- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
669

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rysch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klaga, ägs. réotan ds., besl. med sanskr.
rödati, gråter, jämrar sig, lat. rudo,
skriar, bölar, litau. raudå, jämmer,
klagan, osv. - Gå omkring som ett
rytande lejon, efter bibeln, l Petr.
5: 8: ’Warer nyktre, och waker; iy edar
fiende djefwulen går omkring såsom ett
rytande lejon, och söker hvem han
uppsluka må’ (gamla övers.).

rytm, Litt.-tidn. 1797, Atterbom osv.,
tidigare, t. ex. 1753, -ns, från fra. rythme,
ytterst av grek. rythmös, som hör till
den ie. roten (s)reu, flyta, i ström osv.;
alltså egentligen om havsvågornas rytm.
Jfr under rim l, som av åtskilliga
anses för etymologiskt identiskt.

ryttare = fsv. - da. rytter, möjl.
genom förmedling av danskan (se Tamm
Gr. s. 23) från mlty. ruter (uttalat: -y-),
beriden krigare, soldat, stråtrövare -
höll. rutter, ryttare, förr även:
stråtrövare (varifrån ty. reuter, ryttare =
familjen. Reuter samt Reuter- i
Reutercrona, -skiöld [-skj-], -svärd
[-sw-] osv.), av mlat. rutarius, rövare,
krigare, av ä. rupt(u)arius, till lat. rupta
(via), (bruten) väg (se rote o. route);
alltså egentl.: som håller till på
landsvägarna; sedan till betyd, påverkat av
ty. reiter osv. (jfr riddare). - Härtill
mlty. ruten, idka stråtröveri; se ruta 3.

1. , adj., fsv. rä(r), rå, fuktig (t. ex.
om hudar; jfr ram [m] e), okokt = isl.
hr dr, f sax. hr d, fhty. rö, rawér (ty. ro/?),
ägs. hrcéw, hréaw (eng. raw), av germ.
*hrcewa-, *hrawa- (jfr det gamla finska
lånordet raaka, rå) = ie. *kreuo-, jfr
sanskr. kravis, rått kött, grek. kréas (ie.
krends), kött (jfr kreosot), lat. cruor
(väl av *kreuos\ blod, fir. cru (ie. *krovo-)9
litau. kranjas osv., till en ie. rot kreu
med betyd, ’stelna, bli hård’. Om en
utvidgad form krus = germ. hrus se
kristall o. rysa; om ett krup se
ruva l, om ett krut se ryl. - Betyd,
’rå’ om sätt, seder o. d. härstammar
från ty. Jfr råm(m)e. - Råmjölk,
y. fsv. rämiölk (-[/-) God. Ups. G 20 s.
124 = no. raamjolk, da. raamelk, jfr
eng. raw-milk i betyd, ’oskummad
mjölk’; nog till rå. Likheten med litau.
krékenå, råmjölk, som skulle häntyda på
ett germ. *hrah-9 är väl sålunda tillfällig.

2. , sjöt, fsv. ra f. (m., n.), stång,
rå = isl. rå, da. råa, mlty. ra, mhty., ty.
ra/ie, av germ. *rahö (jfr det gamla
finska lånordet raaka, stång, rå); med
Ver-nersk växling i sv. dial. råga, långt,
smalt rotskott ~ *räj-(?) i no. raage m.,
smal stång; väl till mhty. rach, rcehe,
styv (vartill även ty. rågen, resa sig i
höjden; se ragla); jfr litau. reklés,
torkställning, o. räck. En nasalerad
germ. form rang- föreligger enl. [-somliga-] {+som-
liga+} i sv. dial. rang, avhuggen trästam;
dock mycket ovisst (se under rang). -
Om parallellbildningar till en i-rot se
under ria o. ragla (slutet). -Jfr följ.
o. rå 5.

3. , råmärke, fsv. ra = 110. råa
(från sv.?); samma ord som ra, stång
(- rå 1); ofta ingående i ortn. t. ex.
Råby; jfr Rör-, Skäl-, Stav- o.
Stång-by, där de första lederna ha samma
betyd, av ’råmärke’; se förf. Ortn. på
-by s. 27 f. - Jfr Rabenius.

4. , rådjur, fsv. ra f. - isl. ra,
da. råa, motsv. mlty. re, fhty. réh n.,
rého m. (ty. reh), ägs. ra, rdha m. (eng.
roc), av en germ. stam *raih-, väl till
ett ie. färgadj. *roiko-, brokig, fläckig,
grå, i t. ex. fir. riach ds. Jfr Liden
Stud. s. 96, H. Petersson PRR 40: 101.
Se även hanrej. - Härtill med
grammatisk växling: fhty. reia, råget, ägs.
rcége, av germ. *raigiön. Det likbetyd,
ty. ricke, ä. re(c)he = höll. rehke har
tolkats som en urgammal
femininbildning, germ. *rigni-9 bildat som birn- i
isl. birna, björninna, el. dalm. ynn
(*yrn)9 orrhöna (till orre); men är
snarare en ung hypokoristisk [-ordskapelse,-] {+ordska-
pelse,+} jfr ty. zicke (fhty. zikkin), get.
- En sammans, med detta ord o. lamm
föreligger i familjen. Rålamb (se d. o.
o. lamm).

5. , troll, oftast neutr., i dial. vanl.
fem., Bureus Suml. o. 1600: rån best.
f. sg.?, O. Rudbeck 1698: siöråner obest,
f., skogzrånen väl best. f. = no. råa;
ofta i sammans, såsom skogs- (t. ex.
Schroderus 1640), sjörå, i sv. dial. även
gårdsrå, tomte, no. fiskeraa osv.; ett
speciellt nordiskt ord; jfr isl. stafrö o.
da. rce9 isl. halfréingi (tillnamn),
halvtroll? På grund av biformen sv. dial.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free