- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
701

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - schvung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besl. med sanskr. laksaie, iakttager,
märker.

seans, av fra. séance, egentl.: sittning
(för att överlägga o. d.), till seoir, sitta,
av lat. sedére (urbesl. med sitta).

Sebastian, mansn., från ty. -; av
mlat. Sebastiänus, avledn. av grek.
se-bastös, vördad, helig, ytterst till sébö,
vördar, dyrkar el. fruktar (gudarna).

sebra, Sparrman 1777: zebrer plur.
(sedan vanligt) = ty. zebra osv., lån
från bantunegrernas språk.

sed, j. fsv. sedher, ä. siper, i fsv. även:
religion = isl. siÖr (genit. -ar), da. sced,
got. sidns, fsax., ägs. sidu, fhty. sitn m.
(ty. sitte f.), av germ. *sedu- m. - ie.
*s(a)edhu-9 besl. med sanskr. svadhä,
egenart, sed, bostad, grek. (h)éthos n.
(av *suedh-\ vana, bruk (~ ethos ds.,
plur.: bostad), lat. sodälis (av *suedh-),
kamrat (egentl.: som man vant sig vid).
Till ie. reflexivstammeji s(u)e- i sig,
Svear, sven, svär-, syster osv.; o.,
enl. somliga, roten dhé, ställa, göra (i
dåd, eng. do osv.); sed alltså egentl.:
’som man gjort till sitt eget, lagt sig
till med’, varifrån även betyd, ’bostad’
(kanske närmast: som man vant sig vid,
jfr det besl. lat. suesco, vänjer sig vid).
- Växlingen av ie. sa- o. s- är [-densamma-] {+den-
samma+} som i sex. - De nord. o. vgerm.
formerna med -i- bero på inflytande
från kasusformer på -i. - Se d i g, fsv.
sidhugher, sedig, hövisk = isl. sidugr.
- Sedlig, formellt = f sv.
sid(h)elig,sidh-liker (jfr isl. siöligr), som dock endast
betyder ’sedig, som har (i yttre avs.)
goda seder’, medan nsv. sedlig o. da.
scedelig (även: sedesam) fått sin etiska
betyd, genom påverkan av ty. siltlich,
efter lat. moralis (se moralisk). Jfr
Tegnér Ark. 5: 155.

sedan, i ä. nsv. ytterst ofta säd(h)an,
fsv. sipan, y. -e-, adv., prep. o. kon j. =
isl. sidan, da. siden, motsv. mhiy.sidunt,
sint m. m. (i ty. sintemal, nu arkais., av
sint dem malé), ägs. siddan; till stammen
i got. seipus, sen, o. samma -pana som
i medan (se d. o.); jfr f. ö. sist o.
sen 1. - Formerna med -e- utgå från
ett sipan med förkortning av -l- i
obetonad ställning.

sedel = fsv. = da. seddel, från mlty.
sedele = mhty. zedel(e), zetel (ty. zeltel),
från mlat. cedula = fra. cédule (eng.
schedule), i tal. cedola, av lat. schedula,
litet pappersblad, dimin. av scheda
(varifrån sengrek, skhédé), lån från grek.
skhid~é, träskiva (till skizö, av *skhidiö,
klyver (jfr schism; urbesl. med sked,
skida l, 2); alltså ytterst om plån av
trä, på vilka bokstäver inristades (jfr
stav i bokstav). - Om pänningsedlar
äldst vanl. bank- el. bankosedlar 1657,
1664 samt officiellt (med växlande
innebörd) kreditiv- (creditif-) o.
transportsedel.

sedermera, fsv. siparmera, jämte
si-pannér = isl. sidarmeirr, adv.,
komparativbildning av samma s’ag som
yttermera; se sist.

sedes, ett bokformat (bokarket viket
i sexton blad) = ty. sedez, till lat.
se-decinuis, den sextonde (till sex, sex, o.
decem, tio).

sediment, av lat. sedimenlum, egentl.;
det som sitter kvar, till sedére, sitta
(se d. o.).

Seelig, familjen., från ty., egentl,
binamn (se salig).

sefirgarn, Mode-journ. 1855 (zefir-),
till följ.; så kallat efter dess finhet o.
lätthet. - Samma förra led även i ä.
sv. sefirkläde, 1850, 1875.

sefyr el. sefir (poet.), mild
sydvästvind, Wivallius 1632: zephijrer plur.,
ytterst från grek. zéphyros, västanvind
(f. ö. dunkelt; möjl. avljudsform till
zöphos, mörker, väster). Jfr
sefirgarn.

seg, fsv. segher = isl. seigr, da. sej,
av germ. *saiga-, till fsv. sigha, sjunka
ned m. m. (se f. ö. signa) ~ fhty. sihan,
droppa, osv. (bildat som t. ex. blek,
isl. bleikr, till germ. *bllkan, glänsa, el.
vek, isl. veikr, till vika); alltså egentl.:
som droppar långsamt; nära besl. med
mhty. seiger med denna betyd., i
av-Ijudsförh. till mlt}^. sege (av *sig-),
droppande, surögd.

[Segelöv, gårdn., till fsv. personn.
Sighe; se under Sigh- (slutet) o. löv.]

segel, ä. nsv. även sågel, fsv. sceghl
- isl. segl, da. sej l, fsax. segel, fhty.
segal (ty. segel), ägs. segl (eng. sail), av
germ. *segla-. Omstritt. Säkerl. ej, så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free