- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
680

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - röding ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lucidor 1672 m. fl.: rödbrusot, jfr ä. nsv.
rödbrusad, ä. sv. brusig, Bellman,
Leopold, om hy, sv. dial. brusug, uppblåst,
brusig, tät, lövad, bruse, rödblommig,
fet karl, no. brusa, breda ut sig, svälla;
inhemska ord, besl. med brusa o.
brushane. - Rödhake, Luscinia
ru-becula, Nilsson Fauna 1858, till hake,
äldre hakel, skjorta, i mässhake (se
hake 2), el. möjl. till haka; jfr sv.
rödbröst(a) ds., da. r0dhals, ty.
rot-kehlchen (se rotgel), eng. Robin
read-breast, fra. rouge-gorge osv. -
Rödmosig, 1754 (om en landskapsvy), jfr
no. raumosen, da. rodmussel, till
nio-si g, litet drucken, egentl.: röd av värme,
se f. ö. d. o. Sv. dial. rödmasig ds.
innehåller en avljudsform, varom under
masa 2. - Rödspätta el. -spotta,
se spätta o. under spotta.

röding, Salmo alpinus, 1540 (från
Vgtl.); till röd som börting till bjärt,
vi t Ii n g till vit. En urgammal
motsvarighet föreligger i likbetyd, isl. reyÖr
(genit. reyÖ(r)ar), no. r0yr (till sv. lånat
under formen rör), av germ.
*rauÖi-(bildat som femin. m ärr, mö, isl. ylgr,
varginna, osv.; se röj).

rödja el. röja, fsv. rödhia, rypia =
isl. rydja, da. rydde, motsv. ägs.
åryd-dan, beröva, plundra (eng. rid), av germ.
*rupjan el. *rudjan; jämte *rudön ’=
mlty., ty. roden, mht}^ roten (ty. rotlen),
rödja; i avljudsförh. till isl. rjöÖa (ipf.
rauö), döda, ägs. réodan ds., mhty. rietcn,
utrota; o. till fhty. riuten sv. vb. (ty.
renten), rödja, ävensom mlty. råden ds.
Grundrot: ie. m, riva, rycka m. m. (se
ragg). Jfr ry d o. Rönn i n gen. - I
vissa fall svårt att skilja från isl. hrjöÖa,
röja undan, ägs. hryding, röjning. -

röj, röja, sv. dial. (i sht nord- o.
osv.), tjäderhöna .= Dal. rä(ia), no. r0y.
Enl. Liden Bland, språkh. bidr. 1: 35
motsv. ett isl. *hr0ygr (genit. *hr0ygjar)
av germ. *hraugl (genit. *hraugiöz), ett
moverat femin. på -z av samma slag
som dalm. ynn (*yrn), om höna, isl.
gyltr, sugga, ylgr, varginna, sv. m ärr
(jfr även under röding); med avledn.
*hraugiön, jfr isl. gylta, fsv. yiva. -
Härjämte (väst- o. sydsv.) ry(a), möjl.
av en avljudsform *hrygr, *hrygja; atm.
vissa av dessa former kunna dock även
förklaras ur *hr0ygr osv. - Sannol. till
den ljudhärmande germ. rot hruh, hru%
(ie. kruk), som ingår i no. rugda,
morkulla; med samma avledn. som i and 1;
alltså efter lätet liksom t. ex. fsv. rampn,
korp (se ramsvart), sv. råka l osv.

1. röja, yppa lägga i dagen, fsv.
röia, röghia, anklaga, beskylla, angiva,
röja = isl. régja, anklaga, baktala, no.
r0gja, sladdra, fsax. wrögjan, anklaga,
fhty. mogen, även: skarpt tadla (ty.
riigen), ägs. wrégan, anklaga, beskylla,
got. wröhjan, anklaga, avledn. av isl.
rög n., baktalan, mlty. wråge f.,
anklagelse, mhty. riicge (ty. ra ge, skarpt tadel),
got. wröhs f.; fört till en ie. rot. uerek
i litau. rékiu, skriker, verkiu, gråter (jfr
Lewy PBB 32: 142), dock osäkert.

2. röja, se rödja.

1. rök, sädesskyl, trave, gottl. rauk,
fsv. röker, fgutn. raukr = ä. da. r0g,
no. rauk ds., isl. hraukr, kägelforma d
stapel, ägs. hréac, hög, höstack (eng.
reek), höll. rook, av germ. *hrauka-, i
avljudsförh. till ruka o. isl. hroki, råga
(se d. o.); jfr, med -kk-, ägs. hrycce,
stack, skyl (eng. rick), ä. höll. rocke,
stack, hög. Förhållandet till motsv.
former med -g- (se rugge, råga) är
ej fullt klart: enl. somliga beror
växlingen på utjämning inom ett paradigm
germ. *hrugan-, *hraukk-; se v. Friesen
Mediagem. s. 121 o. litter. hos Olson
Appell, sbst. s. 222 o. jfr t. ex. brunn,
lapp. Möjl. föreligger dock gammal
indoeur. växling av rötter på -gh o. -g.
F. ö. urbesl. med ir. criiach (av *krouko-),
höstack, hop; möjl. till en rot för ’kröka’
i rygg (se litter. hos Walde2 under
crux). - Ordet har i sv. en
vidsträcktare spridning (både Götal., Sveal. o.
Norrl., dock ej i alla dial.) än skyl
(mell. o. norra Sv.) o. trave (Götaland);
se närmare under skyl o. särsk. trave.

2. rök, fsv. röker, rök, eldstad,
hushåll (så för atm. 50 år sedan o. möjl.
ännu i Smal.), lukt = isl. reykr, da.
r0g, fsax. rök, fhty. rouh (ty. ranch),
ägs. riec (eng. reek), av germ. *rauki-,
atm. formellt = alban, re f., moln (av
ie. *rougi-, G. Meyer); avljudsform till
ryka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free