- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
632

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ratificera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rade. Icke sällan fört till reda l, alltså
egentl.: utrustning, plats där skeppen
iordningställas (jfr isl. skipsreidi,
skeppsutrustning). Snarast dock i stället, med
Jessen Etym. Ordb. o. Tamm Gr. s. 22,
med grundbetyd, av ’plats där fartyg
ligga el. rida för ankar’, alltså egentl,
samma ord som (det i alla händelser
med reda besläktade) fsv. redh f.,
rid-ning (jfr Red väg) = isl. reiÖ ds., fhty.
reita, vagn, ägs. rad, ridning, resa, våg
m. m. (eng. road, väg; raid, strövtåg,
fientligt inbrott, från nordeng., stundom
även i sv.), av germ. *raidö~ till rida
(liksom t. ex. led - isl. leid, väg, till
lida i betyd, ’gå’ osv.); jfr mlty. vor dem
anker riden, eng. ride ät anchor. - Sv.
-dd för mlty. -d beror saiinol. på
ljudutbyte: fsv. o. den äldsta nsv. saknade d
i denna ställning (jfr t. ex. krydda); el.
möjl. på vokalförkortning i senare
sammansättningsled, jfr skepsreedd 1587,
skepps-redd Serenius - ä. da. skibsrej.

rede, den-kön (i dial. mask.), även
neutr., gotl. raidar, -ur m., fsv. redhe
m. o. n., redher m. o. n., rédhre m.,
motsv. isl. hreiÖr n., no. reir, reid n.,
da. (en) rede. Att döma av den starka
formväxlingen möjl. äldst en s-stam,
germ. *hraidaz (jfr v. Friesen Rökst.
s. 133). F. ö. dunkelt; en osäker
förmodan hos Falk-Torp s. 886.

redigera, se redaktör.

redikyl, förr: retikyl, t. ex.
Sturzen-Becker 1842, Dalin 1853, av fra. réticule
i en äldre betyd, av ’sypåse’, av lat.
reli-culum, påse, litet nät, dimin. till réte
(gen it. retis), nät.

redingote, 1753 (Ågerups arkiv): ’En
grå Räddinggott’; 1773, o. 1780, Weste m.
n.:rod(d)-, från fra. redingote ds.,
ombildning av eng. riding-coat, egentl.: ridrock
(se f. ö. kotiljong).- Jfr Tersmeden
5: 96, från 1772: ’4 uti Roddingotts’. -
Alltså i sv. närmast från franskan
liksom t. ex. p al e t å, pantalonger, sy
r-tut o. väst.

redlig, fsv. redheliker, tillbörlig, rätt,
redlig, hederlig = da. redelig, från ty.:
mlty. redelik ds. som i fsv. = ty.
red-lich, redlig, plikttrogen (fhty. redolih,
förståndig), avledn. av germ. *rapjö =
got. rapjö, räkenskap, tal, mlty. rede.
tal, orsak, förnuft m. m., fhty. rcdia
ds. (ty. rede, tal; i vissa förb.
även-’räkenskap’), motsv. lat. ratio, räkenskap,
förnuft; se om härledningen närmare
avljudsformen råda l, ävensom under
hundra. - Ett helt annat ord är fsv.
redheliker, redig, klar, ordentlig, ä. nsv.
redelig, tillreds, färdig, reda (om
pän-ningar) = da. redelig, klar, ordentlig;
till reda l, 2, 3.

redo, fsv. ref)o = da. rede; snarast
(liksom reda 3) med försvenskad
ändelse från mlty. rede, färdig, beredd, o.
i så fall identiskt med reda 3.
Knappast, trots att ordet förekommer redan
i de fsv. lagarna, svag oblik form (av
samma slag som fsv. hélbrugpa,
hel-brägda), till det inhemska reper, beredd;
jfr dock Noreen Aschw. gr. § 460, 4.
Litteratur se f. ö. A. Lindqvist Ark.
25: 279. - Om sammansättningsformen
redo se redobogen.

redobogen, y. fsv. red(h)ebog(h)en
1504, 1506, fsv. repoböin = isl.
reidu-buinn, ä. da. rcdeboen, da. redebon; av
fsv. repo-, genit. sg. till repa, beredskap
(se reda 2), o. böin, färdig, rustad;
alltså egentl.: böin til répo, jfr isl. vera
til reid u 9 vara tillgänglig o. d. Fsv. böin
är part. till böa, bl. a.: bereda; se bo 2
o. bona om, bonad. Med avs. på
-bogen av *böwin av böin jfr mogen av
*möwin av möin; snö ga : snöa osv. -

reds i tillreds, utvidgning av y. fsv.
reds ds. 1507, adverbiell genit. av
stammen i reda 2, 3, efter mönstret av
andra genitivuttryck med till; annars
formellt = Ity. reds, redan.

redskap n., fsv. repskaper o. -skåp,
m. o. n., utrustning, redskap, tjänst,
hjälp = sen isl. reidskapr, da. redskab
(verktyg), från mit. rédeschap, motsv.
mhty. gereitschaft (i ty. i stället
gerät-schaft, besl. med husgeråd); till mlty.
rede = reda 2.

reducera = ty. rednzicren, av lat.
reducere, draga el. föra tillbaka, till re-,
åter, tillbaka, o. dueere, föra (se t. ex.
dusch). - Härtill reduktion, av lat.
rediictio (genit. -ö/m), tillbakaförande,
till part.-stammen av diicere (se ak v
e–duk t o. redutt).

redutt, Lars Kagg 1627, av fra. redoule.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free