- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
631

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ratificera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lat. receptum, neutr. part. perf. pass. till
recipere, återtaga, mottaga, av re-, åter,
o. capere, taga (urbesl. med häva).
Recepten inleddes ofta med lat. recipe,
tag! - Jfr det etymologiskt nästan
identiska recett.

recess, t. ex. i Västerås recess 1527,
y. fsv. reces(s) 1480-t. osv., av mlat.
recessus m., bl. a.: överenskommelse,
förlikning, i lat.: tillbakagång, av
part.-stammen i recedere, vika tillbaka, av re-9
åter, tillbaka, o. cedere, vika, avträda
(se cession).

recett, G. J. Ehrensvärd 1776, av fra.
recette, av lat. recepta, fem. part. pass.
till recipere, mottaga, vartill även recept.

recidiv, N. Rosén 1744 = ty. rezidiv(e),
fra. récidive, av lat. recidlvus, som
återkommer (t. ex. febris, feber), till recidere,
falla tillbaka, till re-, åter, o. cadere,
falla (se kadens, kasus).

1. reda, vb, fsv. repa, göra färdig,
bereda, giva, betala, utreda, berätta
m. m. - isl., no. reida, da. rede, mlty.
réden, mhty. reiten (jfr ty. bereiten); med
g-prefix i isl. greiöa (se grejor); av
germ. *(ga-)raidian, avledn. av ett germ.
adj. *raiÖia- = mlty. réde, färdig,
beredd, osv. (ingående i reda 3; se d. o.),
egentl, ett möjlighetsadj. till rida med
grundbetyd, ’som kan ge sig av el. rida’,
varav ’beredd, färdig’. - Det nord.
ordet är delvis lånat från mlty. - Jfr
följ. o. redare.

2. reda, sbst., fsv. repa, tillredning,
beredskap, tjänst, redogörelse, betalning
= isl. reiöa, no. rada, da. rede; till
föreg. - Härtill sammans, redobogen
(se d. o.).

3. reda, adj., i reda pänningar,
fsv. rédha t. ex. peninga redha (jfr i
red/iom påningom, j reedho penunga
osv.), motsv. senisl. reidir penningar, no.
rei(de) pengar, da. rede; från mlty. réde,
reide, färdig, beredd - fhty. reiti ds.,
ägs. rcéde ds., även: beriden, jfr isl.
reiÖr, som kan ridas, o. fsv. reper,
beredd; se om bildningen under reda l
o. f. ö. det från samma källa härrörande
redo ävensom redan, redbar o. redd.
- Jfr mhty. bereitez gelt o. eng. ready
money o. i ä. sv. redbar Q. redelig i
samma betyd,

redaktör, 1791: redactcnrerne (av
Journalisten), av fra. rédactenr, motsv. ett
lat. redactor, till redigere, sup. redactnm,
bl. a.: sammanföra, till re, åter, o. agere,
driva (se åka), varav fra. rédigcr = sv.
redigera.

redan, Riksr. prot. 1640 (då ännu
enstaka), O. Rudbeck 1698, O. v. Dalin;
ombildning efter andra adverb på -an
av ä. nsv. reda, ännu t. ex. Salberg 1696,
Peringskiöld 1697, o. redo, -e, fsv. redha,
redho, med försvenskade ändelser från
mlty. réde, redan (jfr det likbetyd, ty.
bereits), till adj. réde, beredd, färdig (se
reda 3); el. också ombildat av den med
mlty. réde växlande formen réden. Med
avs. på svenskt -a för mlty. -e jfr adv.
noga, stilla. - Härtill den förkortade
formen ren o. 1700 (1712, 1722: redn),
som uppstått ur redan som sen av
sedan. Före omkr. 1890 nästan
regelbundet skrivet re’n.

redare, (skepps-), 1637; förr även
reddare o. r heder = da. reder, från mlty.
reder (ty. reeder, med anslutning till
reede, redd) = höll. reeder, nomen
agen-tis till réden, utrusta (- reda 1).

redbar, nu om personer (i anslutning
till redlig); väl först under senare
delen av 1800-t. som bestämning till
personbeteckningar; tidigare (i fråga om
personer) blott om egenskaper o. d.;
urspr. (1641: redebare) uteslutande om
mynt, kontanter, egendom o. d. (ännu
in på 1800-t. o. i lagspråket); av reda,
adj., o. ty. bar i betyd, kontant =
bar 2; alltså egentl, en tavtologisk
sammansättning. I ä. nsv. brukades om
pänningar o. d. även redelig i samma
aiiv., ett annat ord än sv. redlig (se
härom d. o. slutet). - Ä. nsv. redebahr
1629, redobogen, är sammansatt med
-bar i kännbar o. d.

redd, 1640, reedd 1578, ä. nsv. även
reedh, t. ex. 1640, ridd Spegel, y. fsv.
red/i 1504 = no. reid, ä. da. rei(d),
da. red, liksom ty. reede, rhede (med
lärd anslutning till lat. r/ieda, vagn)
från mlty. 7’éde, reide = mholl. reede
(höll. ree), meng. röde (eng. road;
om ordet i betyd, ’väg’ jfr nedan).
Meng. rade kunde möjl. vara frisiskt
lån; från meng. el, fris. kommer fra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free