- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
712

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sigenare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

droppa; se sel. - Silamyggochsvälja
kameler, Ekeblad 1656, motsv. i t. ex.
da., ty., fra., efter Matt. 23: 24: ’I blinde
ledare, som silen myggor, och
uppsväl-jen kamelen’ (gamla övers.; yttrande av
Jesus om fariséerna o. de skriftlärda).

3. sil i ortnamn, t. ex. Morsil, se
sel o. Siljan.

sileshär, Drosera rotundifolia,
daggört, urspr. J ung m Marie s.; Tillandz
1683: Marie Sileshåår, Linné 1747:
siles-hår; sedan även silhår; förr också
Jungfru Marie tårört, soldugg; med syftning
på bladens täta glandelhår, som
avsöndra ett ymnigt, segt slem. Namnet är
en bildlig anv. av sv. dial. silshår, motsv.
no. silhaar, av hår flätad silduk el.
sil-klut, o. sålunda av samma slag som
växtn. Jungfru Marie kåpa, nycklar,
sänghalm m. fi.

silhuett, Posten 1769, Götheb. Tidn.
1788, av fra. silhouette, efter den franske
ministern Etienne de Silhouette, under
vars ämbetstid på 1750-t. modet att
göra dylika skuggbilder uppkom;
närmast i anslutning till uttr. å la
Silhouette, dvs. ’i samma stil som S.’, använt
om allehanda moder osv. i nedsättande
el. förlöjligande bemärkelse.

Siljan, sjö i Dalarna, av ett fsv. Silia,
oblik kasus till ett Sili, avledn. av fsv.
sil, lugn vatten (se sel). Härtill familjen.
Siljestrand, Siljeström liksom
Fryxell till Fryken, Sommelius till
Sommen, Wennerberg till Vänern,
Wetterberg till Vättern. -
Oman-dra mer el. mindre säkert hithörande
sjönamn se förf. Sjön. 1: 530 f.

silke = fsv.: silke, siden (med båda
betyd, kvar i sv. dial.) = isl. silki,
da. silke (om tråd), ägs. sioloc (eng. silk);
från slaviska spr., jfr ryska selkii,
fpreuss. silkas, sannol. genom
förmedling av ett språk (iranskt?), där r blev
l, från lat. sericum, till adj. seriens, av
siden, som härletts av namnet på ett
sagofolk Seres, men egentl, är av
asiatiskt ursprung, jfr mongol, sirkek.
Mera direkt från lat. härstammar fir.
siric o. fhty. serih; se även särs o.
sär k. - Icke spinna silke, Brasck
Fil. prod. 1645, motsv. i da. o. ty., väl
syftande på misslyckade försök att i
T}’skland införa silkesodlingen. Jfr Hund
1605: ’Hwadh silke the haffwe här
spunnet’.

sill, i dial. även sild, fsv. sill, sildh,
silp = isl. sild, no., da. sild; jfr lapska
lånordet siVde (av *slldä el. *sildä).
Enl. E. Smith i MoM 1910, s. 139 f. av
germ. *sldlö- med samma utveckling
som, enl. samme förf., t. ex. bill l =
isl. bildr av *biÖl-, o. besl. med sil l,
med grundbetyd, ’fiskyngel’ (se f. ö.
d. o.). Dock är utvecklingen av germ.
-dl- resp. -/?/- ej i enskildheter utredd
(jfr bill 1). Vidare utgår, enl. Wiklund
Le Monde Oriental 5: 244, lapska
lånordet salled, sill, från ett germ. *silada-,
vilket synes vara en växelform till det
*sllid-, som enl. fil. lic. G. Hedström
förutsattes för vissa småländska
dialektformer. Ry. sel’d’, litau. silke, fpreuss.
sylecke ha lånats från nord. spr.; om
finska silakka, strömming, liten sill, se
Setälä FUF 13: 451 med litteratur;
samtliga dessa ord hänvisande på en
tidig o. utsträckt sillhandel.
Bildningarna på -k ha väl diminutivisk karaktär.
- Otänkbart är f. ö. ej, särsk. med
hänsyn till den egendomliga [-formväxlingen,-] {+formväx-
lingen,+} att vi i sill ha ett urgammalt
lånord av icke germansk (el.
indoeuro-peisk) börd. I fråga om sannolikheten
för att anträffa dylika just bland
fisknamnen jfr Schrader Reallex2. s. 321..
- En annan germ. beteckning för ’sill’ är
det västgerm. etymologiskt oklara fhty.
hdring o. herinc (ty. hering); bl. a. i det
forna göteborgska gatnamnet [-Herringgatan,-] {+Herring-
gatan,+} sedan Sill(e)gatan (nu Postgatan).
Från germ. spr.: fra. hareng, ital. aringa
osv. - Om ett tredje germ. sillnamn
se under Skåne.

siluett, se silhuett.

silur, geol., efter silurerna, en brittisk
folkstam, som fordom bodde i de delar
av Wales, där till silursystemet hörande
bildningar först iakttogos o.
systematiserades.

[Silvander, Sylvander, familjen.,
egentl.: Skogman, se under Neander.]

silver, i ä. nsv. även sölver, i sydsv.
dial. syll, söl!, fsv. silver, sylver, sölver
= isl. silfr, ä. da. s0lver, da. solv o.
ä. da. sylv (av fda. silf, där r utstötts i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0800.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free