- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
732

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skarstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ord för ’(mat)sked’ se under lapa
o. Leffler. - Jfr även under
vävsked.

skeda, kem., tekn.: skilja guld från
silver, ä. sv. sked(h)a, skilja, t. ex. P.
Erici 1582, Linné (i betyd, ’bena’, om
håret) osv., jfr Tegnér: ’Scheele skedar
skapelsen i härden’, från mlty. schéden
el. (med ljudutbyte) ty. scheiden ds. =
got. skaidan osv.; se närmare under
sked. - Skedvatten, salpetersyra,
B. Olai 1578: schcde watn, y. fsv. skede
watn P. Månsson s. 599; förr använt
att skilja guld från silver.

skede, i dial. även: vägstycke o. d.
(så ock i ä. nsv., t. ex. L. Petri Kr.),
kappridning (jfr Staffansske(d)e,
kapp-ridning från kyrkan Staffansdagen, dvs.
annandagjul, se under Stefan), omgång,
åkerstycke, åkerren, m. m., fsv. skedhe,
tidrymd, tid samt i uttr. medh eth skedhe,
på en gång, i fart; närmast /a-avledn.
av isl. skeid n. ds., no. skeid, ä. da.
sked, motsv. det lapska lånordet skaidde,
bergsrygg mellan två floder o. d., besl.
med mlty. schéde f., fhty. sceida (ty.
scheide), gräns, vägskäl, till germ.
*skai-pan, skilja (se sked), alltså: avsnitt el.
gräns i rum el tid. - De nord. orden
ingå i en mängd ortnamn, med något
skiftande betyd., i regel med den urspr,
i fsv. ej uppvisade av ’gräns’ el.
’skiljoväg’, t. ex. L annaskede, fsv.
Landa-skedhe, egentl.: landgräns (jfr
landa-märe), Skeby Ögtl. (av fsv. Skedhaby),
Skeda, Skede, Ske e, Skenas (se d. o.)
osv.; jfr förf. Ortn. på -inge s. 241. -
Med avs. på betyd.-utvecklingen till ’tid’
se analogier under tid.

Sked(e)vi, ortn., se under Skövde.

skedvatten, se skeda.

Skee, ortn., se skede.

skejsel, sjöt., råseglet näst ovanför
över (boven)bramseglet, från eng.
skij-sail, egentl.: himmelssegel (se sky).

skeka (lokalt riksspr. o. dial.), skreva
(med benen), fsv. *skeka i tilln.
(Haqui-nus) Skeek (förf. Xen. Lid. s. 108) ==
isl. skeika, slingra, no.: vika av, gå snett,
skreva, da. skeje, vika av, skeje ud, komma
på villovägar, leva utsvävande; av germ.
*skaikön, till en /c-utvidgning av samma
germ, skai-, som ingår i no. skeima, se
snett o. förstulet, skeina, flyga snett; se
närmare skena l o. under skev.

skela, 1754 = da. skele, från mlty.
schelen = mhty. schilhen (ty. schielen;
jfr sk i 11 ra), germ. stam skelh-, vartill
även mlty. schel(e), skelande (varifrån
ä. sv. o. ä. da. skel), fhty. scelah, sned,
skelande (ty. Scheel), ägs. sceolh, med
grammatisk växling i fsv. skicelgher, sv.
dial. skjalg, isl. skjalgr; utvidgning med
ie. k (k%) av roten i grek. skoliös, krokig,
sned; jfr skuldra o. Scheele.

Skelderviken, Ska., väl av fsv. (fda.)
*Skceldarvik, till genit. sg. av sköld o.
alltså ett av de icke få nord. vik-,
sjö-o. ånamn, som innehålla detta ord; se
närmare under S k al In o ra.

skelett, Retzius 1772, Kellgren 1776:
en squelette = da. skelet, från ty. skelett,
fra. squelette, av grek. skeletön n.
(underförstått: soma n., kropp), egentl.:
något uttorkat, till skeléein, skéllein, göra
torr (se skäll). - Tidigare i sv. det
grek. ordet.

Skellefte, stadsn., fsv. Skcelloft, egentl,
namn på Skellefte älv; möjl. urspr,
lapskt; dock synes det svenska namnet
icke kunna ljudhistoriskt förbindas med
de motsv. lapska formerna; se K. B.
Wiklund NoB 2: 108.

skelört, Chelidonium majus, svalört,
Var. rer. 1538, förr även skell- 1648,
skäl- m, m., y. fsv. *skelyrt (Harpestr.
Läkeb.: sthelyrt; felskrivning), från ty.
schellkraut, -wurz, ett redan medeltida
namn (1300-t.), efter lat. chelidonium,
varav också sv. dial. silledön Ska. m. m.,
no. sela-, selidon, da. seladon(ner). Sv.
svalört 1638 = ty. schwalbenkraut är
en översättning av samma lat.-grek.
namn (till grek. khelidon, svala); jfr
svalört. Om anledningen till namnet
ha olika förmodanden framställts; se
Lyttkens Sv. växtn. 2: 984.

skema = ty. osv., från grek. skhema
n., utkast, grundritning, ställning,
hållning, till rotstadiet sgh av ékhö (av e.
*seghö), håller, har (jfr aor. infin. skheln
osv.); besl. med hektisk o. skiss o.
urbesl. med seger.

[skemm, sv. dial., sken, se skimra.]

sken, glans o. d., fsv. sken, skin =
isl., da. skin, av germ, *skina- n., till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0820.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free