Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ricinolja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik. Detta *nk- är snarast ett
tidigt germ. lån från kelt.; jfr gäll. -nx
i namn, fir. n, genit. rig, konung (av
*reg) - lat. réx (genit. regis) ds. (se
re gal), en långvokalisk bildning till
rego, styr, härskar, urbesl. med rak
(se d. o.). - Detta uttryck för ’rik’ har
sålunda utgått från en beteckning för
’konung’; jfr lat. dlves, rik : divus,
gudomlig, o. fslav. bogaiii, rik : bogii, gud. Det
specifika germ. ordet för ’rik’ är annars
isl. audiigr - ägs. éadig, fhty. ötak, got.
audags (med den sekundära betyd,
’salig’): isl. anor osv., rikedom (- ö d i
Uppsala öd; se Ed-). - Lapska rinkes,
liksom fin. rinkas, rik, visar hän på ett
urnord. *rinka-, vilket måste betraktas
som ett inhemskt ord, i avljudsförh.
till rank o. innehållande en nasalcrad
form till rak osv. Jfr Wiklund FUF
12: 36. - Rikedom, fsv. rlkedömber,
allmänt germ. (ej i got.). - Jfr rikta 1.
rike, nu blott i betyd, ’staf, i
sammans, o. förb. såsom växtriket,
naturens rike samt i vissa bibi. uttr.
(Kristi, nådens r. osv.); förr även i
betyd, ’regering’, kvar i bibelns: ’Och
på hans rike skall ingen ände vara’
(gamla övers.) el. ’in till ellofte året af
Konung Zedekia rike’ 2 Kon. 25: 2 (nya
övers.: ’regeringsår’), fsv. rike, makt,
regering, rike, land = isl. riki ds., da.
rige (rike), got. reiki, fsax. riki, fhty.
richi (ty. reich), ägs. rice (eng. bishopric).
Ordet kan vara bildat med suff. -ia av
*rlk-, härskare, el. substantiverat av det
därav avledda adj. *rlkia- (se föreg.) el.
slutligen direkt lånat från kelt.; jfr fir.
rige n.,motsv. lat. regium, konungaboning.
riksdag, 1544; n/ds- 1545 m. fl., efter
mlty. rikesdach el. ty. reichslag 1495,
till rike o. dag. Att ordet är
(väsentligen) lånat synes framgå av den akuta
betoningen; i en inhemsk sammans, med
det tvåstaviga rikes- hade man snarast
väntat sig grav accent.
riksdaler, 1593: ’en slagen riksdaler’,
1601: rigsdaler, 1618: ’mongha
hundra-dhe Swenska Rijksdaler’; officiellt
erkänd beteckning från 1619 o. avskaffad
från 1873, men ännu kvarlevande i
talspr. (de sista riksdalrarna präglades
1871); jfr ä. ty. reichslaler; se f. ö. daler.
riksgäld(s), i formen med -s
förkortning av riksgälds mynt t. ex. 1791,
riksgäldssedlar; egentl.: gällande i rikets
mynt; jfr gälda.
1. rikta, göra rik - y. fsv., avledn.
av fsv. rikt, rikedom, nybildning till
rik av samma slag som fsv. fikt, fikande,
snikt, snikenhet, efter mönstret av gamla
bildningar på germ. -ipö o. ie. -ti.
2. rikta, syfta, måtta, t. ex.
Rosen-i feldt 1698 (richt-; om kanonexercis);
även hos Serenius 1741 o. Lind 1749
blott om kanoner, från mlty. el. ty.
richten, av fsax. rihtian, fhty. rihtan .=.
got. raihljan osv., egentl.: göra rät,
avledn. (med z-omljud) av germ. Ve/i/a-,
rät, rak. Sv. räta, rätta (väl för *rll(t)a)
ha rönt påverkan av rät; jfr förh.
mellan slik t a (ty. schlichlen) o. släta. -
Till ty. richten hör richler, domare,
egentl.: som ordnar, styr, varav det i
sv. lånade familjen. Richter. - En
avledning (med i-omljud) av germ. *rehta-,
rät, är även ty. richlig o. mlty. richtich,
varav da. rigtig o. sv. riktig, allmänt
först på 1G20-30-t. t. ex. Gustaf II
Adolf (richtig som adv.), delvis i nu
obrukl. anv.; jfr uppriktig.
riktig, se föreg, (slutet). - Riktigt
nog i betyd, ’visserligen’, t. ex.
Sturzen-Becker, Ossian-Nilsson, efter da. rigtig
nog; en daiiism, som bör undvikas.
1. rim (i vers), fsv. ri(i)m, rim, vers,
dikt, kväde = senisl. rim, da. rim n.,
från mlty. rim m. = mhty. rim (ty.
reim); av omstritt ursprung. Vanl.
betraktat som lån från fra. rime, som då
härledes från ä. fra. rilme, av lat.
rhyl-mus (se rytm). Men denna förklaring
av fra. rime är formellt betänklig;
kanske i stället germanskt lånord. I senare
fallet möta inga hinder att identifiera
rim med fhty. rim m., rad, tal, ägs.
rim, tal, osv., besl. med grek. arithmös,
tal, vilket f. ö. också kan betyda ’rytm,
vers’ (jfr ritual). Se Persson I n dog.
Wortf. s. 741.
2. rim (nu vanl. i sammans,
rimfrost = fsv. ri(i)m/ros/), i dial. även:
fint saltlager på kött, i ä. nsv. ofta rim
= isl. hrim, rimfrost, sot, arg, rost, da.
rim, rimfrost, fsax., fhty. hrim (ty. dial.
reim), ägs. hrim (eng. rime); av om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
