- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
627

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ragn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(eng. ransack från nord.); till ett vb.
saka, avljudsform till söka (jfr isl.
rannsökn, husundersökning, jämte
ränn-sak), o. isl. rann, hus, got. razn, ägs.
cern, av germ. *razna-, även ingående i
granne o. vanl. uppfattat som urspr,
betydande ’viloplats, boplats’, till en rot
ras, vila, bo (se rast); jfr dock Karsten
Germ.-finn. lehnw.-stud. s. 152 f. - Ett
likbetyd, germ. ord är fhty. salisuochan
(: s a 1). - Om uttr. r a n n s a k a h j ä r t a n
o. njurar se under -lunda o. njure.

ranson, Envallsson 1781: ’min vanliga
ranson utaf det goda hembryggarölet’
= da.; egentl, tillhörande
sjömansspråket i betyd, ’matportion, dagskost’ från
Ity. ran(t)snn, höll. ranlsoen, med
inskott av /? i obetonad första stavelse
såsom i fansun (se fason), av fra.
ra-tion, dagsportion av livsmedel som
tilldelas trupper (= sv. ra ti o n), av lat.
ratio (genit. ratiönis), beräkning m. m.
(se under räcka o. reson). - Ett helt
annat ord är ä. nsv. o. ä. da. ranson,
-un, lösepenning, från mlty. ranzun, av
fra. rancon, av lat. redemplio, återköp
(till redimere, köpa åter); jfr fsv.
ran-suna, lösa, utlösa, osv.

ranta, ränna omkring o. d.,
1880-90-t. = no.; enl. Wadstein PBB 22: 253
= ty. ranzen, vända sig än hit än dit
(annorlunda dock om ranzen
Hirt-Wei-gand); snarare dock en uteslutande
nordisk iterativbildning till stammen i
ränna; jfr närmare förf. Ark. 14: 146
o. f. ö. t. ex. sv. dial. iranta, trilla osv.
med likn. betyd, (se under trätta 1).

rapa = fsv., no., jämte no. repja;
ljudhärmande. Avledn.: sv. dial.: räfta,
räpla, fsv. rcepta, isl. repla (av germ.
*rapatjan), jämte sv. dial. rafta, rapla.
Växelformer: sv. dial. räpa, fsv. rcepa
(P. Månsson: rceper) ~ isl., no. ropa, da.
raabe, med avledn. isl. rypta = fhty.
roffezen ~ dalm. ripa. - Varianter med
stamslutande germ. -k- bl. a. fsv. rykta,
rapa = ägs. roc(c)eltan, bl. a. ’få
upp-stötningar’, besl. med lat. érugo, ruclo,
rapar, spyr ut, grek. eryngdnö, rapar,
litau. rugiu ds. ~ no. rcekja, rapa. Jfr
f. ö. förf. Ark. 14: 148. - Den starka
formväxlingen beror på ordens
onoma-topoietiska karaktär: man kan här icke
tala om vare sig avljud el.
rotdetermi-nativ.

1. rapp, svart häst, 1636, från ä. ty.
rapp (ty. rappe); efter den svarta färgen
till mhty. rappe, korp jämte rabe; med
avs. på växlingen -pp- o. -b- jfr ty.
knappe (se knape) o. knabe, gosse; se
f. ö. ramsvart. - Härtill familjen.
Rappe (alltså likbetyd, med R a ab ovan).

2. rapp, flink, t. ex. Hallman 1778:
’så rapper karl’, hos Weste 1807
betecknat som ’fam.’ - da. rap, väl från mlty.
rap (genit. rappes) = meng. rapp;
an-tagl. = nisl. hrappr, våldsam, mholl.
rap, vild, höll.: rask; trol. besl. med
isl. hrapa, skynda sig, falla m. m., no.
rapa, glida; av en ljudhärmande ie. rot
krob el. krab av samma slag som krep
i lat. crepere, knastra, braka, o.
åtskilliga andra på ie. kr-. Jfr rappa sig.

3. rapp, slag, 1720, Dalins Årg.: en
rapp, 1801 plur. -ar; som neutr. t. ex.
1753 = no. rapp, da. rap; meng., eng.
rap väl från nord. spr.; egentl, om det
ljud som uppstår vid slaget; jfr Ity.
rapps, rapp. - Härtill rappa 1. - Se
f. ö. rapp 4.

4. rapp i uttr. i (röda(ste))
rap-pet, Almqvist 1839: i rappel, Jolin 1847:
i sjungande rappel, Sehlstedt: i eviga
rappel, E. Lidforss: i röda rappel osv.
= no. rapp i uttr. z, på rappel, på
rap-pen, bornh. i rapped; samma ord som
rapp 3. Annorlunda Falk-Torp s. 879,
som förbinda ordet med sv. dial. rapp,
kort tid, no. repp, kort anfall av en
sjukdom (se rapp).

1. rappa, slå, ofta i uttr. rappa på
ngn; Weste 1807; 1834; Hagberg Shaksp.
osv.; avledn. av rapp 3, möjl. också
påverkat av rappa 2.

2. rappa, kalkslå, Lex. Linc. 1640,
Murenius 1660 = no.-da., da. dial. (enl.
somliga även i riksspr.) rappe, från
ty. berappen; möjl. avlett av ett ord
mot sv. mhty. rappe, rap f e, skorv =
mholl. rappe, skorv, skorpa, besl. med
litau. krapstyti, kratsa, skava; alltså med
syftning på den skrovliga murytan; jfr
Falk-Torp s. 880; dock osäkert.

3. rappa sig, skynda, Crusenstolpe
1840 (i en bärares mun) = da. rappe
sig; till rapp 2; jfr även de väl besl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free