Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rustibus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urnord. *rokipo, till isl. rékja, bry sig
om, vårda m. m. = fsax. rökian, fhty.
rnochen (ty. geruhen ombildning^, av
germ. *rökian, varav finska lånordet
ruokin, ruokkia, fodra (boskapen); väl
besl. med grek. ar eg ö, b j alp er; i
avljuds-förli. till rak, räcka osv., till ieur.
roten reg, sträcka. Germ. *rökian
betyder väl alltså egentl.: rikta sin
uppmärksamhet på. - Rykt har utvecklats
ur rökt såsom t. ex. netitr. snyggt
(varefter mask. o. fem. snygg) ur fsv. *snöggt;
jfr även dygn av dög(h)n osv. - Se
följ.
rykta = fsv., av ä. rökta, sköta, sörja
för, skaffa m. m. - isl. rékta (ipf.
-ad~), da. r0gte, avledn. av föreg, liksom
t. ex. lykta (sluta) av fsv. lykt, slut,
fröjda av fröjd (fsv. fryghp) m. fl.
Alltså ej, såsom förmodas av Torp.
E ty m. Ordb. s. 561, av germ. *rökilön.
- Förr liksom ännu i vissa dial. i
mycket vidsträcktare anv. än nu; i
riks-spr. numera i sht om skötsel av hästar;
jfr en liknande betyd.-specialisering av
det likabetyd, ansa, som i riksspr. nu
med förkärlek brukas om trädgård,
blommor o. d.
ryl, sv. dial., jämte ml, knöl, valk,
även i best. f. rylen, reumatism, gikt
(egentl, sekundär anv. med syftning på
giktknutarna o. d.), Schroderus Com.
1640: ryijl ’das lendenweh’, fsv. ryl,
knöl, svullnad = no. ryl, bula, skorv,
rydel, vårta, utväxt, av *hrydil-, plur.
*hrnÖlar, varav *hrular o. analogiskt
*hrylar, vartill nomin. ryl o. rul, av
germ. *hrup- i fsax. hrulho, skorv, fhty.
(h)ruda (ty. rände) jämte isl. hriidr m.,
no. mr, skorv, skorpa, till ie. roten km
i rå 1; jfr lat. crusia, skorpa, fhty.
hroso, -a ds. o. de under rå l anförda
utvidgningarna av samma rot. Se Torp
Etym. Ordb.
rymd, Schroderus o. 1638, Stiernhielm
Arch.; mera allmänt dock först på
1700-t.; nybildning till adj. (cl. sbst.)
rum o. vb. rymma efter mönstret av
blygd, bredd, höjd, tyngd o. d. (av
germ. ord på -ipö- el. nyskapade efter
denna typ).
rymma, fsv. ryma, göra fri el. öppen,
fly el. vil^a från, inträns.: fly - isl.
ryma, da. romme, förr även: röja undan,
fsax. rumian, fhty. ramen (ty. räumen),
ägs. ryman, i huvudsakligen samma [-be-t}^d.,-] {+be-
t}^d.,+} av germ. * rumian, avledn. av adj.
rum.
1. rynka, vb, fsv. rynkia, hopdraga,
rynka = no. rykkja, da. rynke, ett på
svaga stadiet bildat kausativum, germ.
*hrnnkwian, till germ. *hrinkwan, av
*hrcnkw- = isl. st. vb. hr0kkva, rynka
sig; med avs. på bildningen jfr
kausa-tivet fsv. flytia (se flytta). Isl. hrvkkva
(ipf. -fa), rynka, kan vara identiskt med
rynka el. också utgå från ett*hrankwian
(jfr isl. sl0kkva, prongva osv.). le. rot
kreng vid sidan av kre(n)k i litau. krenku,
krékli, löpna; jfr skrvnka av ie. skrcng.
Parallellrot: germ. wrenk i ägs. wrinclc,
sbst., rynka, wrinclian, vb (eng. wrinkle)
osv.; snarast också i mhty. runke, rynka,
fhty. runzala (av *runkt-) = ty. mnzel,
som dock kunna utgå från hrunk-. [-Dessutom-] {+Dess-
utom+} en serie ungef. likbetyd, ord med
läppljud; se krympa o. s kry m p a. Se
f. ö. följ. - Annorlunda om sv. verbet
rj7nka Kock Sv. ljudh. 1: 25 o. där
citerad litteratur; jfr även Olson Ark.
29: 48.
2. rynka, sbst., fsv. rynkia = no.
rykkia, da. rynke, av urnord. ’hrunkwiön,
bildat på samma rotstadium som föreg.,
i avljudsförh. till germ. *hrenkwan, rynka
sig. - Växelform: urnord. *hrnnkwön
= isl. hrnkka, no. rukka. - Jfr under
skrvnka 2.
Ryr, ortn. Boh.-L, se under ryd.
rysa, i ä. o. y. nsv. svagt böjt, jfr
dock osv. dial. ipf. räzzs (se även nedan),
fsv. *rinsa (ipf. ros), frysa, jfr rnsin,
frusen (= sv. dial. rusen) = isl. hrjösa
(ipf. raus), no. rjosa (ipf. räzzs), ett
speciellt nord. ord (i da. dock i stället gyse,
ä. da. ginse, jfr gös 1) av germ.
*hreu-san. Möjl. egentl.: bli ojämn i huden
el. dyl., besl. med ägs. hruse, jord, av
ieur. roten krus i lat. crnsta, skorpa,
grek. kry os (av *krnsos) n., kyla, is (jfr
kristall); utvidgning av roten i adj. rå;
se även ruelse, ruva l slutet o. ryl.
Dock enl. somliga besl. med rysta. -
Den t. ex. hos Sahlstedt, Heidenstam
o. Hallström förekommande ipf.-formen
ros är ej en fortsättning av fsv. ros,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
