- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
623

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ragn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rakkniv, Bib. 1541: rakoknijff, varav ä. nsv.,
sv. dial. rakeknif, bildat till vb. raka
efter mönstret av sammans. med subst.
-a såsom vilodag osv.

raket, 1687 o. 1695: raqueter,
Sper-ling o. 1705: ’2:ne raketer skulle stiga’,
förr ofta med -tt, t. ex. Spegel 1685, G.
A. Ehrensvärd, Markalls sömnl. n.,
Franzén, Gosselman, Runeberg, Topelius,
ännu Forsman Gretaby 1897 (jfr pakett
~ paket, stakett ~ staket) = da.
raket, från ty. rakete, äldre även racketle,
jämte eng. rocket från i tal. rocchelta,
egentl, dimin. av rocca, slända,
spinnrock (se rock 2). Beteckningen beror
på att raketen med sin övre tjockare
del liknar en slända med ull på. Jfr
till bildning o. ursprung de fullt
analoga paket o. staket. - Ett helt
annat ord är ä. nsv! raket, ett slags
bollspel (se räcket).

rakitis, engelska sjukan, av grek.
rakhitis (underförstått: nösos, sjukdom),
till rdkhis, ryggrad; alltså:
ryggradssjukdom. - Folkliga namn se under ris(et)»
skärva 2, skaver, val k a o. älta 3.

Ralf, personn., från eng. Ralf, Ralph,
från fra., ytterst av ett normandiskt
(egentl, nordiskt?) el. fhty. Radnlf =
fsv. Radhulf, varav gårdn. Radholfsrydh,
nu Ravelsryd Smal. Rent formellt sett
kunde annars Pxalf vara utvecklat på
nordisk botten såsom Rolf av den
nordiska motsvarigheten till Rudolf
el. isl. Al fr till Adolf; o. omöjligt är
väl f. ö. icke, att det franska namnet
utgår från en dylik skandinavisk form.

raljera, Columbus Ordesk.,
Härnösand 1694: ’rallierat med . . Gunnila’
(i protok.), av fra. miller; av ej säkert
fastställd härledning, jfr dock
Meyer-Lubke Et. Wb. under radula.

rall, skottkärra, trilla, till sv. dial.
ralla, trilla, rulla = no. ralla, da. dial.
ralde; väl ung avljudsbildning till rulla.
- Härtill: rallare, r al Ib u s e,
järnvägsarbetare, i folkspr. atm. redan på 1870-t.;
jfr Jolin 1881 som citat från Stockholms
lägre språk.

1. ralla, sv. dial., trilla, rulla; se
föreg.

2. ralla, sv. dial., flacka, springa
omkring, slå dank? 1665: ’ralla natt
och dag ifrån den ena till den andra’
(Åbo stads hist. Ser. II. 6: 375) = no.
ralla ds., jfr sydty. dial. rallen ds.
Antagl. av imitativ upprinnelse.

3. ralla, sv. dial., sladdra, skvallra
= ä. nsv., y. fsv. God. Ups. C 20 s.
364: skualra ok ralla = 110. ralla ds.,
da. dial. ralle, sitta o. prata, mlty., höll.
rallen, skvallra. Väl ljudhärmande
liksom babbla osv. Jfr ä. nsv. (1604),
sv. dial. rallbijlta, skvallerbytta; se d. o.

1. ram (infattning), första hälften av
1700-t., jfr y. fsv. rama (paa raamonne
P. Månsson s. 546) = no. raame, da.
ramme, från mlty. rame = fhty. rama,
pelare, stöd, ställning för vävs
utspännande (ä. ty. rahm(e), nhty. rahmen).
Ovisst, om germ. r- el. hr-. I förra
fallet väl besl. med litau. remiu, remti,
stödja, ramtis, stöd (litau. remas, ram,
är lånat från germ. spr.); jfr sanskr.
rambhd-, stöd, stav. Enl. somliga hör
också rand hit (av germ. *ram-Ö-);
osäkert.

2. ram (björn-), ä. nsv. o. sv. dial.
även ramm, fsv. ramber = isl. hrammr,
no. ram, ä. da. ramme; besl. med mlty.
ram(me)9 muskelkramp, ägs. hramma,
järnkrampn, till en germ. rot hrem(m)
med växelformen hremp (se ramp) i
betyd, ’kröka, gripa’ (egentl.: kröka
klorna); jfr under ramma 2 (slutet).
Parallellbildningar på kr- under krama,
kramp, krämpa o. krämpa.

3. ram, adj., i uttr. rama allvaret
o. d., egentl.: stark, kraftig, väldig, ännu
i ä. nsv. (t. ex. en ram trulkarl 1652),
där även: starkt luktande (Lind 1749),
ss. i sv. dial., där ordet även betyder
’sträv (om smak), ohyggLig’ m. m., fsv.
ramber (plur. rama), stark, svår - isl.
ram(m)r, stark, besk, ond, da. dial.
ram, stark, besk. Hit möjl. även: fhty.
ram(mo), ägs. ram(m) (eng. ram), vädur,
egentl.: den fränt luktande; jfr ramla
2, ramm. F. ö. dunkelt.

Ram- i vissa ortnamn, se ramsvart.

ramaskrik, t. ex 1879, väl från da.
(o. no.) rama-skri, efter bibelns: ’Ett
rop höres i Rama, klagan och bitter
graf Jerem. 31: 15 (övers. 1903) o. ’En
röst hördes i Rama’ Matt. 2: 18 (övers,
av 1883); till Rama, stad på Efraims

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free