Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - saltomortal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av urnord. *sandion, med
tillhörighets-suffixet-zön liksom dyna: dun, eka : ek,
gry ta: gry t, hätta:hatt osv. - Om
lat. arena (sand) se d. o.
sandal, 1788 = ty. sandale osv., av
fra. sandale, ytterst av grek. sdndalon,
egentl, ett asiatiskt ord, jfr pers. sandal.
sandel(trä), B. Olai 1578: sandel,
sandal, motsv. ty. sandelholz (redan på
1500-t.), från ital. sandalo = lat.
santa-lum, grek. såntalon, arab. zandal (s-),
ytterst av sanskr. candana, till cand,
lysa, lat. candére ds.
sandwich, ett slags tunn smörgås,
efter en earl of Sandwich (John
Montague, † 1792), som använde ’sandwiches’
vid spelbordet för att slippa avbryta
sitt spel.
sangvinisk = ty. sanguinisch, efter
lat. sanguineus, blodig, blodfärgad, till
sanguis, blod. Enl. den hippokratiska
(galeniska) uppfattningen om
tempara-mentet hos den människa, där blodet
hade övervikten.
1. sank, i uttr. i sank = y. fsv.
1505, 1506, från mlty. (in)sank, egentl.:
(i)sjunkande, till sjunka. Jfr isl. sokkr
m. i uttr. i sokk, i sank, 110. i s0kk ds.,
av *sankwi-t jfr got. saqq-, solens
nedgång.
2. sank, adj., G. I:s reg. 1556: ’orene
och sancke rum’, Petreius 1611: ’sanke
kär’, sv. dial. även sank, till sjunka.
sankt, även sankte i Sankle Pär,
fsv. sankte (san/-), från mlty. sante
(framför helgonnamn) o. ty. sankt (mhty.
san(c)le) = ägs. sanct, från lat. sanctns,
helig (fra., eng. saint), till sancire, helga
(besl. med sacer, helig; se sakrament);
jfr s å t. - Hit hör även: sanktion =
ty., av lat. sanctio (genit. -önis), vbalsbst.
till sancire; o. sanktuarium, lat.
sanc-tuärium n., helig ort.
sann, fsv. sänder - isl. sannr, da. sand,
ägs. sad (eng. soolh), av germ. *sanpa- =
ie. *sonto-, utvidgning av
konsonantstammen *sont= sanskr. sant-, varande,
god, sann, part. pres. till roten es, vara
(jfr lat. sum, jag är, osv.; se är 1),
med växelformen *esont- = grek. ed/7,
varande (jfr sv. con er däremot av aion,
se e- 1); med za-avledn.: ie. *snt-ia- -
sanskr, sdtya-, sann, motsv. germ.
*sunpia- = got. sunjis, sann, vartill
sunja, sanning. Om den hithörande
betyd, ’skyldig’ i isl. sannr, lat. sons
(genit. sontis) se det besläktade synd.
Härtill avljudsformen ie. sent- i lat.
absens, frånvarande, o. proésens,
närvarande (- sv. presens). Sann
förhåller sig till roten es, vara, som tand
(äldre tan(n)) till ed, äta. Med avs. på
bildningen jfr vind 1. - Av samma rot
es kommer grek. eleös, sann (se
etymo-logi). Om en substantivenng av sann
se minsann. - Om ett annat germ.
ord för ’sann’, stam *wcér- (i ty. wahr
= lat. vems), se allvar; sannol. icke,
såsom antagits, till roten »es i vb. vara,
o. sålunda icke i fråga om
betyd.-utveckling en parallell till sann. -
Sanna i sanna mina ord = fsv.:
visa vara sant, uppfylla, bevisa, påstå
= isl. = ägs. gesödian, bekräfta, av
germ. *sanpön; med växelformen
*sa/i-pian = isl. senna, tala, tvista, med
sbst. senna, tvist (i t. ex. namnet på
Eddasången Lokasenna). - Sanning
= fsv. (o. 1450), ombildning av fsv.
sannind f., sannindi n. = fno. sannind,
isl. sannindi, ä. da. sanden, en bildning
med det ieur. suff. -uent-, försedd med
el. liknande (jfr förf. Ark. 7: 18 f. o.
tidning o. tidender). -
Sannfärdig, se färdig. I ä. nsv. även, med
motsatt betyd., lögn färdig. -
Sannolik, fsv. sannoliker, av dat. sg. neutr.
sanno o. adj. lik, som styrde dat.; jfr
fsv. vara likt sanno osv.; alltså bildat
som fra. vraisemblable o. lat.
verisimi-lis. Da. har i stället sandsynlig, efter ty.
wahrscheinlich.
sannerligen, motsv. fsv. sannerlika,
san(ne)lika m. m. = isl. sannliga, till
sann; med analogiskt r liksom i
enkannerligen, evinnerlig, visserligen
osv. (efter säkerligen o. d.).
sans, medvetande, t. ex. 1742: ’låg . .
utan någon sence’; förnuft, förstånd,
1802 = da. sans, sinne, förnuft, jfr
de fem sanser (men ä. da. de fem sinne),
sund sans; i betyd, ’sinne (för ngt)’
stundom även som olämplig danism i
svenskan (t. ex. språklig sans o. d.); av
fra. sens (eng. sense), av lat. sensus,
känsla, förnuft m. m. (se sensation),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
