- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
653

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n-stambildning till fara; med betyd,
’som besökt (el. brukar) besöka’ el.
’som ämnar sig till’. I vissa av dessa
bildningar (dock ej i Romfart u n a)
ingår också enl. Schutte Norsk hist.
Tidsskr. 5 R 4: 36 ett ord för ’folk,
familj’, alltså namn av samma slag
som Vifolka, Vedbo osv. Jfr även
litter. hos Langenfelt Toponymics s.
34. - Lindroth Ortn. på -rum s. 111
ser i Romfartuiia hellre det rum,
som ingår i det gamla namnet
Rum-bygden, inom vilken Romfartuna är
beläget; se rum 1. I så fall har man här
snarast att förmoda den toponymiska
bildning, som Schutte behandlat, såvida
verkligen dennes antagande har fog för
sig. Dock vill man ogärna skilja
ortnamnet från tilln. Rumfari.

rond, se rund.

Ronneby, ortn., Rlek., förr även
Run-neby (så ännu t. ex. 1837), fsv. Rotnaby,
till älvnamnet Rotn, nu Ronneby å n
o. (längre upp) Rotn e å; besl. med
ryta, med syftning på vattenfallen; jfr
Rotn er os o. se förf. Sjön. 1: 481 f. -
Ljudutvecklingen har varit Rotna- ;>
* Rodna- > Rönne-; jfr dr o n ning av
drottning.

ropa, fsv. ropa, ropa, äldst: vanrykta
- isl. hröpa ds., da. raabe, ropa; jämte
växelformen fsv. ropa, vanrykta =. isl.
hrépa ds., da. r0be, förråda, uppenbara,
i ä. da. också ’tillrättavisa, anklaga’;
motsv. fsax. hröpan st. vb, ropa, fht}r.
niofan (ty. m f en), ägs. hröpan ds., jämte
got. hröpjan sv. vb (det senare = fsv.
ropa osv.). Retyd. ’vanrykta’ S3^nes vara
inhemskt nordisk; den av ’ropa’ beror
väl på inflytande från ty. Med avs. på
den ä. danska betyd, ’anklaga’ (väl från
mlt3r. beröpen ds.) jfr paralleller under
klaga. Rotbesl. med t. ex. fhty. hruom,
rop, pris, ära (se ros 3). - Ropa
Ulrik, se Ulrik. - Härtill sbst. rop,
fsv. rop = nisl. hröp, da. raab n.,
motsv. got. hröps m., fhty. ruof (ty.
ruf), ägs. hröp. - Ett nordiskt ord för
’ropa’ är annars fsv. apa - isl. épa (se
v å p) o. för ’ropa på’ kalla.

Ropsten, vid Sthlm mitt emot
Lidingön o. i Ununge sn Uppl., egentl.: sten
där färjan på andra sidan anropas;
alltså av samma slag som t. ex.
Kall-stena vid ett gammalt färgställe vid
Hedströmmen Vstml, no. Kallestein
Fossan hd (vid fjorden mitt emot ligger
Kallelien), av fno. *KallaÖarsteinn, no.
Roparneset osv. (se M. Olsen-Rygh No.
Gaardn. 10: 223); jfr färjkarlen i
Harb.-Ijöö (äldre Eddan): ’Hverr er så karl
karla, es kallar of våginn?’.

ror-, se roder. - Ror gä n g ar e, 1793
= da. rorgwnger, från ty., jfr ty.
rudcr-gänger osv., egentl.: som går med
rodret; se -gångare. - Ror kul t, se
kult 2, 3.

1. ros (blomma), i vissa sv. dial. o.
ä. nsv. med betyd, ’blomma i allm.’,
stundom ros(s)a, fsv. ros (plur.-er), rosa
(plur.-or) - senisl. rös(a), da. ros, mlty.
rose, fht}^. rosa (ty. rose), ägs. rose
(eng. =); liksom flera andra odlade
prydnadsväxter från romarna (jfr t. ex.
lilja, viol): av lat. rosa (kyrkolat,
rosa), varav f ra. rose; väl lån från grek.
rödon (om de omstridda
ljudförhållandena se Walde s. 658), eol. brödon (av
*urodon), hos Homerus blott i adj.
rodöeis o. i sammans., t. ex.
rodo-ddk-lylos, rosenfingrad (jfr o l e a n d er). Enl.
allmänt antagande ytterst lån från
iranskt område, där växten snarast
utvecklats till praktblomma: fpers.
*varda-(npers. gul, jfr namnet på diktsamlingen
Gulistan), varav armen, värd; f. ö. av
somliga betraktat som rotbesl. med lat.
radix o. rot; av andra (Schulze m. fl.),
med större skäl, med ägs. word,
tornbuske (no. or, vinbärsbuske m. m., bör
nog däremot avskiljas). Jfr vindros
o. ros 2. - Icke dansa på rosor,
t. ex. Ghronander 1647, motsv. i da.,
efter ty. nicht auf rosen gebetlet sein o.
lat. jacere in rosa, egentl.: ligga på rosor,
med syftning på de med rosenblad fyllda
bäddarna. - Rosende (i folkvisestil
o. d.), fsv. rosene bladh, rosane kindher
osv.; väl huvudsakligen från böjda
former av mhty. adj. rösin, rosig, dels
möjl. också från genit. plur. (av sbst.)
* rosene, av den fornsax. ändelsen -o/?o.
Jfr Kock Sv. Ijudhist. 4: 40. I ä. nsv.
även som förstärkningsord, t. ex. Prytz
1622: ’så rosene pricken’; kvar i nsv.
rosenrasande. - Rosen-, från genit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free