- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
706

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyttja här ordet sentimental i ädel
bemärkelse’.

separera, av lat, separäre, skilja, av
se-, för sig, o. paräre, bereda (se parad,
parat). - Härtill: separat, egentl.:
något avskilt, separatism osv.

september, från lat. =, till septem,
sju, egentl.: den sjunde månaden från
årets början (den l:ste mars); den
senare delens ursprung är omtvistat.

septisk, som åstadkommer
förruttnelse, motsv. grek. septikös, till sepö,
låter ruttna. Härtill: antiseptisk, mot
förruttnelse.

seraf, med acc. séraf t. ex. hos
Thorild o. i Stagnelii Andehviskning = ty.
séraph osv., från hebr. serāfīm plur.,
bevingade väsen (= kyrkospråkets
serafim). - Serafimerorden (från 1748),
med syftning på dekorationens
änglahuvuden.

seralj = da. = ty. serail, f ra. sérail
osv. genom förmedling av turkiskan av
pers. saräg, boning, palats (se roste
slutet). Bellman har seralje, rimmande
med canalje. - Ingår även i sv.
karavansera i, härbärge för karavaner,
motsv. i ty., fra., ital., av pers. kärvän-saräy.

serenad, G. Gyllenborg 1723, av fra.
serenade, av ital. serenata, till provenc.
serena, aftonsång, till sera, afton, till lat.
sérus, sen (avlägset besl. med sedan);
jfr soaré. - Med fördunkling av
grundbetyd, kan man i Spanien tala om en
serenata matinal o. i ty. om en
morgen-seren ade.

sergeant, t. ex. 1679: sergiant,
tidigare (som militär gradbeteckning):
cher-giant 1627, schargiant 1629 m. m. (jfr
nedan) = ty. sergeant, av fra. ser gent,
högre underofficer, rättstjänare, av ffra.
serjant, av lat. serviens, tjänande, part.
pres. till servlre, tjäna (se servera).
De förut anförda formerna chergiant,
schargiant, motsv. sv. dial. scherschant
(= da.) ävensom ä. nsv. skeersant,
t. ex. Columbus Ordesk. = skjårsant
Lind (betecknat som vulgärt), sv. dial.
schersant = da. sjersant (folkl. uttal)
motsvara ä. ty. schergant, resp.
schersant osv., med (atm. i vissa fall) på
tysk botten försiggången ljudförändring,
o, få sålunda ej, såsom ofta sker, anfö-
ras som säkra ex. på inhemsk
ljudutveckling av detta slag. Jfr t. ex. fra.
chercher av sercher (eng. search), alltså
ett slags assimilation; formen schersant
kan sedermera ha uppstått genom
dissi-milation. - Samma ord är ä. nsv.
skar-gant, rättstjänare, t. ex. Hund o. 1600,
från mhty. schargante; jämte mlty.,
sarjant, av den ffra. formen.

serie = ty., av lat. series, rad (till
ser o, fogar, knyter).

seriös, av fra. sérieux (lat. *seriösus),
till lat. sérius, allvarlig, allvarsam (väl
avlägset besl. med svår).

serum, av lat. serum, vassla (till ie.
roten ser, flyta; se ström, av ie. *sroumo-).

servera = ty. servieren, av fra. servir,
tjäna, av lat. servlre ds., till servus, slav.
Jfr sergeant o. följ.

servett, 1561: serwetter, 1562: sarw-,
förr även Servet (såsom ännu i dial. o.
stundom även i bildat spr.), hos Weste
1807 alternativt accentuerat ser9vet,
vidare: serwiet(te) = da. serviet, ty.
ser-viette, av fra. serviette, till servir, tjäna
(se föreg.); jfr, med avs. på formen utan
i, ä. ty. servetlein. Sv. dial. salvett
motsvarar Ity. salwiett Fr. Reuter, ty. dial.
salvet(t)e, av ital. salvietta, väl en
folk-etymologisk ombildning i anslutning till
ital. salväre, bevara. - Hos
Schroderus Gom. 1641 förklarat med
Tallric-keduuken. Förr även biläggar(e), o. 1630
angivet som föråldrat. - Servetten var
vid de nordiska hoven i bruk redan
vid mitten av 1500-t. Tidigare (o. f. ö.
långt senare) användes i stället
borddukskanten. Jfr G. Gederblom Fatab.
1912 s. 211 f. - Mottagas med varma
servetter, t. ex. Grusenstolpe 1848.

servis, ay fra. service, av mlat.
servi-tium (menscé), (bords)servis, lat.
servi-tium, till stammen servit- i lat. servitus,
genit. -tutis (varav sv. servitut,
juridisk term), till servlre, tjäna (se föreg.).
- Härtill även servitör i betyd,
’kypare’, GHT 1895 osv., i platsannonser
o. d., av fra. serviteur (i annan anv.).
Jfr Bellman Fredm. test. nr 83.

session = ty., av lat. sessio (genit.
sessiönis), egentl.: sittande, av
participstammen sess- (av * sed-t-) till sedere, sitta;
jfr isl. sess (osv.), säte, under säte slutet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free