- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
723

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sjunga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty. dial. rappen och har samma
pejora-tiva karaktär som i en del andra
beteckningar för mindervärdiga ting; se
förf. Mediagem. s. 47 o. Ark. 34: 188 n. 1.
- Björkman Scand. loanw. s. 120 är
snarast böjd för antagandet, att ägs.
sceabb lånats från lat. o. att fsv. skabber
är ett rätt ungt lånord; dock avvisas ej
den andra möjligheten av inhemskt
germansk börd, vilken avgjort bör
föredragas. - Samma funktion att uttrycka
intensitet har i ord med dylik betyd,
stundom reduplikationen, t. ex. ägs.
te-ter, revorm, utslag (eng. telter), fhty.
zittaroh, av germ. *tetru- - sanskr.
dadru-, jfr litau. dederwiné’; alltså en
urgammal indoeur. beteckning för
hudutslag o. d.

skaberack (med huvudtonen på sista
stav.), atm. ngn i gg södra Sv., t. ex. ’ett
riktigt skaberack’, dvs. en lång, smal o.
ful person, från da. skaberak ds., egentl.
= schabrak (se d. o.); men möjl. urspr,
en i anslutning till detta ord företagen
utvidgning av något nedsättande uttryck,
jfr t. ex. skabe sig, bl. a. uppträda på
ett affekterat sätt, el. okvädinsordet
skab-hals (det senare egentl, till skabb), o.
i så fall av samma slag som de svenska
vardagliga, nedsättande el. skämtsamma
beteckningarna bofink, bov, gapstock,
som gapar, skalmeja, skalle, pigesch,
piga, osv. (varom förf. Spr. o. st. 16: 64).

skabrös, i nuv. betyd, av ’slipprig,
oanständig’ först från 1800-t:s senare
del; i föråldrad anv. redan o. 1750; av
fra. scabreux, slipprig, anstötlig,
knagglig, skrovlig, av lat. scabrösus, avledn.
av scaber, skrovlig, skabbig, besl. med
skabb.

skack (dial.), i t. ex. Frödings
Skojare, fsv. skakker, sned = isl. skakkr.
no. skakk, da. skak, med -kk av -nk
(liksom t. ex. no. slakk = slank 2),
av germ. *skanka- = da. skänk, lam,
besl. med skänk o. i avljudsförh. till
skinka (se d. o.). Härtill skaföttes
(se d. o.).

skackel, se skakel.

skada, sbst, liksom y. fsv. skadha
egentl, oblik kasus av ä. nsv. skad(h)e
(till o. 1780 o. sedan mest arkaiserande),
fsv. skapt m. = da. skade, fsax. skatho,
fhty. scado (ty. schade), ägs. scada; jfr
got. skapis n. (liksom aga: got. agis);
besl. med ir. scathaim, lemlästar,
förlamar, o. (med avljud) grek. askethés,
oskadd. I vgerm. spr. (o. fsv. ?) även: som
skadar. - Härtill vb. skada, fsv. skapa
- isl. skada, da. skade, fsax. skathon,
fhty. scadon (ty. schaden), ägs. scapian,
av germ. *skapön, jämte * skaf)j an - got.
skapjan (ipf. skåp), isl. skeöja (ipf.
skadda), ägs. sceddan, jfr fsv. o. ä. nsv.
skadde, skadd, kvar i oskadd. -
Skadeglad, Phrygius 1620: skadeglade
andar, efter ty. schadenfroh (varav da.
skadefro). Det äldre sv. uttr. var
skade-fägen, ännu hos Sahlstedt 1773 o. Weste
1807. Ä. nsv. sbst. skadeglada, o. 1700,
1719, däremot till glada. -
Skadeslös, Lind 1749 (jämte skade-), y. fsv.
skadeslös 1466, 1512; motsv. da.
skades-I0s (jfr under orkeslös); i stället för
fsv. skapalös, ä. nsv. skad(h)alös, yngre
skadelös o. skadlös (den senare formen
ännu hos Weste 1807 jämte skades-) =
isl. skadalauss, ä. da. skadel0s, mlty.
schadlös, ty. schadlos. I äldre tid ofta:
oskadlig, oskadd; den moderna betyd,
finns dock redan i fsv. (t. ex. gör the
gode karle skadelöss, holla . .
schada-löst, jfr ty. einen schadlos halten) o.
behöver ej bero på utländsk påverkan.

skadda, dial. (i västra o. södra Sv.),
dimma, töcken, även: skadd, skådd(a),
skadda, jfr U. Hiärne 1702: skadda =
no. skadda, skodda; med intensivisk
konsonantförlängning av pejorativ
karaktär (jfr t. ex. sv. dial. sagga,
småregna, nisl. saggi, fuktighet, under
sagga, o. vidare: mött, skabb samt
se förf. Ark. 34: 188 n. 1), till germ.
*skaÖ- i got. skadus m., skugga, fsax.
skado, fhty. scato (genit. -awes; ty.
schatten-, jfr schattera), ägs. sceadu m.,
även: mörker, scead (eng. shade, shadow),
av germ. *skaÖn-, med
a-stamsutvidgningen *skadwa-; besl. med grek.
skö-tos m. o. (med genit. -öns) n.,
mörker, alban, kot, fir. scdth; möjl. även
(med Bråte Vanerna m. fl.) med det
fvnord. gudinnenamnet Skadi.

[Skadevi, ortn., se under Skövde.]

skaffa, i ä. sv. (såsom ännu i nsv. i
vissa uttr.): göra, utföra, uträtta, Bib.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0811.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free