- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
635

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - regent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lat. reclamare, ropa emot (varifrån
betyd, ’replik’ hos fra. réclame) = sv.
reklamera Dalin 1853, av re-, åter,
o. clamäre, ropa (jfr under l om h or d).
- I modern betyd, av ’affärsreklam’
o. d. blir ordet i sv. vanligt först under
1890-t.; som vbalsbst. till reklamera
i annan bet}^d. förekommer ordet
tidigare, men tillfälligt.

rekognoscera = ty. rekognoszieren,
av lat. i^ecognoscere, åter genomse,
besiktiga, av re-, åter, o. cognoscere, av
con-(cum, med) o. nöscere, känna (se notis).

rekommendera = ty. rekommandieren
(i part. pf., även om brev), av fra.
recommander, av lat. re-, åter, o.
com-mandäre, anbefalla (se kommendera
o. mandat).

rekord, 1890-t., tidigare väl blott som
citatord, t. ex. 1887: ’s. k. records inom
roddsporten’; liksom ty. rekord från
eng. record, ursprungl.: protokoll o. d.,
sedan om den genom protokoll o. d.
betygade prestationen hos en
kapplöpningshäst, o. därefter även om den
högsta el. förnämsta prestationen
överhuvud, av ffra. record, till recorder,
erinra, av lat. recordäre, erinra, egentl.:
föra till minnes el. hjärtat, till cor
(genit. cordis), hjärta (se kordial). -
Uttr. ’slå ett vackert rekord’, nu
allmänt, är egentl, felaktigt o. ologiskt,
då slå måste hänföra sig till det
närmast föregående rekordet.

rekreera sig, t. ex. Brasck 1645 (i
talspråk) = fra. récréer, förströ,
återuppliva, av lat. recreäre, återställa,
vederkvicka, av re- o. creäre, skapa, förorsaka
(besl. med kreatur).

rekryt, om enstaka rekrytsoldater
atm. o. 1750; tidigast, t. ex. 1637
(recru-ter), (mer el. mindre) kollekt.:
undsättnings- o. nyvärvat manskap (även i sing.,
t. ex. L. Kagg 1645) - ty. rekrnt,
tidigare rekräte f., om det nyvärvade
manskapet, av fra. recrue, rekrytmanskap,
i plur.: rekryter (varav ä. nsv. rekry,
recry osv., t. ex. 1629), förr bl. a.
recren-te, ersättningsmanskap, egentl, part.
pf. av fra. recroilre, växa upp igen, av
lat. recrescere ds. (supinum -crétum), av
re-, åter, o. crescere växa
(inkoativbild-ning till creare, skapa; se kreera o.
krescendo). - Tiden för övergången
från koll. till indiv. är svår att bestämma.

rektor = ty., av mlat. rector,
skol-o. högskoleföreståndare, i lat.: som styr
el. leder, till regere, styra (= regera)
såsom t. ex. lector till legere, föreläsa, osv.

rekvirera = ty. requirieren, fra.
requérir, av lat. reqmräre, åter fråga el.
söka, fordra, till re-, åter, o. qucerere,
söka, fråga (av okänt ursprung). - Till
(den egentl, nybildade) part.-stammen
quceslt-, requisit- hör reqmsitio (genit.
-önis), varav rekvisition = ty.
reqni-sition, fra. réquisition.

relatera, av fra. relater, berätta,
bildat till stammen i lat. relätus, berättad
(använt som particip till, men ej
besläktat med referre, åter berätta =
referera); av -*llatos, egentl.: buren, o.
sålunda sammanhängande med perf. (av
-ferre): -tuli, till flat. tulo, jag bär, jfr
lat. lollo, lyfter, urbesl. med tåla. -
Härtill även relativ, adj. – ty., av
senlat, relätivus, som har avseende på
(»refererar till»); o. relation P. Svart
= ty., av lat. relätio (genit.-öm’s),
återförande, berättelse.

relegera - ty. relegieren, av lat.
relegcire, skicka bort, landsförvisa, av
re-, tillbaka, o. legäre, sända (se legat).

relief, 1788 (om konstverk), 1790-t.
i uttr. giva relief åt; av fra. relief,
upphöjt arbete, skarpare framträdande, till
lat. releuäre, av re-, åter, o. leuäre, lyfta,
göra lätt(are), till lev ist lätt.

religion = ty. m. fl., av lat. religio
(genit.-önis), även: fromhet,
samvetsbetänklighet m. m., jfr religens,
gud-fruktig, väl besl. med grek. alégö,
bekymrar sig om, o. möjl. rotbesl. med
elak. Såsom man väntar sig, saknas
indoeur. uttr. för detta begrepp.

relik, 1632, 1637 i betyd, ’återstod,
rest’; i modern betyd, vanligt egentl,
först på 1800-t.; av fra. relique (vanl. i
plur.-s), av lat. reliquia, kvarleva,
lämning, till reliqnas, kvarlämnad, övrig,
till relinquere, kvarlämna, av re-,
tillbaka, o. linquere, lämna (stam *likn-,
urbesl. med lån, län). - Till
part-stammen relict- hör relikt. - Under
medeltiden brukades i st. f. relik ordet
hcelghedomber = mhty. heilectuom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free