- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
727

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skaft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. m., även konkret: utskämd el.
föraktlig person m. m. = isl. skomm, da.
skam, fsax. skama, fhty. scama (ty.
scham), ägs. scamu (eng. shame), i
av-Ijudsförh. till mhty. scheme. Vanl.
liksom avledn. skämmas fört till ie. roten
(s)kam, betäcka, hölja (jfr hamn l,
lekamen), alltså: betäckning av ansiktet
osv. till tecken av blygsel. Dock enl.
andra till germ. *skam(m)a-, kort (se
skämta), med grundbetyd, av
’förringande’ el. dyl., jfr särsk. den hos fsv.
skam uppträdande betyd, ’skada’, som
i så fall vore den primära, varur den
av ’skamkänsla’ utvecklat sig (orsak >
verkan). I alla händelser kan i de nord.
spr. (märk -mm-) anslutning till skamm-,
kort, ha egt rum. - Härtill även
likbetyd, ty. schande osv., av
*skam-ö-(med övergång av m till n förr d; jfr
hind, sand, sund), vartill skända
(se d. o.). - Skam om den onde o. i
svordomar (t. ex. Skam taa den som
. . Brasck 1645) har delvis genom
missförstånd uppstått av uttr. få skam, få
skada, t. ex. Hund 1605 osv.; jfr
pocker i samma betyd., men urspr,
’koppor o. d.’. Se förf. 1600-t.:s sv. s. 50
f., Å. W:son Munthe Stud. i mod.
språk-vet. 2: 93, A. Lindqvist Spr. o. st. 17:
100 f. Delvis väl också en fortsättning
av sådana uttr. som fsv. ’som han
haf-dhe varit fulaste skam’ (jfr under ful).
- Bita huvudet av skammen, Ter.
Andr. o. 1550 s. 66(6): ’then som har
bittit huffuodz aff skammen’, Petreius
1615; möts v. i da.; från Ity. de scham
de kopp a f biten.

skamfila, Dahlman 1772 (-ning) - da.
skamfile, från Ity. schamfilen, genom
nötning åstadkomma skada; ombildat
av likbetyd, schamféren (varifrån sv. dial.
skamfera osv., misshandla o. d., ä. nsv.
skam f ära, -fara, fsv. skamfa^ra, -föra)
- ty. scham(p)fieren9 håna, skymfa,
östfris, schampéren, såra, skada, kränka,
med romansk ändelse av östfris,
scham-pen (osv.), lätt såra, snudda vid, som
sammanställts med roten i skumpa; se
f. ö. s kar n d ack,

skammel, (i sht) syd- o. västsv.
dialektord (Ska., Hall., Blek., Boh.-l., Gotl.), pall,
liten bänk, tröskel = da, skammel, från
ty.: fsax. fotskamel, mholl. scamel, fhty.
scamal (ty. schemel) = ägs. sceomul’,
isl. skemill; från senlat, scamillus, jämte
-ellum, dimin. till lat. scamnum, bänk,
pall (av omstritt ursprung). Från
bi-formen scabellum härstammar fra.
esca-belle, escabeau (ty. dial. schabell m. m.).
- Ett annat gammalt latinskt lånord
från samma område är disk. - Om
ett annat dialektord för ’pall’ se skar.

skamper, dialektord, vass, skarp,
amper, mager, sur, ä. nsv. (1500-t. osv.) i
motsv. betyd. = da. dial. skamper, mlty.
schamper, hånfull, fräck (- höll.).
Kunde att döma av betyd, i sv. tänkas vara
en gammal kontaminationsform av s k a r p
o. amper. A andra sidan kan man
svårligen skilja det mlty. o. höll. ordet
från mlty. schamp (osv.), skymf, skämt
(se under det besl. skymf). Sannolikast
är väl därför att de nord. orden lånats
från mlty., men erhållit sina betyd, från
skarp o. amper: från betyd, i mlty.
kunna näml. dessa ej härledas, men väl
finnas goda paralleller till en motsatt
betyd.-övergång.

skandal, G. J. Ehrensvärd 1780: ’Mille
Eckerman som hos alla upväckt så
mycken scandale’ (i nu obr. anv. Björnståhl
1778) - da. (-e), ty. skandal, av fra.
scandale, av lat. scandalum, anstöt,
förargelse, strid (i sv. hos Isoga?us o. 1700),
av grek. skandalön, ’förargelseklippa’,
snara, fälla (egentl.: som hastigt springer
upp el. igen), besl. med lat. scandere,
resa, sig, stiga (se skandera), sanskr.
skdndati, hoppar o. d.

skandera = ty. skandieren, av lat.
scandere ds., egentl.: stiga (se skandal
skala o. transcendent(al)).

Skandien, om Skandinavien, poet., i
sht hos äldre skalder t. ex. Stagnelius,
av lat.-grek. Scandia Plinius,
Ptole-maeus (Jordanes: Scandza); till
Skandinavien; se d. o. och särsk. Skåne.

Skandinavien, lärt lån från lat.-germ.
Sca(n)dinavia, etymologiskt identiskt
med Skåne; se f. ö. d. o. och jfr S k a n ö r.

skank, t. ex. L Erici 1642, sv. dial.
även skånk, där också med betyd,
’skenben’ = no. skänk, skonk, lår(ben), da.
skänk, smalben, motsv. mlty. schenke, lår,
ags.scanca (eng. shank), nedre delen avla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0815.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free