- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
652

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rolig, se ro 2.

roll, o. 1740: spela en stor role, Lind
1749: rull = ä. da. rulle, da. rolle, från
ty. rolle o. f ra. ro/e, av mlat. rotulus,
förteckning, pappersrulla, jfr mlat.
ro-tnla ds. (i lat.: litet hjul), dimin. till
rota, hjul (se ratt). Samma ord som
rulle o. egentl, syftande på den
pappersrulle, på vilken de för en viss
skådespelare bestämda replikerna
upptecknats. - Av mlat. rotula, förteckning
(el. mask. rotiilns) kommer även sv.
rotel, motsv. ty. rodel, förteckning.

[Rolstorp, gårdn., se Rolf.]

1. rom (fisk-), ä. nsv. råmn, t. ex.
I. Erici 1642, romm, t. ex. Spegel 1712,
rum(m), t. ex. Schroderus 1639, Linné
1745, Lind 1749, dessutom rogn, sv. dial.
också rom/?, 7-11777, rumn, fsv. rom(p)n,
riighn n.? = isl. hrogn n., no. (f.), da.
rogn, fhty. rogo, rogan m. (ty. rogen),
meng. rowe (eng. roe) jämte meng. rowne
(eng. dial. rown), i eng. sannol.,
åtminstone delvis, från nord.; från germ. spr.
även fra. rogue, sill med rom; av germ.
*hrugna-, *hrugan-; besl. med litau.
knrklé, grodägg, ry. krjaku ds. [-Rotförhållandena-] {+Rotför-
hållandena+} f. ö. omtvistade o. dunkla.
Jfr Persson KZ 33: 293, Liden Stud.
s. 51, Torp Etym. ordb. s. 540. - Det
nsv. uttalet med slutet o utgår från de
gamla a-formerna, medan uttalet med
öppet å återgår på fsv. rom(p)n (med
a-omljud). Jfr Kock Sv. ljudh. 2: 205,
Noreen V. spr. 3: 248. - Övergången av
-gn- till -/n/i- har snarare försiggått på
svensk botten, än den med Noreen
Asch w. gr. § 341. 1. anm. 1. (dock med
någon tvekan) beror på gammal
växling av b ~%. - Avledn.: sv. dial. ry(g)na,
honfisk, särsk. av lax = no. rygna, isl.
hnjgna, av germ. ’hrugniön, alltså: den
med rom försedda; bildat med
tillhö-righetsavledn. -iön liksom t. ex. gädda.

2. rom (spritdryck), under 1700-t. i
regel rum: 1711 osv.; rom 1791 = da.,
ty., eng. rum; i eng. inkommet från
Västindien. - Uttalet med slutet o
utgår från u, medan det med öppet å (så
t. ex. hos Weste 1807 under rum)
beror på det engelska öppna ä-ljudet.

roman, Diiben 1722, Kolmodin 1732,
Dalins Arg. = ty., från fra. roman,
egentl.: på romanskt (folk)språk diktad
el. skriven berättelse (särsk. om
riddares äventyr o. d.) i motsats till de lärda
latinska verken, av ffra. romant, varom
under romantisk. - Härtill:
roman e s k, 1754 (om stil: överdriven,
fantastisk), 1764: ’en så romanesque död’;
av fra. romanesque; jfr under
romantisk.

romans, Sylvius 1671 (i nu obr. anv.),
Sthlms Post. 1792 (om musikstycke) =
ty. romanze, från fra. romance, egentl,
lyrisk-episk (spansk) dikt på romanskt
(folk)språk i motsättning till de
latinska dikterna, av spän. romance, av vlat.
romanice, romanskt.

romantisk, Thorild 1784: ’då alla
höga Begrepp började blifva rasande
och romantiska’ = ty. romantisch, av
fra. romantique (eng. romantic), avledn.
av ffra. romant, diktning på romanskt
språk (varav roman; se roman), egentl,
oblik kasus till ffra. romanz, av. vlat.
romanice, romanskt (se romans). -
Grundbetyd, är alltså: ’förekommande
i (riddar)romaner’, varav ’äventyrlig,
överdriven, fantastisk’ såsom hos
Thorild ovan. Med syftning på den
katolska riddartidens anda uppträder ordet
i tyskan först hos Wieland o. Schiller
o. kommer därifrån till Sverige i
början av 1800-t. - Jfr till ordets historia
bl. a. Lovejoy Ön the Meaning of ’Ro-
mantic’ in Early Germ. Romanticism, i
Mod. Langu. Notes 31: 385, 32: 65.

romb - fra. rhombe, av grek. römbos
(även: flundra), till rémbein, vrida (=
mlty. wrimpen, rynka ansiktet o. d.).

Romfartuna, sn i Vstml., fsv.
Rum-faraluna, t. ex. 1325 (-tiiniim dat.
plur.), egentl.: Romfararens gård, om
socknen förr även: Rumfara sokn;
snarast till fsv. person- (egentl.:
till)nam-net *Rumfari = isl. Rumfari (ägs.
lånordet Ro(m)far), ffris. Rumfaru +
tuna (se d. o.). Jfr runsv. Krikfari,
Greklandsfararen, fno. Jörsalafari,
Jeru-salemsfararen, fsv. Blekings-, Hallands-,
Löposa-, Sicelandsfari, *Huhindsfari i
fsv. Huluszfarahiilt (nu Hultsfred
Smal., se förf. Sjön. 1: 232 o. under
U n de n), ä. da. Lauindfarer, la t.-germ.
Burgundofarones osv. Till ett fari,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free