- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
687

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - saka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

selo n., by, mark, o. kanske med lat.
solum, mark (samma betyd. möjl. i den
poet. Eddan, Vǫluspá; i fråga om lat.
solum jfr dock syll). — Från germ.
spr.: fra. salle. — Jfr följ. o. salong.

Sala, stadsn. = fsv.; plur. till föreg,
i betyd, ’boning, hus’; jfr Uppsala.

sala (i hop, samman), Serenius 1734:
’sala ihop i et supcalas’, i dial. även:
öka, lägga till; väl på ett el. annat sätt
sammanhängande med sälja (i dess
äldre betyd, ’giva, överlämna’), jfr ä. nsv.
ölsala, ölförsäljning, osv.

saladjär, C. Warg 1755: saladier, av
fra. saladier (motsv. ett lat. -arium), till
salade, sallat; jfr till bildningen de dock
fem. chocolatière, chokoladkanna,
tabatière (med analogiskt -t-), snusdosa,
saucière, såsskål (motsv. ett -aria).

salamander, t. ex. P. L. Gothus 1626
= ty. (av mhty. =) osv., av grek.
salamándra, enl. somliga från pers.
samandar, till pers. samand, eldröd; men
enl. Solmsen IF 30: 40 däremot inhemskt
grekiskt (med osäkert tolkningsförslag).
— I ä. nsv. även molk, t. ex. Bib. 1541,
från ty. molch, jfr likbetyd. fhty. mol,
molm, malm, molt, av okänt ursprung.

salband, bergv., U. Hiärne 1687, från
ty. salband, list el. egg på väv,
sedan bergv.: en gångs gränsyta gentemot
den bredvid befintliga stenen,
ombildning av senmhty. selbende, till selb (=
själv) o. ende (= ände), alltså: den
egna, av trådarna uppkomna kanten av
väven = mlty. self-, sulfende (se solv),
höll. zelfeind; i höll. även zelfegge (motsv.
eng. selvage, av self-edge, till egg, kant)
o. zelfkant, i ty. dial. salleiste osv. m. m.

saldo, 1692 (då väl ännu täml.
enstaka) = da., ty., från ital. =, vad som
återstår att betala; jämte vb. saldera
= ty. saldieren, från ital. saldare, av
lat. solidus, fast, tät, solidāre, fastställa,
göra fullständig (se solid). Om andra
dylika ital. handelstermer se särsk.
under netto, tratta.

Salem, socken i Sdml., ombildat av
fsv. Sle(e)m, Slæm; snarast ett namn på
-hem (se t. ex. Säm), med i så fall
flertydig första led.

salig, i ä. nsv. även ’lycklig’, t. ex.
G. I:s reg. (jfr nedan) = da. salig, salig,
i ä. da. salug, sælug, lycklig, salig, att
döma av stamvokalen -a- för -å- lån
från mlty. sâlich, sêlich, lycklig, salig,
from, god, lyckobringande, gynnsam, av
fsax. sâlig = fhty. sâlig, mhty. även -æ̂-
(ty. selig, varifrån familjen. Seelig),
ägs. gesǽlig, lycklig (eng. silly, dåraktig,
jfr nedan o. under segerhuva), isl.
sálugr, beklagansvärd, arm, stackars,
fsv. sāligher, -ugher (-ǣ-) ds., da. sølle
ds., avledn. av germ. *sǣli- = säll (se
närmare d. o.). Den germ. grundbetyd,
alltså: säll, lycklig. Härifrån bl. a. betyd.
’drucken’, i sv, da. o. ty. (1757); jfr
säll i samma anv. Med avs. på den
religiösa betyd. jfr got. audags, salig, till
germ. auð- i fsv. öþer, egendom,
rikedom, lycka, osv. (se öd, öde 2 o.
namnen på Ed-), ävensom ngrek. mákar,
salig, egentl.: lycklig. Betyd, ’dåraktig,
dum’ i eng. silly o. ’arm, stackars’ i de
fnord. språken (jfr isl. sǽll med samma
betyd.-utveckling) o. i mholl. saligh
beror på ett slags ironisk-eufemistisk anv.;
jfr enfaldig el. ty. albern, tafatt,
enfaldig, av fhty. alawâri, vänlig, alldeles
sann (jfr under allvar), el. fra. benoît
(benêt), enfaldig, motsv. lat. benedictus,
välsignad (kanske dock med
mellanlänken ’bigott’), el. grek. euḗthes, godmodig,
varav: enfaldig. — Min salig far,
salig i åminnelse osv., motsv. i da.,
efter ty. mein vater selig, mein seliger
vater, mhty. sâliger gedechtnisse. Uttr.
salig i åminnelse osv. utgår sålunda
från gamla genitivkonstr., jfr ä. nsv.
’Jacob Venne . . sele åmynnelse’ 1532,
fsv. ’hærra pædher, hælgha aminnilse’,
lat. beatæ el. piæ memoriæ; i fsv. även
omskrivet med af, jfr spän. de felice
recordacion osv.; varvid det i motsv.
förbind, ofta använda ihugkommelse
kommit att uppfattas såsom prepos i + det
även förekommande hugkommelse. Kock
Ark. 28:190. — Saligen i saligen
avliden o. d., t. ex. 1715, bildat som
behörigen, de enda svenska adv. på -en av
adj. på -ig (f. ö. blott till adj. på -lig,
vartill även skäligen), motsv. lty. adv.
på -en, väl egentl. dat. plur. av
adjektiv (liksom det inhemska ömsom). Jfr
Tamm Änd. hos adverb s. 11. Hos
Schroderus 1635: ’affsomnade . . saligli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 16:16:29 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free