament’; pärma (-e-) i
betyd, ’pärm’, t. ex. O. v. Dalin, Weste
1807 (den senare jämte perm), Leopold
1815, men samtidigt plur. pärmar (-e-),
jfr dock pärmor O. v. Dalin, fsv.
pcergh-man, pcerman, permenlh, pergament =
da. perm, ä. da. permenl, från mlty.
per-menl, parmenl = mhty. permenl m. m.,
fhty. periment, per g amen m. m.; samma
ord som det i yngre tid från ty. lånade
pergament (efter staden Pergamon); se
f. ö. d. o. Pergamentet användes även till
bokband. - Fsv. pairman väl genom
ljudutbyte för det utländska -en. Formen
pärm (-e-) uppträder för sent för att kunna
antagas ha utvecklat sig ur permen,
uppfattat som best. form; säkerl. är den en
nybildning till den mycket tidigare
förekommande pluralformen pärmar (-e-).

päron, i ä. nsv. ofta pärun, Lex. Linc.
1640 även päran (liksom smullran,
ål-lan m. fl.), sv. dial. bl. a. para, plur.
pärer, fsv. pwrun (med -M- efter kort
rotstavelse), även o. vanl.: pcera, plur.
-ur, -or, -er = isl. pera, da. pcere, Ity.
peer, fhty. bira, mhty. bir(e) (ty. birne,
från sammans, birn-; redan 1400-t.),
ägs. pere, peru (eng. pear), från lat.
pirum, päron, pirus, päronträd (fra. poire),
av ovisst ursprung; kanske ej
indoeuropeiskt. Ordet tillhör den talrika grupp
av fruktnamn, som kommit till germa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free