Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvistad saks deponerande hos en tredje
person, till sequester, förmedlande,
medlare, besl. med sequi, följa (se sekund).
- Ordet har upptagits i flera bygdemål,
stundom med formen sekvest, med
bortfall av -er, som uppfattats som
pluraländelse, såsom t. ex. i smål. kilomet, teat
jfr även under propeller.
sel n., lugnvatten i en älv, fsv. sil,
bl. i norrl. ortnamn (se nedan) = isl.
sil, no. sel; att döma av ags seoloð, sjö,
ett germ. *siliþ, *siluþ, en
konsonantstam (motsv. t. ex. sanskr. vahat- ström:
u̯egh, vara i rörelse, lat. teges, stam:
teget-, tak osv.), vars slutkonsonant i
vissa kasus bortfallit (jfr öl); till sv.
(dial.) sila, rinna sakta - no. (varom
under sil) ~ sela, sippra fram, i no.
också: röra sig långsamt, av germ. *sĭlōn,
besl. med got. anasilan, upphöra, stillna,
lat. silēre, tiga. Hit hör även sv. dial.
silla, framsippra = no.: rinna, droppa,
vartill k-avledn. sv. dial. silka o.
r-avledn. sv. dial. sillra, no. sildra, sildra
ds. (varav deverbativen sv. dial. silder
n., liten bäck, även: sel, no. sildr dels
abstr., dels i betyd, ’liten bäck’ o. sildra
f., liten bäck), ävensom t-avledn. sv,
dial. silta, sippra igenom. Den ie. roten
sil är en l-avledn. av si, släppa efter,
långsamt flyta m. m., i sen. Andra
avledningar el. parallellrötter äro germ.
sih ~ siʒ (se signa), sik (se sickla).,
sip ~ siƀ (se sippra). - Ordet sel hör
knappast ännu till riksspr., men är väl
förtjänt av att där upptagas. - Ordet
ingår i en mängd särsk. norrländska
ortnamn såsom t. ex. Långsele,
Mörsil (fsv. Möresil, med flertydig första
led), Ramsele (fsv. bl. a. Rampnasil;
till rampn, korp, se ramsvart),
Selånger (fsv. Silanger, se om senare
leden Ångermanland), Åsele (till å;
en av dialektformerna förutsätter ett
fsv. Ārsele, till genit. ār, se Arboga);
även i no. t. ex. Trysil. Jfr J.
Nordlander Sv. Im. II. 6 ävensom under
Siljan. - Härtill, åtm. i ett fall,
familjen. Selander (jfr under Neander).
I ett annat (ungt) fall ha sönerna av
fadrens namn i bygden Sill-Anders
(sillhandlande) skapat sig ett familjenamn
Selander.
sele, fsv. sele, sili = isl. sele, sili, ä.
da. sile, sele (= n da.), mlty. sele, fhty.
silo (ty. siele); i vissa germ. dial. även:
(drag)rem o. d., av germ. *silan- m.
- finska lånordet sila; avljudsform till
isl. seil f., tåg, band, fhty., ty. seil n.
(jfr sejlare), fsax. sêl, ags. sál m.;
liksom t. ex. fslav. silo, rep, l-avledn. av
ieur. roten si, binda, i sanskr. sinṓti,
syáti, binder, vartill även en vida spridd
t-avledn., t. ex. i sanskr. sētu-, band,
lat. sēta, sæta, borst m. m. (se siden),
fslav. sĕtĭ, snöre, ags. sáda m. ds., fhty.
seita f. ds. (ty. saite, sträng, metalltråd),
osv. o. en likaledes indoeur. m-avledn.
i (sv. dial.) simme, snöre (se d. o.) ~
isl. seimr, tåg, rep. - Ty. kummet från
slav. (pol. chomat osv.), i sin tur från
germ. (fhty. hamo, kapson, osv.).
selleri, 1664: cel(l)eris (egentl, plur.),
O. Rudbeck 1685: zeleri; 1717 m. fl.:
sileri(j); Linné: sell- = da. = ty.
sellerie, från fra. céleri (eng. celery, förr
även: sillery), av ital. dial. selleri, av
ital. selini, plur. till selino, av grek.
sélinon, vilket också bildar senare leden
i det grekiska grundordet för persilja.
- Med avs. på fra. c- för s- jfr
sarkofag. - I sv. kanske vid olika tider
lånat från (el. påverkat av) olika spr.
Selma, kvinnon. = ty.; möjl.
kortnamn till Anselma, fem. till ty. mansn.
Anselm (till ans- = as, ås, gud, o. helm,
hjälm).
selters el. seltser, tidigare i sammans,
seltersvatten, förr alltid seltzer- 1758
osv., efter Selters i Hessen-Nassau.
Selånger, se sel o. Ångermanland.
semafor, Nyström Telegrafi 1869, till
grek. sẽma, tecken, o. -phoros, som bär
el. för (urbesl. med bära).
semester, 1771 (oklar betyd.), i
modern, anv. ’ledighet’ t. ex. 1872 (jfr
Dalin 1853) - da. (termin), o. ty. (termin,
halvår), av lat. sēmestris, sex månaders,
till sex, sex, o. mensis, månad (se d. o.).
semikolon, Arvidi = ty. (från 1400-t.);
av lat. sēmi-, halv (= grek. hẽmi- i
hemisfär, jfr migrän) o. kolon (se d. o.).
seminarium, av lat. sēminarium,
träd- el, plantskola, till sēmen n., sådd, frö
(etymol. nästan = ty. same, frö; se
vb. så).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
