- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
628

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rappa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sv. dial. rappa, ä. da. reppe sig, ml ty.
(sik) reppen, varav rappa sig kunde
vara ombildat.

4. rappa (till sig), O. Petri Kr.,
ytterst vanligt under 15-1700-t., från mlty.
rapen ds. - ty. raffen (varifrån ä. nsv.
raffa t. ex. Stiernhielm), vartill även
rafsa; se d. o. o. raffel.

rappakalja, i modern betyd., t. ex.
Wingård 1846 (rapkalja); i den äldre
av ’osilat spisöl’ t. ex. Oxe o. 1700; från
fin. rapakalja, ’osilat spisöl’. Saxen Sv.
1m. XI. 3: 207. - Ullenius o. 1750:
’Rape-Kalja: stark dricka, som man
rapar efter’; alltså folketymologi.

rappe, ett slags snus; nu föga br.,
men upptaget t. ex. hos Dalin 1853; från
ty. rappe, av fra. rdpe, ä. fra. raspe, till
fra. råper, raspa, av den germ. stammen
i raspa.

Rappe, familjen., se rapp 1 slutet.

rappell, av fra. rappel, till rappeler,
kalla tillbaka, av lat. re-, åter, o.
appel-täre, tala till (se appell).

1. rapphöna, Sigfridi 1619: raphöner,
jfr fsv. raphöns = no.-da. raph0ne, från
mlty. raphön, motsv. fhty. rep(a)-,
reb-huon (ty. rebhuhn), mholl. raaphoen
(höll. raphoen), besl. med likbetyd,
fslav. jarebi, jerebi, ry. rjabka, närmast
till fslav. adj. rebu, brokig, liksom
san-nol. också räv, bärnsten, till ie.
färg-adj. rebh- (érembh-), med växelformerna
erbh- (erb-) i j är p e o. j är v, av en
tvåstadig bas &re(m)b(h)-, med varianten
(é)reub i isl. rjupa (se ripa). Persson
Wurzelerw. s. 219. - Formen med
-a-beror på folketymologisk ombildning,
väl efter adj. rapp, hastig.

2. rapphöna, numera huvudsakl. om
äldre förh., såsom skämtsam anv. av
föreg.: ett slags tvåhjulig skjutskärra
med en korg av fyra i kvadrat
hopfogade brädlappar o. utan fjädrar, t. ex.
1832, Zedritz 1857, N. P. Ödman, S.
Lagerlöf osv.; enl. Cronholm 1908 skämts,
även kallad ’kärlekens vingar’. [-Namnets-] {+Nam-
nets+} ursprungliga innebörd är oviss
o. flertydig. Jfr Blanche 1864: [-’Rapphönan-] {+’Rapp-
hönan+} med vingar är en mor och
läcker fågel, . . rapphönan med hjul är
seg, men gör andra möra och
följaktligen läckra åtminstone för Nya Zee-
lands kannibaler’. En målande
beskrivning av ’rapphönan’ o. de vedermödor
den resande hade att utstå i dessa fordon
lemnas av holländaren J. van Effen i
hans ’Relation curieuse d’un voyage en
Suéde’ 1726, dock utan angivande av
namn.

rapport, G. C. Gyllenhielm 1632 =
ty., av fra. rapport, till rapporter,
in-berätta, återföra (varav rapportera),
av lat. re-, åter, o. apportäre, bära fram,
av ad-, till (se åt), o. portäre, bära (se
portativ, p or tör osv.).

raps, Brassica napus, Nkes alleh. 1871
(om ty. förh.) - da., från ty. raps,
förkortat av rapsaat (varav sv. raps ät,
Linné 1745, ännu ej hos Lind 1749) el.
ä. ty. rapsamen, motsv. Ity. rapsdt, höll.
raapzaad, till ty. saat, sådd, osv., efter
lat. sémen räpicium, till semen, frö, o.
räpicius, avledn. av ropa, röva (se d. o.).

raptus, Block 1708 o. Karl XII 1711
(om sjukdomsfenomen), Atterbom 1811:
ett raptus af lätja = ty., från mlat.
raptus, sinnesförvirring o. d., i lat.:
borttagande, rövande, till rapere, rycka
till sig, röva o. d.; jfr ravin o. under
räfst.

rar, Bröl.-besv. ihugk. o. f. ö. 1660-,
-70- o. -80-t. (osv.) i betyd, ’sällsynt’,
ofta med bibetyd. av ’präktig,
förträfflig’; om personer t. ex. Gharl.
Lewenhaupt 1826: ’dessa rara menniskor’ (om
Franzéns familj) = da.: sällsynt, även:
förträfflig, no.-da.: sällsam, konstig, från
mlty. rdr, sällsynt, dyrbar, förträfflig, i
Ity. även ’sällsam’ (urspr, genom ironisk
användning av ordet) = ty. rar,
sällsynt; från fra. rare (varav eng. rare),
av lat. rärus, sällsynt, egentl.: ej tät,
gles, tunt stående. - Härtill raritet
- da., av ty. rarität, av lat. räritas
(genit. -talis).

1. ras (folk- o. d.), Posten 1769 o.
Dagl, Alleh. 1793: race, rase (om
hundar) = ty. rasse, av fra. race (- eng.),
av ital. razza (mest i föraktlig betyd.)
= spän. raza; dunkelt.

2. ras (nedstörtande, fall,
uppsluppenhet o. d.), Stiernhielm (om böljor),
Verelius 1664: häftighet, 1681: lopp, i dial.
även ’hastighet’ = isl. ras,
skyndsamhet, no. ds. som i sv.; i avljudsförh. till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free