- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
637

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - regent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av urnord. *hrainaz (varifrån lapska
rainas), motsv. got. hrains, fsax. hréni,
fhty. hreini (ty. rein), av germ. *hraini-;
att döma av betyd, ’finmalen, siktad’ i
ty. dial. ett n- partic. till ie. roten kri,
skilja, sålla, i instrumentalbildningen
lat. cribrum, såll, fhty. ritera (ty. reiter)
ds. (osv.), ävensom grek. krinö, skiljer,
lat. cerno, skiljer, sållar (jfr krita o.
exkrement). - Med avs. på
deklina-tionsväxlingen i nord. o. vgerm. spr. jfr
blid, blöd, fast, sen, tunn osv. -
Dem renom är allting rent (inneh.
dat. plur.), från N. T., Titus 1: 15. -
Avledn. rensa, se d. o.).

4. ren, redan (se d. o.).

Ren, flodn., se Rhen.

rendera, ett 1800-tals ord, av fra.
rendre, bl. a. avkasta, inbringa; se
närmare ränta l o. jfr arrende,
rendez-vous.

rendez-vous, från fra. -, egentl.:
infinn Eder, till rendre (se rendera,
ränta 1), i ty. översatt med stelldichein.

renegat, 1687 m. fl. om kristna som
övergått till muhamedanismen, o. 1740
i allmännare betyd., Sahlstedt 1773; hos
Möller 1755 är fra. renégat återgivet
med omskrivning = ty., av mlat.
rene-gatus, till renegare, förneka, av lat. re-,
åter, o. negäre, neka. - Under 1700-t.
icke sällan renegad.

renett, o. 1734 om uti. förh., 1737,
Linné 1751, Sahlstedt 1773, Bellman,
från fra. reinette; genom folketymologisk
anslutning till fra. reine, drottning, av
ett *ranetta = spän. raneta, dimin. till
räna, groda; egentl.: äpple med
grod-fläckar.

renfana, se ren 1.

renklo, 1750: reine Claude, 1785: reine
elände, från fra. reine-claude, till reine,
drottning (se föreg.), efter drottning
Claude (f 1524), Frans I:s gemål.

renommé, 1680, från fra. renommée,
av renommer, bl. a.: berömma, av re-,
åter, o. lat. nominäre, nämna (= sv.
nominera), till nomen, namn (urbesl.
med namn).

renons, 1802: renonce för penningar
= ty. renonce, av fra. renonce, felande
färg (i kortspel), till renoncer, vara
renons, ej bekänna (i kortspel), avstå
ifrån, avsäga sig, av lat. renuntiare, giva
återbud, offentligen tillkännagiva, av re-,
åter, o. nuntiäre, kungöra; jfr annons
o. prononcera.

renovera = ty. renovieren, av lat.
re-noväre, förnya, av re-, åter, o. noväre,
göra ny, till novus, ny (urbesl. med ny).

rensa, fsv. rcensa, -e- = isl. hreinsa,
da. rense, avledn. av adj. ren liksom
ägs. cldcnsian (eng. cleanse) av clcéne,
ren (eng. clean; se klen); möjl. närmast
till germ. komparat. *hrainis-, resp.
*klainis- (samma ändelse som i sv.
längre osv., av *langiz-).

rentier, t. ex. Strindberg 1883: ’Herrar
rentierer sutto i skjortärmarne på Grand
Café och spelade piquet’; av fra. =, som
lever på sina räntor, av renle = ränta 1.

renässans, av fra. renaissance, till
re-nailre, födas på nytt, av lat. renasci ds.,
av re-, åter, o. nasci, födas (se nation,
natur).

rep = fsv. = isl. re/p, da. reb ds.,
got. raip n., rem, band, mlty. rep m.,
rep, tåg, tunnband, fhty. reif ds. (ty.
re/f, tunnband, ring), ägs. rop, rem, rep
(eng. rope), av germ. *raipa- (varav
finska lånordet raippa, räippä)’, enl.
somliga egentl.: remsa o. d., besl. med repa;
enl. andra . av förgerm. *raibno-, besl.
med rev l, 2 o. reva l o. 4, jfr no.
reiva, veckla o. d. - Rep s l äg ar e, fsv.
repaslag hare - da. rebslager, från mlty.
répsleger = ty. dial. reif schlager, till
slå osv.; jfr da. slaa reb, vrida rep
tillsamman.

1. repa, sbst., jfr Verelius 1681: ripa,
av ett fsv. *ripa; i avljudsförh. till sv.
o. no. dial. ripa ds. o. möjl. även rep
(av *raipa-); av en germ. rot rip = ie.
rib, växelform till den i riva. Jfr följ.

2. repa, vb, I. Erici 1642, om lin,
jfr 1641: ripa gräss, sv. dial. även rappa,
ripa, av ett fsv. *ripa = no. ripa; besl.
med ägs. ripan o. ripian, skörda (eng.
reap}, ävensom ripe, mogen (eng. ripe)
= fhty. rtfi (ty. reif) osv., egentl.: som
kan rivas av el. repas; till föreg.; även
under upprepa. Hit hör även uttr.
repa mod(et), 1671, från uttr. såsom
t. ex. ’repar til sigh modhet’ 1628, dvs.
riva till sig.

3. repa i upprepa se d. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free