Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - saltomortal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samovar, från ry. samovar, till samo-,
själv, o. variti, koka, alltså: självkokare.
sams, t. ex. Schroderus 1635, i ä. nsv.
även: samsk}^ld, t. ex. Schroderus 1626,
under 15- o. 1600-t. vanl. sarnse, L. Petri
osv. (utvidgat av sams som ense av
ens) - isl., no. sams, ense; egentl, genit.
sg. till fsv. samber, lika, samme = isl.
samr (se samma); bildat som ens
till en.
samt, konj. (o. adv.), förr adv.: Bib.
1541 osv. (samt medh, tillika med) =
da. samt, från ty.: mlty. samt, samet,
av fsax. samad, tillsamman = fhty.
samet (ty. samt, som adv. i samt und
sonders, motsv. sv. samt och synnerligen;
f. ö. prepos.: tillsamman med), ägs.
samod, adv. o. prepos., got. samap, adv,.,
tillsamman; avledn. av sam- i sam-,
samma osv. - Dessutom mlty., mhty.
sament, väl med analogiskt n. - Om
samt i jämt och samt se under
samma.
samtliga, plur., t. ex. 1613: samptlige
Bayorer, jfr ä. nsv. samtlig(a), adv.,
tillsamman, L. Petri - da. samtlige,
från mlty. sam(e)tlik el. ty. sämtlich
(mhty. samentlich}; till mlty. sam(e)t
osv. = samt. - Förr även som attribut
till subst. i sing., t. ex. ’deras samtlige
berättelse’ 1718; så stundom ännu vid
ord med kollektiv betyd., t. ex. Wulff
1905; ’samtliga älskarehopen’ (bättre
dock: hela).
Samuel, mansn., i vissa dial. Sammet
(t. ex. Smal.), från hebr., egentl.: av
Gud hörd. - Härtill den från eng.
lånade kortformen Sam.
samvete, fsv. samviti, samvet, samvit,
samvete, förstånd, medvetande (ännu
t. ex. i Bib. 1541) = isl. samvit, ä. da.
samvid; jfr isl. samvizka, da.
samvittig-hed (från mlty. samwilticheit) got. mip-,
wissei, fhty. giwizzeni f., sedligt
medvetande, jämte mhty. gewizzen n.
(substantiv, infin., ty. gewissen); återgivande
lat. i*conscientia (grek. syneidesis), till
con-, sam-, o. sclre, veta; av samma
slag som barmhärtig osv. Begreppet
’samvete’ saknas i Gamla testamentet.
- Samvetsäktenskap, allmänt först
i början av 1900-t.; jfr mariage de
conscience Gjörwell 1792. - Vid mitten
av 1800-t. stundom går-an-äktenskap,
t. ex. Ridderstad 1851, efter C. J. L.
Almqvists tendensnovell ’Det går an’
(1839), som handlar om en äktenskaplig
förbindelse utan vigsel. Härav också
gå rån dam, först i mildare betyd., sedan
(ännu atm. på 1890-t. bland en äldre
generation): scortum; nu nästan obr.
sanatorium, 1886 (om Sävsjö
sanatorium) = ty., fra., ung latinsk bildning
(efter auditorium, dormitörinm osv.) till
lat. sänäre, hela, avledn. av sanns, frisk
(knappast urbesl. med sund). - Hit
hör även sanitär, av fra. sanitaire, som
hör till sundhets-, hälsovården, motsv.
ett lat. *sänitärins, till sänus, frisk.
sand, fsv. sänder = isl. sandr, da.,
fsax., ägs., eng., ty. sand (fhty. sant), av
germ. *sanda-, av *samda- (jfr till
ljudutvecklingen under hind, rand o.
sand); nära besl. med grek. dmathos
f. ds. (av *ham-); av ie.
*sam(d)dho-(== mhty. sampt, sydty. dial. sambd
m. m.), i sin tur möjl., enl. vanligt
antagande, av ie. *bhsam(d)dho-, jfr grek.
psdmmos, psdmathos, sand, lat.
sabu-liim, -o, grov sand, rotbesl. med sanskr.
bhas, sönderkrossa, grek. psokhö,
sön-dergnider; med samma betj^d.-utveckling
som i grus o. gryt (se d. o.) el. malm,
sand(fält), till mala, el. i det germ.
grind-, sand, grus, som ingår i en del
germ. ortn., till ägs. grindan, söndermala,
krossa (se under grand l o. förf. Ortn.
på -by s. 21). Litter. se. f. ö. Walde
under sabulum. - Bygga sitt hus
på sanden, motsv. i da. o. ty., efter
bibeln: ’en fåwitsk man, som byggde
sitt hus på sanden’, Matt. 7: 26. -
Talrik el. oräknelig som havets sand
o. d., motsv. i da. o. ty., väl närmast
efter bibeln, jfr t. ex. l Moseb. 22: 17;
f. ö. en urgammal o. vida spridd bild
(bl. a. i den lat. litter.). - I de nord.
fornspr. o. vissa sv. dial. även: sandfält,
sandbank, sandstrand (även i plur., t. ex.
S an dar n e vid Göteb., Sanna); jfr
Malexander Ögtl., egentl.:
sandstranden vid sjön Malig (se M al j e n); med
samma betyd.-utveckling som i malm
o. arena. - En avledn. av sand är
sv. dial. sända, sanna, bryne (egentl,
av sandsten), liten slipsten = no. senda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
