- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
684

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sabbat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

S.



[sabba, sv. dial., vara långsam m. m.,
se under sagga.]

sabbat, med i nsv. växlande betoning,
Weste 1807: sabbat el. sabbat, Bib. 1541,
från ty. sabbat (jfr Luther: sabbath),
motsv. mhty. sdbäot, got. sabbatö, fra.
sabbat, från hebr. schabbåth, till ett
verb med betyd, ’vila, upphöra att göra
ngt’. - Därjämte en nasalerad biform
(t. ex. rumän, sambata, fslav. sqbota
osv.), vartill fhty. sambaztag, lördag (ty.
samstag); fra. samedi väl däremot med
m från séme di (lat. septimus dies), den
sjunde dagen.

sabel, 1563: i ä. nsv. stundom sabbel,
t. ex. Schroderus Com. 1640 = da.
sabel, från ty.: Ity. sabel = ä. ty. (ty.
sabel), ital. sciabla, spän. sabte, fra.
sa-bre (- eng.); från slav. spr. el. möjl.
närmast magyar.; jfr magyar. szäblya,
polska szabla, ry. o. serb. sablja; f. ö.
okänt ursprung. Urspr, om krokiga
huggvapen.

sabotage, A. Jensen 1909, av fra. =,
till vb. saboter, fördärva varor o. d.,
arbeta trögt (varav sv. sabotera 1910),
till sabot, hämsko, träsko (av ovisst
ursprung).

sacellani, av en avledning till lat.
sa-cellum, ungef.: kapell, dimin. till sacer,
helig (se sakrament).

Sachs, familjen., Sachsen, se saxare.

sacka (bakåt m. m.), Rajalin 1718:
’Sackar Skieppet achter eller föör ut’
= no. sakka, sjunka, bliva lägre, da.
sakke af, agterud, bagud; sannol. med
Falk-Torp s. 944 från mlty. (sik) säcken,
sjunka, sänka sig - höll. zacken, även:
avtaga. Säkerl. ett intensivum till
*senkw-i sjunka, av samma slag som det även
hithörande meng. saggen (eng. säg).
Dylika intensivbildningar uppvisa ofta,
liksom de till samma område av språket
hörande kortnamnen, förändringar av
grundordet av icke ljudlagsenlig natur;
o. det är därför med orätt man i ett
fall som detla uppkonstruerat nasallösa
biformer av roten. - Annorlunda
Persson Indog. Wortf. s. 365 (: kanske besl.
med lat. segnis, av *seknis, grek. åken,
lugn, stilla). Av Verdam däremot
betraktat som en avledn. av säck, säck, det
senare säkerl. med orätt (jfr Persson a.
arb. s. 951).

sackarin, Öhrvall 1889; se socker.

sadel, fsv. sapul = isl. spÖull, da.,
mlty. sadel, fhty. satal, satul (ty. sattet),
ägs. sadol (eng. saddle); jfr fin. lånordet
satula. Enl. Liden PBB 15: 515 f. (jfr
Saussure Mém. de la soc.de lingu. 6: 247),
av ie. *sod-tlo-, bildat med
intrumen-talsuff. -ti- till en avljudsform av sitta,
med ieur. bortfall av d före ti (jfr t. ex.
mål 2), Däremot knappast lån från
slav. spr. el. lat.; jfr fslav. sedlo, sadel,
lat. sedlle. - En med *sodtlo- analog
bildning vore *sedtto- i vgerm. spr.,
t. ex. fsax. seihal, säte m. m., mhty. sedel,
även: sadel. - le. *sedlo-, alltså med
-Z-(ej -ti-), förutsattes av got. sitls, stol,
säte, fhty. sezzal (ty. sessel) osv., jfr
*sedlä i lat. sella ds. (i senlat, även:
sadel), grek. (h)élla. - Sadelmaka re,
fsv. sadhla- o. sadelmakare (-maker),
1400-t., liksom så många andra
hantverkarebeteckningar från mlty.:
sadel-maker (i ty.: sattler); jfr under maka,
vb, o. skomakare.

saffian, Weste 1807: saffian (=
Dalin 1853, Lyttkens-Wulff), i nsv. dock
även uttalat saffian; 1563: röde
saphia-ner = da. saftan, ty. saffian, från slav.
spr.: tjeck, saftan osv., efter pers.
sacht-jän. Ordet har vandrat ungefär samma
vägar som sä m sk i sämskläder; jfr
även schagräng.

safflor, färgtisteln Garthamus
tincto-rius, Weste 1807: safflor; Linné = da.
från ty. saf(f)lör, ombildat i anslutning
till saffran o. flor 2 (liksom eng.
saff-lower efter flower, blomma), av likbetyd,
ital. asf(i)ori (självt anknutet till ftori,
blomma), av ä. asfrole, från arab., väl
till ett ord för ’gul’; på samma sätt
som den grek. beteckningen knekos hör
samman med knekos, gul (jfr det
sannol. besl. honung).

saffran (Weste 1807: saffran) - fsv.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free