670 (Svensk etymologisk ordbok)

Print (PDF) - On this page / på denna sida - rå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rå

670

råda

råd, jfr rådande ds., har ordet av
Lundgren Språkl. intyg om hedn. gudatro
s. 23 m. fl. tolkats såsom (med förlorat
-d) = isl. råÖ i råd ok regin, gudamakter
(= råd, jfr råda, härska o. d.); säkerl.
med orätt: sv. dial. råd beror på senare
anslutning till råda el. hör etymologiskt
skiljas från rå. Enl. E. Noreen Rå
’vätte’ och jPao£ hos Dio Cassius (Språkv,
sällsk. i Upps. förh. 1916-18) egentl,
samma ord som rå, stång, med ungef.
följande hetyd.-utveckling: stång>» stång
använd som råmärke > * råmärkets
skyddande ande :> ande som är fast knuten
vid en bestämd lokalitet. Gränsstenar
o. -pålar voro bl. a. hos germaner,
romare o. greker av sakral natur o. ha
mångenstädes dyrkats el. t. o. m.
betraktats som gudaväsen. - Övergången
till neutralt kön beror huvudsakligen
på anslutning till troll, spöke o. d.

6. rå (bakverk), t. ex. 1642, 1658
(obest. plur. råa); se göra.

7. -rå, i norrländska ortn. (Hls., Mdp.,
Ångerm.), t. ex. Gud m un d rå, av fsv.
Gudmundarädh (till genit. sg. av
Gudmund), Nordingrå (fsv. [-Nordunga-radh-] {+Nordunga-
radh+} 1316, men Norungar’adh 1314;
antingen, därest sistn. form beror på
skrivfel, ’deras »radh» som bo i norr’,
el., om formen med -rd- beror på
oinbildning, ’deras som bo vid Nor el.
110-ret’, se n or, jfr med avs. på bildningen
under -inge), Säbrå, av fsv. Siöbörädh
(egentl.: sjöboarnas r.), V i by gg e rå, av
fsv. Vibygioradh m. m. (egentl.:
vibyg-garnas r., till fsv. vidher, skog, se ved,
el. möjl. vi, hälgedom, se Vi), Ångerm.
Väl till råd l i betyd, ’område’. Om
andra förslagsmeningar betr. [-härledningen-] {+härled-
ningen+} av -rå se litter. hos G. Bucht
Hedn. kult.-orter i mell. Norrl. s. 5.

[Råberga, ortn., se under råg.|
råd, fsv. ra/?, råd, utväg, hjälp, vilja,
plan, rådsförsamling m. m. = isl. råd
n. ungef. ds., da. raad n., fsax. råd m.,
fhty. råt (ty. ra/), ägs. red; av germ.

rcéda-. Härtill även ägs. rcés(?, genit.
rcésive) f., råd, till råda såsom t. ex.
ägs. blödlcés (genit. -Icéswe), åderlåtning,
till låta (alltså ie. -s-nä). Se f. ö. råda.
- Betyd, ’rådsförsamling’ från ty. (motsv.
lat. consilium); härur den individuella

(stats-, hovrättsråd osv.). I denna
senare betyd, i ä. nsv. på väg att övergå
till mask., t. ex. Runius: en kunglig råd,
v. Brobergen 1705: min cammarråd
(Hans. Vitt. 12: 272). Jfr da. en
kam-merraad, en rigsraad. - Ett gammalt
neutr. plur. ingår i uttr. hava god råd,
Hels. 1587 = no.-da. ha god raad
(däremot da. have gode raad), till fsv. rädh i
bet3Td. ’omständigheter, ställning’, jfr sv.
dial. råd, utkomst, uppehälle (t. ex. Hall.);
ävensom i veta sig ingen (levande)
| råd, motsv. i fsv., jfr da. ikke vide sine
j levende raad, ty. er wusste seinem leibe
l keinen räf, till fsv. rädh i betyd, ’utväg’.

- I det arkaistiska med råds rade
ingår dat. sg. (jfr gammal i garde,
man ur hus e). - Här äro goda råd
dyra, efter ty. hier ist gnter rät teuer.

- Kommer tid (el. dag), kommer
råd, motsv. i da., efter ty. kommt zeit,
kommt rät; jfr fra. å no u velies affaires,
nonveaux conseils. - Råd och dåd,
motsv. i da., jfr ty. rät und tat; av
samma slag som bot för sot, sju för
tu, smått och gott, ur och skur osv.

- Se f. ö. följ. o. göra, husgeråd, -rå
o. under rå 5. - Rådfråga, y. fsv.
rädhfrägha 1505, rådgöra, från mlt}^.
råt-vrågen, rådfråga, rådgöra = ty. ratfragen;
förr även rådspörja (fsv. rädhspijria) o.
rådsöka (ty. ralsnchen). - Rådföra sig,
Gustaf II Adolf osv. – da. raadfore sig,
till ä. nsv. rådföra t. ex. 1602 (= ä. da.
raadfore), giva råd, hjälpa med råd,
egentl.:- föra till rådplägning o. d., [-senare-] {+se-
nare+} vanl.: rådfråga (ännu t. ex. Agardh
1857). - Rådman, fsv. räpmaper, atm.
i sin betyd, av ’medlem av stadens råd’
(redan i Skånel. o. M. Er. Landsl.) lån
från mlty. råtman; i betyd, ’konungens
rådsherre’ (ra})-, räpsmaper Uppl. L.)
sannol. inhemskt. - Rådrum, fsv.
rädha-rum - isl. räd(å)rum, da. raaderum,
till råd i betyd, ’utväg’ o. d. -
Rådslå, P. Svart, Hels. 1587, förr även:
rådslaga = da. raadslaa, efter ty.
rat-schlagen, till ratschlag (varav sv.
rådslag t. ex. 1556), till mhty. slahen (=

| slå) i betyd, ’smida, förarbeta’, alltså

av samma art som smida ränker o. d.

1. råda, fsv. räpa (ipf. rep, rcéf),

rädd(h)e), sörja för, bereda, råda övre,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Jan 20 10:50:22 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> http://runeberg.org/svetym/0758.html

		Svensk etymologisk ordbok / 670 (1922) Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|